Fo?retag som kommunicerar sitt varuma?rke och eventuella tilla?ggsma?rkningar utan medvetenhet om kundens uppfattning och fo?rva?ntan riskerar att fo?rlora sina kunder till konkurrenter. Da?rav syftar denna kandidatuppsats till att underso?ka om det finns diskrepanser i ett fo?retags kommunikation av en kvalitetssta?mpel i fo?rha?llande till kundens uppfattning och fo?rva?ntningar av denna kvalitetssta?mpel. Vi kommer att beskriva diskrepanserna som gap och studien kommer att klargo?ra hur dessa gap kan ta sig uttryck samt utreda varfo?r de uppsta?r.

Detta arbete bygger på en undersökning, vars syfte är att se om matematikundervisning som utgår från skönlitteratur bidrar till en matematisk kommunikation mellan eleverna. Detta samtidigt som jag är intresserad av att se om skönlitteratur gynnar undervisningen och om eleverna blir motiverade till att arbeta med matematik. Undersökningen, som är genomförd i år 2, består av metoderna enkät, lektionsgenomförande och elevintervjuer. Undersökningens resultat visar att skönlitteratur mycket väl kan användas som en inspirationskälla i matematikundervisningen, då de elever som deltagit i undersökningen motiverades till att arbeta med matematik. Däremot går det inte att säga utifrån undersökningen, att skönlitteratur bidrar till att eleverna kommunicerar matematik, eftersom elevernas kommunikation lika väl kan vara ett resultat av engagerande problemlösningsuppgifter..

Syftet med detta examensarbete är att studera tvåspråkiga barns fysiska reaktioner på förskollärarens försök till kommunikation. Det vill säga hur lärarens ord och kroppsuttryck mottas och bemöts av det tvåspråkiga barnet. Arbetets frågeställning lyder: Hur reagerar tvåspråkiga, nyligen inskolade barn till synes på förskollärarnas försök till kommunikation?  Genom videodokumentation av en mångkulturell barngrupp har jag samlat ett material som sedan skrivits ner och sammanställts i form av kortare sekvenser. Dessa sekvenser visar olika varianter på hur en förskollärare tilltalar ett tvåspråkigt barn och hur detta barn  responderar respektive inte responderar på detta försök till kommunikation.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Den här rapporten tar upp fem olika metoder som aktivt stöder användarmedverkan i systemutveckling.Rapporten inleds med att förklara olika grundläggande begrepp inom systemutveckling som till exempel användare, informationssystem och användarmedverkan. Därefter beskrivs kort historik om systemutveckling och syn på metoder. Participatic design är ett viktigt begrepp i rapporten, eftersom både genuint deltagande och kommunikation tas upp som viktiga i ett projektarbete. Genuint deltagande handlar om att användare skall vara med i utvecklingsprocessen och påverka resultatet av det nya informationssystemet. Brist på god kommunikation mellan systemutvecklare och användare kan leda till ett sämre resultat, och att systemet inte blir användbart.

Internationella studier visar att svenska elever har försämrat sitt resultat i matematik. Flera forskningsrapporter visar att en mer varierad matematikundervisning kan öka kvalitén och höja elevernas måluppfyllelse. Vi vill undersöka om utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur några lärare resonerar kring utomhuspedagogik och utomhusmatematik i undervisningen av elever i grundskolans tidigare år. Vi har även undersökt hur dessa lärare ser på möjligheter respektive begränsningar med utomhuspedagogik och utomhusmatematik.

I dagens företag är information och kommunikation något grundläggande för att nå framgång. En organisation i förändring har stort behov av kommunikation, eftersom den tillkännager, förklarar och förbereder personal för förändringen. Det finns en mängd olika kommunikationssätt som kan användas för att kommunicera förändringar, därför vill vi veta vilka sätt som används i tjänsteorienterade organisationer idag och om det skett någon utveckling sedan tidigare forskning gjorts. Slutsatser: I Unionen används videokonferenser, forum och internetgrupprum i större utsträckning än vad teorierna beskriver. Utöver dessa används intranät, möten, e-mail och telefon, samt även brev och fax.

Människor med kommunikationssvårigheter kan ges möjligheter till kommunikation med hjälp av Alternativ och kompletterande kommunikation, även kallad AKK. Att ha förmåga att kommunicera med sin omgivning, att göra sin röst hörd och att kunna uttrycka sina behov eller önskemål borde vara en självklarhet, men tyvärr är detta inte självklart för alla människor.Syftet med denna studie är att undersöka hur personal inom Stöd och Omsorg upplever metoder inom AKK samt dess inverkan på personer med kommunikationssvårigheter. Studien är kvalitativ och bygger på innehållsanalys med en induktiv ansats. Halvstrukturerade intervjuer är genomförda med fem intervjupersoner som har erfarenhet av personer med kommunikationssvårigheter. De som medverkat i studien arbetar som handledare, enhetschef och projektledare i stöd- och omsorg, inom lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS.

Under det årliga mötet för World Economic Forum (2013) uppmärksammades oron kring att framförallt banker har en brist i förtroendet. Enligt Valdivia (2012) är kommunikation viktigt för att återuppbygga detta förtroende. Grunig (1979) menar att kommunikationsproblem kan lösas genom riktade meddelanden till intressenter kring Corporate Social Responsibility (CSR). Yamak och Süer (2005) konstaterar att detta kan vara svårt för banker då de har många olika sorters intressenter. Genom vår forskningsfråga ?Hur ser svenska bankers kommunikation till olika intressenter ut i deras hållbarhetsrapportering?? har vi med denna studie kunnat bidra till det gap som vi ser i intressentteorin, då den inte beskriver hur kommunikationen skiftar mellan intressenter.Kommunikation mellan företag och intressenter är något som Kleine och von Hauff (2009) påpekar är en viktig del av CSR-arbetet.

Varje år avlider över 90 000 personer i Sverige och sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Att kommunicera med patienter är en av grundpelarna inom den palliativa vården och utgör ett viktigt verktyg i omvårdnaden av döende patienter. Syftet med denna studie var att kartlägga vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter i livets slutskede - ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie med systematisk ansats. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar och visade att påverkande faktorer var sjuksköterskans förhållningssätt till kommunikation, förhållningssätt till döden och religiösa uppfattning, rädsla för att göra patienten upprörd och frånta dem hopp samt erfarenhet och utbildning.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa vår förståelse kring matematikspråk och kommunikation som verktyg i matematikundervisningen. Detta har sökts svar på genom att observera och intervjua tre stycken matematiklärare i grundskolans lägre åldrar. Vi har undersökt hur dessa lärare använder och ser på muntlig kommunikation samt infor-mellt och formellt matematikspråk. Vi redogör för tidigare forskning kring språk och kommunikation i matematikundervis-ningen. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs syn på språk och kommunikation i ett so-ciokulturellt perspektiv.

Trots att intentionerna med organisationsförändringen har många goda utgångspunkter kan den stöta på problem vid implementeringsfasen. Det har framkommit att meningsskiljaktigheter uppkommit till följd av rädsla för åsidosättande av personliga intressen och otydlig kommunikation. Även hanteringen av processen, skapandet av angelägenhetsmedvetande och tydliggörande av mål och visioner är faktorer som lett till att upplevelserna av förändringsarbetet skiljt sig åt..

För att förbättra elleveransen till kund genomför Vattenfall Eldistribution AB en successiv kablifiering av mellanspänningsnätet. En effekt av denna kablifiering är att näten får förändrade systemegenskaper. Förändringen innebär att det vid ett jordfel skapas en oönskad resistiv strömkomponent (Ir) från ledningssystemet, vilket ger problem med de elsäkerhetskrav som ställs. En förutsättning för att hantera jordfelsströmmar i stora kabelnät är att Ir reduceras, för detta ändamål saknas idag väl fungerande tekniska lösningar. Detta arbete syftar till att genomföra en analys av systemegenskaper vid kablifiering.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska tolv svenska företags årsredovisningar. Arbetet inriktar sig på att redogöra för skillnader och likheter mellan företag som har redovisat ett positivt respektive negativt resultat. Metod: Vi använder oss av en induktiv metod, eftersom vi har valt att gå ifrån det specifika till det generella. Det fenomen vi har studerat är kommunikation. Insamling av information har skett genom att vi har granskat årsredovisningar med hjälp av ett egenutformat frågeformulär.