Bakgrund: Cancer ?r en av de vanligaste sjukdomarna och en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt. Cancer uppst?r n?r celler v?xer okontrollerat och sprids i kroppen. Personer med cancersjukdom upplever ofta sm?rta och psykiskt lidande, vilket kan lindras genom trygghet och god v?rdrelation.

Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att ur ett ledningsperspektiv se vilka verkliga effekter delat ledarskap leder till. Vi vill utvÀrdera om de av ledningen förvÀntade effekterna leder till de verkliga effekterna vi kunde se. Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod för att fÄ en djup inblick i de verkliga effekterna i det delade ledarskapet. Vi har först tagit reda pÄ vilka effekter ledarna ville uppnÄ, för att sedan göra en utvÀrdering varpÄ vi visar de verkliga effekter som uppstÄtt. För att utföra detta har vi anvÀnt oss av ett antal fallstudier.

Bakgrund: FotsÄr Àr en vanlig komplikation vid diabetes typ 2. För att minska risken för fotsÄr och amputationer ska sjuksköterskan med hjÀlp av styrdokument och lagar arbeta tillsammans med personen för en bÀttre vÄrd. Syfte: Att beskriva sjuksköterskeledda fotvÄrdsinterventioner och dess effekter för personer med diabetes typ 2. Metod: Studien Àr gjord som en litteraturstudie med elva vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Resultatet utgÄr ifrÄn tre huvudkategorier.

Syfte: Inom ramen för studien Àr syftet att fÄ en ökad förstÄelse för hur en ung mamma i gymnasiesÀrskolan upplever sin skolgÄng.Teori: Studien anvÀnder sig av teori och ansats frÄn livsvÀrldsfenomenologin. Med livsvÀrldsansatsen har möjligheten att ta del av den unga mamman erfarenheter och upplevelser och dÀrefter synliggöra dem möjliggjorts.Metod: Studiens empiri bestÄr av sex halvstrukturerade fenomenologiska intervjuer med en öppen och reflexiv anstas dÀr den unga mammans upplevelser och erfarenheter synliggörs. TvÄ intervjuer av viktiga andra i huvudinformantens nÀrhet och Ätta observationer ur ett fenomenologiskt perspektiv i olika miljöer finns ocksÄ representerade inom ramen för studien. I studien Àr empirin bearbetad utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv. Det innebÀr att istÀllet för att förklara vad min informant har varit med om sÄ avser jag att beskriva och förstÄ hennes livsvÀrld.Resultat: Studiens resultat visar att lÀrarnas bemötande och förhÄllningssÀtt Àr centralt för hur den unga mamman upplever skolan.

HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr den vanligaste dödsorsaken i vÀrlden. Efter en hjÀrtinfarkt ger fysisk aktivitet mÄnga olika positiva effekter, bÄde fysiska och psykiska. Trots det visar forskning att vÀldigt mÄnga hjÀrtinfarktsdrabbade patienter inte Àr fysiskt aktiva. För att sjuksköterskor ska kunna ge patienter stöd och uppmuntran till fysisk aktivitet efter en hjÀrtinfarkt Àr det viktigt att ha förstÄelse för patienternas situation dÄ livsvÀrlden förÀndras vid sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa patienters upplevelser av fysisk aktivitet efter en hjÀrtinfarkt.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att bidra med kunskap om hur l?rare i G?teborg hanterar misstankar om v?ldsutsatta barn, vilket kan ge en ?kad f?rst?else kring vilka resurser som ?r betydelsefulla f?r l?rare i arbetet. Det specifika syftet ?r unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r bland l?rare vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Teori: Teorierna som vi valt att analysera materialet utifr?n ?r emotion management, emotional labour, feeling rules och communities of coping. Metod: Studien har genomf?rts med en kvalitativ metod. Vi genomf?rde semistrukturerade intervjuer med sju l?rare verksamma i l?g- och mellanstadiet i G?teborg stad f?r att unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r hos dem vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Resultat: Huvudresultaten av studien ?r att l?rare anv?nder sig av emotionella strategier vid misstankar om v?ldsutsatta barn.

Schölin, Mona-Liz (2007): Fanerdunetableringen i Kalmar ? effekter pÄ den regionala utvecklingen [Establishment of the Fanerdun Group in Kalmar ? impacts on regional development]D-uppsats 10 poÀng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Bo MalmbergSprÄk: SvenskaSyftet med uppsatsen Àr att studera vad tidigare utlÀndska etableringar har fÄtt för effekter, hur de har pÄverkat den regionala utvecklingen, och utifrÄn detta göra en jÀmförande analys över vad Fanerdun Gruop ABŽs etablering i Kalmar kan komma att fÄ för effekter. FrÄgor som tas upp för behandling Àr: Vad har utlÀndska direktinvesteringar, eng. foreign direct investment (FDI) och inward investment för effekter pÄ etableringsorterna? Hur kommer Fanerdun Group AB att bidra till den regionala utvecklingen i Kalmar? Det sistnÀmnda Àr viktigt att undersöka dÄ utlÀndska investeringar likt Fanerduns i Kalmar ofta fÄr effekter pÄ den regionala utvecklingen.

Utg?ngspunkten f?r den h?r uppsatsen ?r det s? kallade implementeringsproblemet, som inneb?r ett glapp mellan beslut och genomf?rande och har betydelse f?r fr?gor om makt, ansvarsutkr?vande, resultat och effektivitet. Uppsatsen j?mf?r implementering av tv? olika arbetsmetoder i en hierarkisk organisation, Polismyndigheten. Ett m?l med ombildningen till en Polismyndighet 2015 var f?rb?ttrade resultat och ?kad kvalitet i verksamheten. Statskontorets utv?rdering av reformen 2018 visade dock p? sv?righeter i styrningen, exempelvis vad g?ller att f? genomslag f?r olika arbetsmetoder.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om den nya tilldelningsmodellen ha lett till de effekter man önskade uppnÄ med det förÀndrade systemet. Avsikten Àr ocksÄ att i de fall effekterna inte uppnÄtts finna förklaringar till detta. Metod: Jag har gjort en fallstudie av Blekinge Tekniska Högskola. Personliga samtal och insamlat internt material har tillsammans med teorin legat till grund för slutsatserna. Slutsats: De önskade effekterna har inte i helhet uppnÄtts.

Depressioner Äterkommer ofta och varje ny depressionsepisod ökar risken för en ny beroende pÄ en allt större kÀnslighet för inre och yttre triggers. Mindfulnessbased Cognitive Therapy (MBCT) har utarbetats av Z. Segal, M. Williams och J. Teasdale som en gruppbaserad behandlingmodell för att förebygga Äterinsjuknande kombinerar mindfulnesstekniker och kognitiv terapi (KBT) för depression.

Den hÀr uppsatsen handlar om elever med Ushers syndrom och inkludering i klassrummet. Ushers syndrom bestÄr av en kombinerad syn- och hörselnedsÀttning och synen försÀmras med tiden framförallt i synfÀltet. Med Ushers syndrom innebÀr det Àven svÄrigheter att se i mörkret. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur inkludering kan skapas i klassrummet utifrÄn elever pÄ aktörsnivÄ och skolan och lÀrare pÄ institutionell nivÄ. Anpassningarna Àr viktiga faktorer för att eleverna ska bli inkluderade och jag undersöker Àven vilka anpassningar som uppstÄr och hur gÄr de tillvÀga för att lösa problem i klassrummet.

Palliativ vÄrd syftar till att se patienten och dess nÀrstÄende som en helhet dÀr mÄlet Àr att bidra till vÀlbefinnande och vÀrdighet i livets slut. För att underlÀtta de nÀrstÄendes situation spelar vÄrdpersonalen en stor roll. Syftet var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av den palliativa vÄrden. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie som grundades pÄ tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att nÀrstÄende Àr i stort behov olika stödjande insatser frÄn vÄrdpersonalen.

Svenska elevers l?sf?rm?ga har under det senaste decenniet sjunkit och forskning visar att l?rares l?sundervisning ?r den st?rsta framg?ngsfaktorn f?r elevers l?sutveckling. Dock visar internationell forskning att det finns brister i l?rares kunskaper om vad god tidig l?sundervisning b?r inneh?lla samt p? vilket s?tt den b?r genomf?ras, vilket bland annat uttrycks genom l?rares uppfattningar om den egna tidiga l?sundervisningen. Studier som beskriver svenska l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning har ej hittats av f?religgande studies skribenter, vilket f?ranleder denna studiens syfte: att ge en bild av l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning i f?rskoleklass och ?k 1.

Tematiskt arbete Àr ett allt mer populÀrt arbetssÀtt i dagen skolor. Det Àr en friare undervisningsmetod som krÀver mer arbete av pedagoger och elever. Vissa elever kan dock fÄ svÄrt att uppnÄ mÄlen i lÀroplanerna dÄ de kan ha svÄrigheter att planera och strukturera arbetet i skolan pÄ egen hand och dÀrmed inte klarar av det friare arbetssÀttet. Syftet med studien var att utifrÄn nÄgra pedagogers tankar och erfarenheter urskilja, beskriva och förstÄ det tematiska arbetet i grundskolans tidigare Är samt undersöka hur elever i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av detta. Genom metoden kvalitativa intervjuer som var semi-strukturerade intervjuades Ätta pedagoger i grundskolans tidigare Är utifrÄn en intervjuguide.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur elever med diagnosen ADHD beskriver lÀrmiljön, bemötande och ÄtgÀrder under sin skoltid. Avsikten Àr att fÄ en ökad förstÄelse för dessa elevers skolerfarenheter. Denna studie bygger pÄ öppna intervjuer med tre elever med diagnosen ADHD, som har genomgÄtt grundskolan.Resultatet visar att respondenterna har en god kunskap om hur de vill ha sin undervisning. De har mött lÀrare som inte förstÄtt dem och inte heller haft nÄgon kunskap om innebörden av att ha diagnosen ADHD. Respondenterna beskriver Àven lÀrare som med sitt bemötande och sina kunskaper underlÀttat för dem under deras skoltid.