Den hÀr uppsatsen handlar om elever med Ushers syndrom och inkludering i klassrummet. Ushers syndrom bestÄr av en kombinerad syn- och hörselnedsÀttning och synen försÀmras med tiden framförallt i synfÀltet. Med Ushers syndrom innebÀr det Àven svÄrigheter att se i mörkret. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur inkludering kan skapas i klassrummet utifrÄn elever pÄ aktörsnivÄ och skolan och lÀrare pÄ institutionell nivÄ. Anpassningarna Àr viktiga faktorer för att eleverna ska bli inkluderade och jag undersöker Àven vilka anpassningar som uppstÄr och hur gÄr de tillvÀga för att lösa problem i klassrummet.

Tematiskt arbete Àr ett allt mer populÀrt arbetssÀtt i dagen skolor. Det Àr en friare undervisningsmetod som krÀver mer arbete av pedagoger och elever. Vissa elever kan dock fÄ svÄrt att uppnÄ mÄlen i lÀroplanerna dÄ de kan ha svÄrigheter att planera och strukturera arbetet i skolan pÄ egen hand och dÀrmed inte klarar av det friare arbetssÀttet. Syftet med studien var att utifrÄn nÄgra pedagogers tankar och erfarenheter urskilja, beskriva och förstÄ det tematiska arbetet i grundskolans tidigare Är samt undersöka hur elever i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av detta. Genom metoden kvalitativa intervjuer som var semi-strukturerade intervjuades Ätta pedagoger i grundskolans tidigare Är utifrÄn en intervjuguide.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur elever med diagnosen ADHD beskriver lÀrmiljön, bemötande och ÄtgÀrder under sin skoltid. Avsikten Àr att fÄ en ökad förstÄelse för dessa elevers skolerfarenheter. Denna studie bygger pÄ öppna intervjuer med tre elever med diagnosen ADHD, som har genomgÄtt grundskolan.Resultatet visar att respondenterna har en god kunskap om hur de vill ha sin undervisning. De har mött lÀrare som inte förstÄtt dem och inte heller haft nÄgon kunskap om innebörden av att ha diagnosen ADHD. Respondenterna beskriver Àven lÀrare som med sitt bemötande och sina kunskaper underlÀttat för dem under deras skoltid.

Syftet med mitt arbete var att utreda vilka effekterna av styrketrÀning Àr samt att undersöka hur idrottslÀrare anvÀnder styrketrÀning i sin undervisning. För att fÄ kunskap om styrketrÀningens effekter gjordes en litteraturstudie som fokuserade pÄ styrketrÀningens effekter ur ett samhÀlls-, ett psykologiskt- och ett fysiologiskt perspektiv. En enkÀt konstruerades för undersökningen och delades ut till lÀrarna som undervisar i Idrott och hÀlsa A pÄ de kommunala gymnasieskolorna i Helsingborg. EnkÀten innehöll frÄgor relaterade till styrketrÀning i undervisningen. NÄgra av styrketrÀningens effekter visade sig vara, ökad styrka, ökad fettfri kroppsvikt, ökad fysisk funktionalitet, minskad rygg och ledsmÀrta mm.

Syfte: Syftet med studien var att unders?ka om isbad p?verkar ?terh?mtning och prestation efter h?gintensiva sprinter hos kvinnliga och manliga fotbollsspelare, samt att analysera sambandet mellan upplevd ?terh?mtning och faktisk prestation. Metod: 10 fotbollsspelare deltog (fem kvinnor och fem m?n) fr?n tv? lag i sydv?stra Sverige. Deltagarna genomf?rde ?tta maximala 30-meterssprinter med aktiv vila mellan varje sprint. Fyra testtillf?llen genomf?rdes, endast ett testtillf?lle anv?nde deltagarna isbad som en ?terh?mtningsmetod. Medan de tre andra testtillf?llena gjorde deltagarna fick g?ra valfri ?terh?mtning, utan att det noterades vad f?r ?terh?mtning.

Schölin, Mona-Liz (2007): Fanerdunetableringen i Kalmar ? effekter pÄ den regionala utvecklingen [Establishment of the Fanerdun Group in Kalmar ? impacts on regional development]D-uppsats 10 poÀng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Bo MalmbergSprÄk: SvenskaSyftet med uppsatsen Àr att studera vad tidigare utlÀndska etableringar har fÄtt för effekter, hur de har pÄverkat den regionala utvecklingen, och utifrÄn detta göra en jÀmförande analys över vad Fanerdun Gruop ABŽs etablering i Kalmar kan komma att fÄ för effekter. FrÄgor som tas upp för behandling Àr: Vad har utlÀndska direktinvesteringar, eng. foreign direct investment (FDI) och inward investment för effekter pÄ etableringsorterna? Hur kommer Fanerdun Group AB att bidra till den regionala utvecklingen i Kalmar? Det sistnÀmnda Àr viktigt att undersöka dÄ utlÀndska investeringar likt Fanerduns i Kalmar ofta fÄr effekter pÄ den regionala utvecklingen.

Syfte: Att unders?ka industrianst?lldas sj?lvrapporterade upplevelser av kognitiv vaksamhet och fysisk energi i samband med en optimerad frukost, samt att utv?rdera potentiell beteendef?r?ndring.Metod: Interventionsstudie (4 veckor) med bekv?mlighetsurval (n=12) p? Volvo Tuve. Dagliga enk?ter m?tte den subjektiva kognitiva vaksamheten och fysiska energin, samt enavslutande utv?rderingsenk?t m?tte beteendef?r?ndring. Data analyserades kvantitativt.Resultat: Den upplevda kognitiva vaksamheten och fysiska energin skattades statistiskt signifikant h?gre j?mf?rt med deltagarnas teoretiska baslinje.

Bakgrund: Cancer ?r en av de vanligaste sjukdomarna och en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt. Cancer uppst?r n?r celler v?xer okontrollerat och sprids i kroppen. Personer med cancersjukdom upplever ofta sm?rta och psykiskt lidande, vilket kan lindras genom trygghet och god v?rdrelation.

Stena Line Àr ett av vÀrldens största fÀrjerederier och de har ett stort internationellt samarbete.Den hÀr uppsatsen syftar till att skapa bÀttre förstÄelse för sociala effekter av Stena Lines etablering i hamnstaden Gdynia. För att uppnÄ vÄrt syfte lade vi fokus pÄ följande sociala effekter: lokal stolthet och gemenskap, samhÀllets vÀrderingar och tradition och interkulturell förstÄelse.För att kunna ta reda pÄ vilka sociala effekter som Stena Lines nÀrvaro skapar i Gdynia har vi i föreliggande uppsats valt att undersöka olika institutioner som Àr förknippade med turism. Vi valde de platser som ofta besöks av skandinaviska turister. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer. Den belyser olika intressenters perspektiv pÄ staden Gdynia.

Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande, empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r m?ngfacetterade.

Introduktion: Den fysiska miljön Àr stÀndigt nÀrvarande och kan pÄverka kroppen bÄde fysiologisktoch psykologiskt genom vad vi tar in och tolkar genom vÄra sinnen. VÄrdmiljön skallfrÀmja handlingar av omsorg. Det Àr sjuksköterskan ansvar att utveckla en god vÄrdmiljö samtvÀrna om de estetiska aspekterna i vÄrdmiljön.Syfte: Att undersöka hur patienterna upplever den fysiska vÄrdmiljön pÄ avdelningar och vilkaeffekter dessa upplevelser ger hos patienterna.Metod: En litteraturöversikt har gjorts med hjÀlp av innehÄllsanalys för att se pÄ skillnaderoch likheter i patientens upplevelse av vÄrdmiljö samt vilka effekter detta har gett patienterna.Resultat: Den fysiska utformningen av vÄrdmiljön pÄverkar patienternas trivsel, integritet,bekvÀmlighet och den sociala interaktionen med andra mÀnniskor. Natur, möjligheter till tidsfördriv,ljudnivÄ, fÀrg och ljus samt konst och vÀxter pÄverkar patienternas upplevelse ochframförallt deras vÀlbefinnande.Slutsats: Den fysiska vÄrdmiljön pÄverkar patientens upplevelser positiv eller negativt beroendepÄ hur den upplevs av patienterna. Upplevelsen av den fysiska vÄrdmiljön Àr subjektivoch varierar frÄn individ till individ Àven om vissa likheter finns.

INTRODUKTION Erfarenheter visar att olika typer av smÀrta kan behandlas med komplementÀra metoder, detta gör det till en omvÄrdnadsÄtgÀrd och dÀrmed inom sjuksköterskans kompetensomrÄde. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i behandlingen av smÀrta. SYFTE Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevda effekter av massage som en komplementÀr behandling vid cancerrelaterad smÀrta. METOD Metoden som anvÀndes var litteraturstudie. I resultatdelen anvÀndes 13 stycken vetenskapliga artiklar som hade granskats, tio kvantitativa, tvÄ kvalitativa och en innehÄllande bÄda metoderna.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att bidra med kunskap om hur l?rare i G?teborg hanterar misstankar om v?ldsutsatta barn, vilket kan ge en ?kad f?rst?else kring vilka resurser som ?r betydelsefulla f?r l?rare i arbetet. Det specifika syftet ?r unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r bland l?rare vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Teori: Teorierna som vi valt att analysera materialet utifr?n ?r emotion management, emotional labour, feeling rules och communities of coping. Metod: Studien har genomf?rts med en kvalitativ metod. Vi genomf?rde semistrukturerade intervjuer med sju l?rare verksamma i l?g- och mellanstadiet i G?teborg stad f?r att unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r hos dem vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Resultat: Huvudresultaten av studien ?r att l?rare anv?nder sig av emotionella strategier vid misstankar om v?ldsutsatta barn.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka individanpassningar förskollÀrare gör i förskolans verksamhet för att frÀmja barnets individuella lÀrande och utveckling.Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer av fem förskollÀrare pÄ tre olika förskolor i tre olika kommuner i mellersta Sverige. Intervjuer valdes framför enkÀter dÄ det antogs att svaren skulle bli utförligare och frÄgorna kunde anpassas i viss mÄn till intervjudeltagarna. Vid intervjuerna anvÀndes bandspelare för att kunna Äterge svaren sÄ korrekt som möjligt och dÀrmed reducera risken att gÄ miste om vÀrdefull information.Enligt SOU 1997:157 ska hÀnsyn tas till barns olika förutsÀttningar och behov i förskolan, dÀrmed kan inte förskolans verksamhet utformas lika överallt. I Skolverkets (2005) AllmÀnna rÄd om kvalitet i förskolan, poÀngteras det att förskolan Àr till för alla barn, personalen ska skapa de bÀsta förutsÀttningar för att varje barn ska utvecklas optimalt. Den pedagogiska verksamheten ska utgÄ ifrÄn barnens erfarenheter, intresse, behov och Äsikter.Resultatet pÄvisar att majoriteten av intervjudeltagarna utformar verksamheten utifrÄn individernas behov och förutsÀttningar för att frÀmja barnets lÀrande och utveckling pÄ bÀsta sÀtt.

Utg?ngspunkten f?r den h?r uppsatsen ?r det s? kallade implementeringsproblemet, som inneb?r ett glapp mellan beslut och genomf?rande och har betydelse f?r fr?gor om makt, ansvarsutkr?vande, resultat och effektivitet. Uppsatsen j?mf?r implementering av tv? olika arbetsmetoder i en hierarkisk organisation, Polismyndigheten. Ett m?l med ombildningen till en Polismyndighet 2015 var f?rb?ttrade resultat och ?kad kvalitet i verksamheten. Statskontorets utv?rdering av reformen 2018 visade dock p? sv?righeter i styrningen, exempelvis vad g?ller att f? genomslag f?r olika arbetsmetoder.