En automatiserad bestÀllningsprocess resulterar i olika effekter för detaljisten och beror till stor del pÄ vilken grad av automatisering som uppnÄtts och den rÄdande situationen. Automatiseringen stÀller höga krav pÄ ett korrekt lagersaldo, dÀr ÄterförsÀljaren har svÄrigheter med svinn, stölder och egen förbrukning, som inte registreras. Dessa svÄrigheter tror vi i stor grad pÄverkar effekterna i automatiseringen. Teorierna har oftast en optimal situation som grund i sina beskrivningar av effekterna, men vi tror att dessa effekter Àr olika pÄtagliga beroende pÄ graden av automatisering och rÄdande situation..

Psykopati Àr en personlighetsstörning som utmÀrks av speciella karaktÀrsdrag och sÀrskilt beteendemönster. Det finns forskare som betraktar att psykopati finns med redan som en grund frÄn barndomen, dock finns det inte nÄgon behandling för barn med psykopatiska drag. Detta skapar ett behov av att finna stöd för att insatser i tidig Älder ger möjlighet till att förÀndra beteendet hos barnet. Syftet med studien var att undersöka förskolelÀrarens synsÀtt och kunskaper kring bemötandet av barn med psykopatiska drag. Ett annat syfte var att undersöka om det fanns skillnader i dessa synsÀtt mellan Àldre och yngre förskolelÀrare respektive med lÀngre och kortare arbetslivserfarenhet.

Syftet med denna studie var att granska observationsmaterialet TRAS, Tidig Registrering Av SprÄkutveckling samt att försöka bringa klarhet i hur TRAS-materialet kan anvÀndas som ett utvÀrderingsmaterial av förskolans verksamhet. Inför studien granskades tidigare forskning samt nationella och lokala styrdokument. DÀrefter genomfördes kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma i en stad i norra Sverige som fÄtt i uppdrag att anvÀnda sig av TRAS i verksamheten. UtgÄngspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har haft en hermeneutisk ansats. Resultatet frÄn denna studie antyder att materialet kan anvÀndas för att följa barnens sprÄkutveckling men att TRAS-materialet ska anvÀndas med försiktighet.

Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att ur ett ledningsperspektiv se vilka verkliga effekter delat ledarskap leder till. Vi vill utvÀrdera om de av ledningen förvÀntade effekterna leder till de verkliga effekterna vi kunde se. Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod för att fÄ en djup inblick i de verkliga effekterna i det delade ledarskapet. Vi har först tagit reda pÄ vilka effekter ledarna ville uppnÄ, för att sedan göra en utvÀrdering varpÄ vi visar de verkliga effekter som uppstÄtt. För att utföra detta har vi anvÀnt oss av ett antal fallstudier.

Schölin, Mona-Liz (2007): Fanerdunetableringen i Kalmar ? effekter pÄ den regionala utvecklingen [Establishment of the Fanerdun Group in Kalmar ? impacts on regional development]D-uppsats 10 poÀng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Bo MalmbergSprÄk: SvenskaSyftet med uppsatsen Àr att studera vad tidigare utlÀndska etableringar har fÄtt för effekter, hur de har pÄverkat den regionala utvecklingen, och utifrÄn detta göra en jÀmförande analys över vad Fanerdun Gruop ABŽs etablering i Kalmar kan komma att fÄ för effekter. FrÄgor som tas upp för behandling Àr: Vad har utlÀndska direktinvesteringar, eng. foreign direct investment (FDI) och inward investment för effekter pÄ etableringsorterna? Hur kommer Fanerdun Group AB att bidra till den regionala utvecklingen i Kalmar? Det sistnÀmnda Àr viktigt att undersöka dÄ utlÀndska investeringar likt Fanerduns i Kalmar ofta fÄr effekter pÄ den regionala utvecklingen.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur tonÄringar med depressioner tidigt kan upptÀckas och fÄ hjÀlp och vilken roll sjuksköterskan har i detta samt vad tonÄringar sjÀlva tycker Àr viktigt i mötet med vÄrden. Till resultatdelen har 17 vetenskapliga artiklar valts ut efter litteratursökning ifrÄn databaserna Cinahl, Elin och Pubmed. Depressioner hos tonÄringar Àr ett allvarligt problem som innebÀr ett stort lidande och som i vÀrsta fall kan leda till sjÀlvmord. Förekomsten av depressioner hos tonÄringar ökar och detta stÀller allt högre krav pÄ bÄde skolhÀlsovÄrd och primÀrvÄrd. Resultatet visade att tonÄringar i allmÀnhet hellre söker sig till skolhÀlsovÄrden och ungdomsmottagningar Àn till primÀrvÄrden och specialister.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om den nya tilldelningsmodellen ha lett till de effekter man önskade uppnÄ med det förÀndrade systemet. Avsikten Àr ocksÄ att i de fall effekterna inte uppnÄtts finna förklaringar till detta. Metod: Jag har gjort en fallstudie av Blekinge Tekniska Högskola. Personliga samtal och insamlat internt material har tillsammans med teorin legat till grund för slutsatserna. Slutsats: De önskade effekterna har inte i helhet uppnÄtts.

Depressioner Äterkommer ofta och varje ny depressionsepisod ökar risken för en ny beroende pÄ en allt större kÀnslighet för inre och yttre triggers. Mindfulnessbased Cognitive Therapy (MBCT) har utarbetats av Z. Segal, M. Williams och J. Teasdale som en gruppbaserad behandlingmodell för att förebygga Äterinsjuknande kombinerar mindfulnesstekniker och kognitiv terapi (KBT) för depression.

Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

Syftet med mitt arbete var att utreda vilka effekterna av styrketrÀning Àr samt att undersöka hur idrottslÀrare anvÀnder styrketrÀning i sin undervisning. För att fÄ kunskap om styrketrÀningens effekter gjordes en litteraturstudie som fokuserade pÄ styrketrÀningens effekter ur ett samhÀlls-, ett psykologiskt- och ett fysiologiskt perspektiv. En enkÀt konstruerades för undersökningen och delades ut till lÀrarna som undervisar i Idrott och hÀlsa A pÄ de kommunala gymnasieskolorna i Helsingborg. EnkÀten innehöll frÄgor relaterade till styrketrÀning i undervisningen. NÄgra av styrketrÀningens effekter visade sig vara, ökad styrka, ökad fettfri kroppsvikt, ökad fysisk funktionalitet, minskad rygg och ledsmÀrta mm.

Kvalitet i sĂ€rskolan handlar enligt Skolverket (2001a) om de mĂ„l som formulerats för elevernas undervisning. Syftet med denna studie var att undersöka hur lĂ€rare arbetar med bedömning av elevers kunskapsutveckling i trĂ€ningsskolan. Hur genomförs den pedagogiska kartlĂ€ggningen och dokumentationen? Vilka bedömningsredskap anvĂ€nder lĂ€rarna? Är mĂ„len i de individuella utvecklingsplanerna (IUP) tydligt kopplade till kursplanen? Kvalitativa intervjuer genomfördes pĂ„ tvĂ„ trĂ€ningsskolor i en kommun i mellersta Sverige. De intervjuade Ă€r nio klasslĂ€rare som ansvarar för bedömning av elevers kunskapsutveckling i trĂ€ningsskolan.

Stockholm a?r en mycket expansiv region med flera sto?rre infrastrukturella projekt plane- rade vilket kommer att medfo?ra arbeten i och vid berg. Utan no?dva?ndiga fo?runderso?kningar o?kar risken fo?r ras i samband med byggnationen och en fara fo?r framtida stabilitet fo?relig- ger. En ingenjo?rsgeologisk fo?runderso?kning da?r man kartla?gger strukturer i det pa?ta?nkta omra?det bo?r genomfo?ras och som beskriver de bergtekniska parametrar enligt Q- och RMR-systemen fo?r bergkvalitetsklassificering.

Schölin, Mona-Liz (2007): Fanerdunetableringen i Kalmar ? effekter pÄ den regionala utvecklingen [Establishment of the Fanerdun Group in Kalmar ? impacts on regional development]D-uppsats 10 poÀng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Bo MalmbergSprÄk: SvenskaSyftet med uppsatsen Àr att studera vad tidigare utlÀndska etableringar har fÄtt för effekter, hur de har pÄverkat den regionala utvecklingen, och utifrÄn detta göra en jÀmförande analys över vad Fanerdun Gruop ABŽs etablering i Kalmar kan komma att fÄ för effekter. FrÄgor som tas upp för behandling Àr: Vad har utlÀndska direktinvesteringar, eng. foreign direct investment (FDI) och inward investment för effekter pÄ etableringsorterna? Hur kommer Fanerdun Group AB att bidra till den regionala utvecklingen i Kalmar? Det sistnÀmnda Àr viktigt att undersöka dÄ utlÀndska investeringar likt Fanerduns i Kalmar ofta fÄr effekter pÄ den regionala utvecklingen.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r ett ökande folkhĂ€lsoproblem och sambandet med följdsjukdomar och hĂ€lsokonsekvenser tyder pĂ„ vikten av tidig prevention. Övervikt debuterar ofta i tidig Ă„lder och har en tendens att följa med i vuxenlivet. För att uppnĂ„ tidig prevention krĂ€vs att utarbetade metoder finns att tillgĂ„ samt att effekterna av dessa utvĂ€rderas och utvecklas. Syfte: Syftet med studien var att jĂ€mföra skillnader hos överviktiga flickor och pojkar gĂ€llande total energiomsĂ€ttning och fysisk aktivitetsnivĂ„ i Ă„ldrarna 14 ? 17 Ă„r samt att undersöka fördelningen och genomsnittstiden av de skattade aktivitetsnivĂ„erna mellan könen. Metod: En retrospektiv studie dĂ€r aktivitetsdagböcker frĂ„n överviktiga remitterade ungdomar pĂ„ pediatriska forskningslaboratoriet pĂ„ Akademiska sjukhuset i Uppsala granskades. Urvalet bestod av 35 pojkar och 24 flickor med fyra dygns komplett ifyllda aktivitetsdagböcker. Resultat: Studiens resultat visade att det fanns en statistisk signifikant skillnad gĂ€llande total energiomsĂ€ttning och fysisk aktivitetsnivĂ„ mellan pojkar och flickor.

SammanfattningSyftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare arbetar med tidig lÀs- och skrivinlÀrning, hur det praktiska förhÄller sig till det teoretiska och slutligen hur deras arbete stÀller sig i förhÄllande till styrdokumenten, det vill sÀga dagens lÀroplan.Detta arbete berör Àven svenskundervisningens historiska utveckling, kortfattad definition av lÀsning och skrivning, arbetsmiljö, teorier om inlÀrning och olika arbetsmetoder.Intervjuerna som gjordes till detta arbete har skett i form av kvalitativa samtal. De intervjuade pedagogerna arbetar allesammans pÄ lÄgstadiet.Resultatet av undersökningen Àr att lÀrare inte kan arbeta med lÀs- och skrivinlÀrning efter en fÀrdig mall. LÀrare mÄste anpassa sig sjÀlc, material och arbetsmetod efter barngruppen och dess individer. Ingen arbetsmetod anvÀnds uteslutande, utan en lÀrares uppgift bestÄr i att plocka de bÀsta delarna ur varje metod för att sedan komponera egna arbetssÀtt som passar sÄvÀl lÀrare som mÄlgrupp. Alla lÀrare arbetar med samma mÄlstyrning, Lpo 94, men vÀgarna till mÄlen varierar lika mycket som det finns lÀrare..