I Sverige är sex- och samlevnadsundervisning obligatorisk. Dock så skiljer sig innehåll, kvalitet och omfattning av undervisningen mycket mellan och inom skolor. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisning genom skolans insatser påverkar elever. Nio vetenskapliga artiklar användes för att finna svar på detta. Resultat visar att elevers kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa ökar, att attityder i viss mån kan påverkas men att beteenden är svåra att förändra.

Det har aldrig tidigare gjorts några studier som kopplar ihop utseende med sömnbrist. Det är väl känt att sömndeprivation påverkar hälsa. Tanken att attraktivitet också skulle bli negativt påverkat kan baseras på studier som visar att ett friskt utseende och hudkvalitet har effekter på attraktivitet. Förmågan att avgöra om en person är trött utan signaler från beteenden har heller inte tidigare blivit undersökt. I den här studien fotograferades 23 deltagare vid ett baselinetillfälle och efter 36 timmars sömndeprivation.

Stereotypt beteende, det vill säga ett beteende som upprepas utan variation och som saknar tydligt mål eller funktion, är ett problem hos vissa hästar. Utvecklingen av stereotypa beteenden bedöms vara kopplad till exponering för en ?suboptimal? miljö, och genom att förstå de bakomliggande orsakerna till beteendet kan man minska förekomsten av stereotypier. Stereotypier kan alltså ses som en följd av psykisk stress hos hästen, och många faktorer i hästens miljö har identifierats som bidragande faktorer. Förutom detta kan även fysiska problem, såsom magsår, kolik och viktnedgång, uppkomma. Mekaniska metoder som använts tidigare för att förhindra utförandet av stereotypa beteenden behandlar inte den bakomliggande orsaken, utan motivationen att utföra beteendet kvarstår. Istället försöker man nu identifiera orsakerna och förändra faktorerna i miljön för att tillfredsställa hästens behov. Olika studier har tittat på effekten av förändringar i utfodring, boxdesign, uppstallningssystem och speglar i boxen på förekomsten av stereotypier.

Bakgrund: Nociceptiv smärta är den vanligaste typen av smärta och kan drabba skuldran. Smärta påverkar rörelse i det dagliga livet. Sjukgymnastik är ett vitt begrepp där många typer av behandling ingår. För att utvärdera effekt av behandling kan smärta, funktion och livskvalitet bedömas. Evidens för sjukgymnastiska interventioner vid skuldersmärta har visat sig vara otillräcklig.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns någonskillnad mellan mammors och pappors upplevelser av barnsutagerande beteendeproblem samt mellan mammors och papporsineffektiva fostranstrategier. Vidare avsågs att undersöka om det fannsnågot samband mellan mammors och pappors ineffektivafostranstrategier och barns utagerande beteenden. I studien ingick 304mammor och 214 pappor till 3-4 åriga förskolebarn boende i Uppsalakommun. Föräldrarna fick besvara en enkät där de skattadeupplevelsen av sitt barns utagerande beteenden, både avseendeintensiteten i dessa och huruvida det var ett problem. De fick ävenskatta sitt eget beteende utifrån så kallade ineffektiva fostranstrategier.Resultaten visade att mammor, jämfört med pappor, skattade sina barnhögre både vad gäller graden av utagerande och upplevelsen av dettautagerande som ett problem.

Alla individer som har arbetat och bott i Sverige omfattas av premiepensionen. Det innebär att individer i Sverige som betalar skatt tvingas till ett ställningstagande på den finansiellamarknaden.Många individer saknar kunskap om finansiell planering för att kunna fatta genomtänkta ekonomiska beslut för premiepensionen. Många sparare är av den anledningen i behov av hjälp och stöd, samt individanpassad information om finansiell planering. Under de senaste åren har konkurrensen inom den finansiella tjänstesektorn varit ett omdebatterat ämne. På grund av att kritik har riktats mot finansiella tjänster i anknytning till premiepensionen, saknar individer förtroende för den finansiella tjänstesektorn.

Syftet med vårt arbete var att besvara frågan om vilken betydelse skyddsfaktorer och riskfaktorer har för barn och ungdomar i skolan i förhållande till utvecklandet av negativa beteenden. Vi hade kommit i kontakt med dessa begrepp vid ett flertal tillfällen under vår utbildning, men endast i teorin. Vi ville därför ta reda på hur man ser på detta mer konkret ur skolans perspektiv och hur man arbetar med skyddsfaktorer och riskfaktorer. Vi valde att göra en kvalitativ studie och intervjuade två skolkuratorer och en anställd från Gränsöverskridande teamet. Vi analyserade materialet i sin helhet och tog ut viktiga teman och problemområden som framkommit i materialet.

Det framgår av en mängd opinionsundersökningar att vi svenskar ser oss som miljömedvetna. Ett sätt att värna om miljön är att källsortera. I kvarteret Topasen 1&2 i Norrköping har det införts källsortering i miljörum på gården men möjligheten att använda sopnedkasten finns kvar. I denna uppsats undersöks med hjälp av intervjuer och en enkät vad som styr de boendes val av sopsystem samt hur hyresgästerna påverkas av att kunna välja. Uppsatsen syftar till att undersöka om de boende i området gör så mycket för miljön som de tycker att de borde göra samt om deras beteende stämmer överens med vad de säger att de gör.

Vi lever i en tid med pågående klimatförändringar och med reducerade tillgångar av naturresurser. En ökad källsortering kan bidra till en minskning av problemen, genom att vi återgår till ett mer kretsloppsanpassat samhälle. För att öka källsorteringen kan det krävas vissa attityd- och beteendeförändringar. Genom en enkätstudie med slumpmässigt urval av personal på Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet, undersöktes deras nuvarande attityder och beteende gentemot källsortering. Resultaten visar att trots att majoriteten tycker att källsortering är viktigt, källsorterar de ändå inte i tillräcklig utsträckning i enlighet med Miljöbalken och EU: s avfallshierarki.

Tidigare forskning har visat att additionen av brus till en kognitiv uppgift har positiv effekt på barn med ADHD (Söderlund & Sikström, 2008). I den här studien syftar vi till att förstå brusets effekt och underlätta för individer med koncentrationssvårigheter samt för individer som lyckas sämre med kognitiva uppgifter. Vi vill också gå djupare och se om personer som inte lyckas så bra med minnesuppgifter kan öka sin prestation med hjälp av brus. Försökspersonerna i experimentet har fått titta på ordlistor med substantiv under fyra brusbetingelser. Resultaten visade att brus har en positiv effekt på personer med koncentrations¬svårigheter samt på personer vars prestation var sämre i experimentet.

Syftet var att visa resultat av akupunkturbehandling, från randomiserade studier, vid långvarig smärta hos patienter med olika smärttillstånd. Metoden var en litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar granskades enligt Willmans m fl (2006) kriterier för vetenskaplighet. Vid analysen framträdde sex huvudkategorier: Akupunktur mot kronisk smärta i ländryggen, Akupunktur mot kronisk huvudvärk, Smärtstillande effekt av öronakupunktur hos cancersjuka, Akupunktur mot kronisk smärta i nacken, Akupunktur vid fibromyalgi, Akupunktur not kronisk smärta av osteoartrit i knäna. Samtliga studier med undantag av fibromyalgi visar att akupunktur ger en smärtlindrande effekt. Nyckelord: akupunktur, långvarig, smärta.

Ättiden kan påverka hästars välmående. Syftet med litteraturarbetet var att studera hur man kan tillgodose hästens behov av att äta en stor del av dygnet, samt anpassa utfodringen inte bara till näringsbehovet utan även behovet av att utföra ätbeteende. Hästar i det vilda ägnar större delen av sin tid åt att äta och samma beteende ses hos tamhästar om de ges möjligheten. I det vilda äter hästar i perioder om 2-4 timmar åt gången, och uppehållen varar inte längre än 3-5 timmar. Begränsad utfodring kan innebära en stress för hästen om den inte kan tillfredsställa sitt beteendebehov av att äta. Det finns ett samband mellan begränsad fodertillgång och onormala beteenden.

Magneter har använts långt tillbaka i tiden för att behandla olika åkommor. Det senaste årtiondet har de fått ett uppsving som en alternativmedicinsk metod. De påstås ha olika medicinska effekter så som att ge ökat blodföde och verka smärtlindande och avslappnande på ömma muskler. Syftet med den här studien var att studera huruvida hästtäcken med 120 stycken insydda permanenta magneter (à 900 gauss) har någon effekt på beteenden hos hästarna vilka tyder på en ökad avslappning. Sju normala, friska hästar inkluderades i en prospektiv, randomiserad, blindad, placebokontrollerad cross-over studie.

Kännedom om Omega-3 började med att man upptäckte att omega-3 har en effekt på kardiovaskulära sjukdomar, sedan dess har man börjat utforska allt fler områden där omega-3 har visat sig ha en positiv effekt. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida Omega-3 har en effekt på demens och den vanligaste demenssjukdomen Alzheimer. Demens orsakas bland annat av en omfattande celldöd i hjärnan och uttrycker sig genom att minnet och kognitionen blir gradvis försämrat eftersom det episodiska minnet är försämrat hos dementa. Alzheimer i sin tur har visat sig ha låga nivåer av DHA i hippocampus. Studier har visat att ett intag av fisk och Omega-3 kan förebygga en uppkomst av demens och Alzheimer och förbättra den kognitiva försämringen som sker vid demenssjukdom.

I modern mjölkproduktion utfodras rekryteringskvigor vanligtvis med en foderstat som uppfyller deras näringsmässiga behov, men som inte alltid tar hänsyn till nötkreaturs naturliga ätbeteende. Viktiga faktorer som påverkar foderintag och tuggbeteende hos nötkreatur är grovfodrets partikelstorlek och fibersmältbarhet, samt andelen fiber från vallfoder i foderstaten. Syftet med studien var att undersöka effekter av vallensilagets struktur, det vill säga partikelstorlek samt fiberinnehåll och smältbarhet, på ätbeteende och utveckling av onormala beteenden hos mjölkraskvigor. Studien genomfördes på en privat mjölkgård utanför Skara. Djurmaterialet bestod vid försöksstarten av 52 SLB-kvigor indelade i två grupper: en yngre grupp med 23 kvigor i åldrarna 3 till 7 månader och en äldre grupp med 27 kvigor i åldrarna 9 till 14 månader. Försöket utfördes enligt change-over-design med två behandlingar och tre försöksperioder á tre veckor.