Uppsatsen behandlar frågan om huruvida högre takt i produktivitetsutvecklingen påverkar sysselsättningsgraden negativt i en ekonomi då förbättringar i arbetsbesparande teknologi medför lägre efterfrågan på arbete. Frågeställningen har uppkommit med jämna mellanrum genom historien sedan den första industriella revolutionen utan att något långsiktigt samband kunnat bekräftas. Uppsatsens undersökning av 10 OECD länder mellan 1979 och 2003 finner inte heller stöd för ett sådant långsiktigt samband. Däremot finns starkt stöd för att produktivitetsutveckling har negativ inverkan på sysselsättningen på både kort och medelfristig sikt. Utifrån detta kan arbetstillfällen räddas på kort och medelfristig sikt men inte på lång sikt då de, inom tillverkningssektorn och även generellt, ser ut att minska oavsett takten i produktivitetsutvecklingen.

Due to globalization, decentralization and the capitalist system's need to physical location cities have become increasingly important economic spheres during thee last decades. City mayors are seen as increasingly important actors, who can shape the future economic development of their cities through networking with businesses and strategic policy development. Therefore several European countries have introduced mayor reforms to enable mayors to take a bigger responsibility for the local development. These reforms raise interesting questions concerning what leadership changes they produce at the local level and if there is a difference between local leaders and leadership in different countries. This paper further explores the connection between the local leader and the locality since this relationship often has been neglect in studies concerning mayor reforms.

Tanken med denna uppsats är att jämföra Sveriges sjukvårdssystem med Danmarks och Norges och analysera om en liknande reform med ökad centralisering, som skett i Norge och som kommer att ske i Danmark, är ett alternativ för Sverige. Alla tre länderna har en historia med decentraliserad, offentligt tillhandahållen sjukvård och vikten läggs vid allas rätt till lika vård. Solidarisk finansiering med skatter är en självklarhet för dessa tre länder. Reformerna som skett i Norge och planeras i Danmark innebär att man går ifrån den traditionella modellen och mer ansvar och makt flyttas över på staten. De danska och norska motsvarigheterna till Sveriges landsting läggs ner och nya sjukvårdsregioner bildas.

Sedan 1996 är HIV/AIDS den främsta dödsorsaken i Botswana och skapar stora sociala och ekonomiska störningar i landet. Trots att sjukdomen i sig inte är ett ekonomiskt fenomen utgör den stora omfattningen ett allvarligt hot för landets ekonomiska utveckling de kommande årtiondena. Den ekonomiska utvecklingen i Botswana var fram till mitten på 1990-talet en av världens snabbaste. Från att ha varit ett av de tio fattigaste länderna i världen utvecklades landet till ett av Afrikas rikaste och klassas nu som ett medelinkomstland. Denna uppsats ska försöka reda ut vilka några av de makroekonomiska konsekvenserna är för ett land där en av fyra bär på den livshotande sjukdomen.

Uppsatsen, Bulgariens väg mot EU ? en studie om handel och specialisering ? , undersöker de ekonomiska effekter som Europaavtalet har medfört för Bulgariens del. Avtalet etablerade ett frihandelsområde mellan Bulgarien och EU och syftade till att förbereda landet för ett framtida EU-medlemskap. Vidare verkade Europaavtalet för ett främjande av handelsutbytet mellan de två parterna genom handelsliberalisering. Studiens primära syfte är att skildra Bulgariens utveckling under en tioårsperiod med avseende på handelsmönster och specialisering.

Syftet med denna uppsats är att undersöka varför Afrika har haft så dålig tillväxt de senaste sexton åren jämfört med resten av världen. Paneldata från 41 afrikanska länder mellan åren 1989 och 2004 används för att undersöka åtta variablers påverkan på den ekonomiska tillväxten. Variablerna som ska granskas är sparande, humankapital, inflation, inflation i kvadrat, bistånd, öppenhet, jämställdhet och aids. Fokus ligger på aids och jämställdhet, eftersom de inte varit föremål för tidigare empirisk forskning i samma utsträckning som de andra variablerna. Regressioner gjordes dels över ett treårsintervall och dels över ett femårsintervall för att undersöka hur variablerna påverkar tillväxten för olika tidsperioder.

For a long time economic tax equalization system in Sweden has been creating dispute between Swedish communities. Despite the main purpose of the system - to reduce disparities and create equal economic opportunities for all communities ? some regions were not satisfied.The main purpose of this study is to determine what extant has equalization tax on investment spending of Danderyd municipality during 2000-2010 year period. The study is based on annual reports and personal interviews. The theoretical frame of the investigation is founded on Fjertorp's classification of investments and public choice theory.The investigation shows that there were no significant changes neither in investment spending or equalization tax during 2000-2010 period, even after the last changes of economic tax equalizations system in 2005.

Real-time systems are required to answer to external stimuli within a specified time-period. For this to be possible, the systems behaviour must be predictable. The use of active databases in real-time systems introduces unpredictability in the system, e.g. due to their use of active rules. The behaviour in active databases is usually specified in ECA-rules.

Undersysselsättning eller ofrivillig deltidsarbetslöshet är vanligt förekommande på arbetsmarknaden i Sverige idag. Liksom deltidsarbete domineras även ofrivillig deltidsarbetslöshet av kvinnor. Men även män är både deltidssysselsatta och ofrivilligt deltidsarbetslösa. Syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka grupper som är ofrivilligt deltidsarbetslösa samt hur fenomenet påverkas av arbetslöshetsersättningen. Data som används i uppsatsen är från Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar samt statistik från Arbetsmarknadsverket.

This thesis consider alternatives for heating and cooling planned office buildings at Arlanda airport. The thesis is divided into three parts where the third part is a shorter synthesis of the two first. In the first part the energy demands of the buildings are modelled in a computer program. Two different building models are created, one more conventional and one with good energy properties. The results shows that with proper construction and ventilation systems etc.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter reglerna inom tillväxt- och stabilitetspakten skulle ha haft på BNP. Uppsatsen ger även kort historik och en genomgång av lagstiftningen som omgärdar stabilitetspakten. Den regel som undersöks är 3 %-regeln som säger att medlemsländerna inom EMU inte får ha ett budgetunderskott på mer än 3 procent. Uppsatsen utgår från en reducerad AS/AD modell där finanspolitik är en av variablerna som orsakar skift i aggregerad efterfrågan. Den metod som används är en så kallad VAR-modell där två regressioner skattas, en för BNP-gapet och en för årliga inflationsförändringen.

Den här uppsatsen undersöker den dubbla roll som fossila bränslen spelar i ekonomin. Fossil energi är en viktig del av produktionen och påverkar därmed inkomstnivåerna i positiv riktning. Samtidigt ger den upphov till koldioxidutsläpp som kan påverka klimatet och ge upphov till extrema väderfenomen, stigande havsnivåer, ökad migration och konflikt, vilka så småningom kan orsaka stora externa kostnader. Frågeställningen är:? Hur påverkas ekonomin av koldioxidutsläppande fossila bränslen, beroende på om externa miljökostnader inkluderas eller exkluderas ur analysen?För att besvara denna, utvecklas Solowmodellen med naturresurser så att de fossila bränslenas externa kostnader synliggörs i ökande deprecieringstakter.

The aim of this essay was to create an understanding of teachers strategies to respond to children in economic hardship in school and if these children can participate on equal terms in school. To examine this, we chose to do semi-structured interviews which is a qualitative method. Eight teachers were interviewed from four different elementary schools. In our interviews, we found that all the schools both had elements of inclusion and exclusion, which can result in both equal and unequal terms for participation in school. We also found that the school with the most students in economic hardship had the most inclusive strategies.

The ambition of this study is to examine the discussion surrounding the Swedish participation in the European security- and defence policy. By forming feasible areas of arguments the goal is to gain further comprehension in the case of Sweden. These arguments are formed in close relation to the empirical sources; With less public funding there are economic aspects of cooperation, this could also be related to Swedish the industry of defence systems; A high level of participation in the UN is a tradition in Swedish foreign policy, the European battle groups are the perfect tool to further strengthen the UN ability in conflict management and peace keeping missions; Outside the EMU Sweden could face the political margin, to retain influence a high level of activity ought to occur in the integration process; Finally, the future position of United States and NATO is not clear, Europe needs an capacity apart the US to contribute to lasting peace and stability. The arguments are close related to each other, but the main argument is to through ESDP create a tool that will strengthen UN, there is also a wide range of economic arguments related to the industry..

Titel: Finns det ett samband mellan omsättningen av aktier och deras betavärden? Seminaridatum: 3. Februari 2006 Uppsatsämne: Finansiell ekonomi, kandidatuppsats, 10 p Författare: Helén Dybing Handledare: Hossein Asgharian Sökord: Aktie, Beta, Omsättning, Konjunktur, Bransch Syfte: Syfte med denna uppsats är att fastställa om det finns något samband mellan omsättningen av aktier och deras betavärde. Vidare är syftet att se hur sambandet ser ut beroende på vilken bransch aktierna tillhör och hur det förhåller sig ur ett konjunkturperspektiv. Metod: Jag valde ut 30 aktier som under min valda tidsperiod, 1990-01-31 till 2003-06-30, fanns registrerade på A-listan.