
Sökresultat:
2405 Uppsatser om Economic exclusion - Sida 19 av 161
Läkemedel och rättvisa - En studie av Läkemedelsförmånsnämndens prioriteringsgrunder
Nödvändigheten att, inom hälso- och sjukvården, välja mellan olika handlingsalternativ grundar sig i knappheten på resurser. I Sverige har läkemedelsutgifterna stigit lavinartat de senaste årtionden. Av denna anledning har debatten om fördelning aktualiserats. Med bakgrund av denna information, har jag gjort en undersökning av Läkemedelsförmåns-nämndens, LFN, arbete gällande subvention av olika läkemedel. Mitt syfte har varit att utröna om nämnden, för att öka rättvisan, kan göra andra avvägningar.
A foreign aid dilemma : a study of budget support versus project aid
Foreign aid is a very debated and controversial topic. The most recent studies have focused more on GDP growth and foreign aid correlation, however not much of the debate has focused on what kind of foreign aid should be given. The most common foreign aid is budget support, often a bilateral funds transfer between two countries. This kind of foreign aid can be both conditional and unconditional from the donors? perspective.
Telekomspecialisering i Östra Europa - Integrationens betydelse för en produktionsfragmenterad industri
One of the most distinguishing features of contemporary globalisation is production fragmentation, a splitting up of the manufacturing of a good into several different stages. Production fragmentation creates new opportunities through vertical specialization; a country incapable of mastering the entire production process may specialize in the manufacturing of one separate part. The aim of this thesis is to examine to what extent international integration affects a country?s ability to engage in vertical specialization in an industry characterized by production fragmentation. The analysis focuses on the european integration process over the last decade, where countries in eastern Europe with relatively low labour costs have been integrated with more capital abundant western economies.
Empirisk studie av Föreningssparbankens aktieindexobligationer
Abstrakt Syftet med uppsatsen är att empiriskt undersöka om Föreningssparbanken lyckats generera riskjusterad överavkastning genom utgivna aktieindexobligationer. Detta kommer att undersökas genom att räkna ut Sharpe kvoten för respektive aktieindexobligation och jämföra den mot den underliggande tillgångens Sharpe kvot. Undersökningsdata är beräknade på månadsbasis och sträcker sig över drygt tio år för att fånga produkten i upp samt nedgångar på börsen. Vi har med hjälp av vedertagna ekonomiska jämförelsemått undersökt om det går att påvisa någon skillnad i Sharpe kvot för aktieindexobligationerna och dess underliggande tillgång. Resultaten av studien visar att Föreningssparbanken inte lyckats generera en högre riskjusterad avkastning än de underliggande tillgångarna.
Marknadseffektiviteten kring aktiesplit
Syftet med denna studie är att undersöka effekten av en split i ett bolags aktie vad gälleravkastning och omsättning i aktiehandeln. Studien är baserad på insamlat datamaterial från 35olika bolag på Stockholmsbörsen som har genomfört en aktiesplit de senaste 5 åren. Vadgäller avkastningen har jag beräknat den faktiska avkastningen i aktien under 30 dagar eftergenomförandet av spliten och jämfört med OMX Stockholm all share index under sammaperiod. En eventuell över- respektive underavkastning har därmed erhållits. Omsättningen iaktiehandeln har jag beräknat som så att jag har jämfört omsättningen i aktien under 15 dagarinnan och 15 dagar efter genomförandet av spliten.
Kreditbetyg som beslutsvariabel för företags kapitalstruktur
Beslut om kapitalstruktur avser proportionen av eget och främmande kapital, där central hänsyn tas till kreditrisken. Kreditrisken varierar för olika företag beroende på storlek, vilka säkerheter man kan ställa etc. Ratingbolag har specialiserat sig på att ge företag kreditbetyg som uttrycker den samlade uppfattningen om dess kreditrisk. En sänkning av kreditbetyget medför implicita kostnader, t.ex. sämre kreditvillkor.
Empiriska aspekter av automatiska stabilisatorer
Inför folkomröstningen om införandet av Euron och deltagande i tredje steget av den ekonomiska och monetära unionen 14 september 2003 debatterades de automatiska stabilisatorerna livligt. En fördel som framfördes var deras snabba reaktion vid konjunkturförändringar. Studeras stabilisatorerna en aning närmare är detta antagandet inte helt uppenbart. I debatten nämndes också stabilisatorerna som en vital del av stabiliseringspolitiken men några empiriska bevis på storleken presenterades aldrig. Jag bestämde mig därför att gå till grunden med frågan om de automatiska stabilisatorerna för att undersöka om de var tillräckliga för ett EMU medlemskap.
Är införande av EU ETS en lösning av miljöproblemet växthuseffekten? - en analys ur ett ekonomiskt perspektiv
Uppsatsens syfte är att analysera om och i så fall hur införandet av en marknad för utsläppsrätter, EU ETS, The European Union Greenhouse Gas Emission Trading Scheme, är en effektiv åtgärd för att åtgärda externalitetsproblemet växthuseffekten. Uppsatsens slutsatser är att införande av EU ETS medför större samhällsekonomisk vinst än om EU ETS ej införts. Nuvarande utformning av EU ETS omfattar inte alla verksamheter som bidrar med utsläpp av växthusgaser och måste därför kompletteras med andra styrmedel för att uppnå reduktionsmålet. EU ETS kan bli ett effektivare styrmedel om fler sektorer omfattas i handeln, exempelvis transportsektorn som i Sverige är den sektor som förväntas öka sina utsläpp. Handelsystemet kan även effektiviseras genom att tilldelningen av utsläppsrätter sker via försäljning istället för att vara gratis.
Analytikers rekommendationer vs. MSCI Europe -ett mått på marknadseffektivitet?
Syftet med uppsatsen är att empiriskt testa om det går att få överavkastning jämfört med MSCI Europe index, med hjälp utav rekommendationsestimat hämtat från FactSet databas. Vald tidsperiod är mellan den 31/10/2002 och den 31/10/2006. Utifrån detta vill författaren se om det går att avgöra hur effektiv marknaden/prissättningen är. Strategin är att använda sig utav Buy, Overweight, Hold, Underweight och Sell estimat och köpa in dessa rekommendationer i fem lika stora portföljer. (20% av MSCI Europe:s marknadsvärde i varje portfölj.) Rebalansering sker vid behov på månadsbasis efter rådande estimat.
Norge - finansieringen av den åldrande befolkningen
As most developed countries Norway has an ageing population meaning that the number of pensioners is predicted to grow rapidly over the coming years. As a consequence the Norwegian pension system will not be able to provide for these future pensioners. Meanwhile, a rising number of early retirees and disability pension claimants is diminishing the real retirement age. Also the individual pension amount is growing while the pension system itself reaches maturity. In short, major reforms are needed in the Norwegian pension system.
Konsten att förutspå konjunkturen - Hur användbara är enkätbaserade snabbindikatorer?
Foreseeing future changes in economic activity is of up most importance to a wide array of actors. The time lag in the presentation of official GDP statistics means that to somewhat accurately capture a tendency of where the business cycle is heading one need turn to qualitative sentiment indicators such as Purchasing Managers? Index (PMI) and official sentiment indicators for valuable clues. This thesis uses in-sample and out-of-sample methods to evaluate how well PMI and official Business Tendency Surveys (BTS) in Sweden and Denmark fair against the year-on-year growth rate of industrial production. Moreover, various Swedish regional sentiment indicators get examined and a case study of the indicator for the Öresund region is performed.
Dynamisk investeringsstrategi på den svenska aktiemarknaden
The purpose of this paper is to investigate if a dynamic investment strategy on the Swedish asset market can accomplish better returns then a static investment strategy. The dynamic investment strategy is created by incorporating business cycle predictors and firm-level variables to predict future stock returns. The predictive regression is calculated wih 60 months of observation (1999 01-2005 12) and is then used to estimate future returns for 23 months in the period 2004 01 -2005 11. The structure of the regression, with linear functions of ? and ?, goes back to Shanken (1990) and Avramov and Chordia (2005) has had success with the variables chosen.
Losec eller makaroner. En studie av patientavgifgtens betydelse för läkemedelskonsumtionen
Uppsatsen behandlar hur konsumtionen av läkemedel påverkas av patientavgifter för läkemedel. Närmare undersöks om det finns olika effekter i olika samhällsgrupper och hur dessa kan förklaras. Empiriska studier från Sverige, USA och Storbritannien används för att besvara frågeställningarna. Den teoretiska bakgrunden presenterar individens nytta av hälsa och hur hälsa produceras. Vidare är individen begränsad av tid och pengar i sin konsumtion och påverkas av moral hazard och asymmetrisk information.
Som en schackpjäs : om socialsekreterares upplevelser av sin yrkesstatus vid handläggning av försörjningsstöd
The purpose of this essay has been to answer the question of whether or not administrators of economic support perceive that their professional status is ranked lower than that of their coworkers in other fields of the social services. We set out to study whether or not their comparative status differed depending on their use of standardized assessment instruments and if their experience with regards to professional status differed depending on the size of the municipality they worked in. We also wanted to determine in what way (if any) the comparative status manifests itself and what factors influences it.We?ve utilized method triangulation in order to answer the questions posed in our purpose. The quantitative study was conducted using a questionnaire and the qualitative with three interviews.
Kriminalisering - ett effektivt kartellbekämpningsmedel?
Syftet med uppsatsen är att utreda den föreslagna kriminaliseringens effekt på Sveriges nuvarande eftergiftsprogram samt undersöka dess effektivitet trots avsaknad av ett kronvittnesförfarande. Vidare avser uppsatsen att undersöka om kriminaliseringens effekter kan påverkas. För att utröna kriminaliseringens effekter har VD: n få en central roll i uppsatsens modell, då det endast är han som berörs av ett individuellt straffansvar och ej företaget i sig. För att utreda syftet har författarna nyttjat spelteori samt studerat det inträdesbeslut VD:n står inför. Resultatet påvisade att det är ej möjligt att införa ett kriminaliseringsförfarande, som förvisso ökar den avskräckande effekten, utan att samtidigt delvis äventyra eftergiftsprogrammets angivareffekt.