Den täta staden tycks vara ett vedertaget stadsbyggnadsideal i strävan mot den hållbara staden. Flertalet forskare har dock påvisat att det inte finns någon entydig definition av vad begreppet innebär samt hur det ska tillämpas i praktiken. Kandidatarbetet syftar därför till att bidra med ökad förståelse kring hur begreppet täthet kan tillämpas i praktiken, genom att undersöka vilka fysiska uttryck som kopplas till den täta staden i kommunala planer. Syftet är vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hållbara täta stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillämpning förhåller sig till detta. I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om vad hållbar täthet och hållbar stadsform är.

Problemformulering: Hur kan destination Söderåsen utvecklas till att bli en attraktiv destination för lokalbefolkning, turister och turismaktörer?Syfte: Syftet med vår fallstudie är att med Söderåsen som objekt och Svalövs kommun som aktör undersöka hur en destination kan utvecklas samt undersöka hur en infrastrukturell satsning kan bidra till utvecklingen.Metod: Vi har valt att arbeta utifrån en fallstudieansats av kvalitativ karaktär där vi ingående studerar ett fåtal undersökningsenheter vilka baseras på både kvalitativa och kvantitativa primär- och sekundärdata. Vi har gjort ett strategiskt urval, eftersom vi är intresserade av att erhålla en djupare förståelse för vårt undersökningsområde istället för att basera det på kvantiteter. Vi har dock kompletterat denna med en enkätundersökning av kvantitativ karaktär för att få insikt om danskars kännedom om vårt studieobjekt. För att göra vår fallstudie reliabel har vi varit noggranna med att se svaren i sin ursprungliga kontext då sammanhanget är viktigt för att minska risken för missuppfattningar.

För mig har intresset för tidsgeografi vuxit eftersom komplexiteten i ämnet är stort, men även att tidsgeografi är något varje individ upplever i sin vardag. Varje individ kommer antagligen att ställa sig inför valet att arbetspendla någon gång i livet.Syftet med undersökning är att få fördjupad kunskap om människans val att arbetspendla, med inriktning mot hur bildandet av Linnéuniversitetet har påverkat arbetspendlingen mellan Växjö och Kalmar. Undersökningens syftar också till att få en fördjupad kunskap om hur sammanslagningen har påverkat Växjös region. För att besvara frågeställningarna användes intervjuer där fyra av Linnéuniversitetets personal blev intervjuade om deras upplevelse av hur sammanslagningen har påverkat deras arbetspendling och vilka restriktioner som de upplevt under resans tid.Den första januari 2010 blev startskottet för Kalmar högskola och Växjö universitet att bli Linnéuniversitetet. Detta öppnade upp för flera institutioner att samarbeta med varandra, för att en högre kunskapsnivå skulle uppnås.

För att kunna nå politiskt uppsatta nationella klimatmål för 2050 krävs en ökad användning av järnväg. Samtidigt belastas järnvägen mer och mer eftersom varor och människor reser mer och längre. Denna tendens och politikens ökade fokus på järnväg medför att järnvägen troligen kommer få en ökad betydelse inom stadsutveckling och eventuellt även ta mer mark i anspråk. Parallellt finns i Sverige en tendens till yteffektivisering där städer omvandlar ledig mark och övergivna tomter i en önskan att motverka urban sprawl. Problemet är att det kring järnväg skapas ytor som är svåra att använda.

Norrbotniabanan illustrerar ett typiskt fall med en omfattande strukturell förändring i samhället som kräver stora ekonomiska resurser och vars byggstart ständigt skjuts på framtiden. Processen bakom att bygga banan präglas av ett stort antal aktörer med divergerande agendor. För att kunna analysera och studera fallet på ett begripligt sätt har spelteori applicerats vilket gör att skeendena kan studeras genom spel i enkla matriser. Uppsatsen syfte är att med hjälp av spelteori analysera beslutsprocesserna som omger Norrbotniabanans planläggning: att med hjälp av spelteori förklara utfallet av dessa processer: samt att, baserat på den spelteoretiska logiken, peka på de mekanismer som gjort att processen hittills har stannat av och vad som krävs för att den återigen ska ta fart. Nyckelaktörerna bakom Norrbotniabanan har identifierats på premissen att de besitter ekonomiska medel och därmed har en reell möjlighet att finansiera en del av banan eller att de kan skapa opinion alternativt fatta beslut om att bygga banan.

Vi har som utgångspunkt använt filosofen John Rawls rättviseteori. Han delar upp rättviseteorin i två principer, differensprincipen och frihetsprincipen. Frihetsprincipen säger att rätten att äga egendom ska vara lika för alla. Det vill säga att det är en grundläggande frihet. Differensprincipen säger att allt agerande av staten ska gynna alla medborgare i största möjliga utsträckning.

SammanfattningSyfte: Syftet är att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. Frågeställningar vi använt är: Skiljer sig studieresultaten utifrån antalet träningstimmar? Finns det någon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jämförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade på enkäten- det blir ett bortfall på 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrån olika kommuner i Sverige och ifrån flera olika gymnastikföreningar.

En fungerande infrastruktur är viktig för Sverige där brokonstruktionerna innehar en viktig roll då landets naturlandskap är fyllt av hinder som man måste ta sig över för att komma fram. Broar dimensioneras vanligtvis för en livslängd på 120 år och för att de ska uppfylla funktionen under denna tid i trafiken krävs stor kunskap om hur de ska konstrueras. Forskning kring betongkonstruktioners beständighet har under de senaste decennierna fått en allt större betydelse. Anledningen till detta är att en del av de äldre betongkonstruktionerna visat tecken på tidig och omfattande nedbrytning. Vilket, i vissa fall orsakas av dålig kvalitet vid utförandet men till största del av miljöpåfrestningen under driften så som exempelvis vägsalt och tyngre transporter.

Svenska regeringen har satt ett mål att cykeltrafiken ska öka sin andel av det totala resandet, samt att cykeltrafiken ska bli säkrare. I regeringens proposition, mål för framtidens transporter, säger ett av funktionsmålen att förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik ska förbättras. För att lyckas uppnå målen kommer det bland annat krävas omfattande infrastrukturinvesteringar i cykelvägnäten. Därför ska Vägverksregionerna kartlägga och inventera behoven av åtgärder som finns för cykeltrafiken. För att ta reda på behoven har en analys gjorts för vad tidigare gjorda inventeringar säger om nuläge och behov av cykelvägar i Region Norr.

Längre resor har blivit nödvändiga för att klara av vardagslivet och bilen upplevs ofta som överlägsen kollektivtrafiken vilket gjort att Sverige idag är ett samhälle präglat av bilism. Detta påverkar miljön negativt och bidrar till en ökad trängsel. Kollektivtrafiken är en viktig del i att motverka dessa problem. Syftet med denna uppsats har mot bakgrund av detta varit att undersöka hur kollektivtrafiken kan främjas för att locka fler resenärer med avseende på ett antal påverkandefaktorer.Kollektivtrafiken i Sverige är under förändring i och med en ny kollektivtrafik lag som träder i kraft år 2012 då även kommersiell kollektivtrafik kommer att tillåtas. I Göteborg införs dessutom trängselskatter år 2013 och stora satsningar på kollektivtrafikens infrastruktur kommer att genomföras framöver inom ramen för det Västsvenska paketet.

Stockholms län är en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste årtiondena och kommer enligt prognoser att fortsätta växa under en överskådlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrågan på hyresrätter har blivit ännu högre. Trots en hög efterfrågan så är utbudet på hyresrätter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det råder bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pågår ständigt en debatt bland experter, politiker och aktörer på fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att åtgärda bristen på hyresrätter i regionen.En orsak till det låga byggandet av hyresrätter är att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jämfört med bostadsrätten. Detta har hämmat byggandet enligt flera experter.

Den täta staden tycks vara ett vedertaget stadsbyggnadsideal i strävan mot den hållbara staden. Flertalet forskare har dock påvisat att det inte finns någon entydig definition av vad begreppet innebär samt hur det ska tillämpas i praktiken. Kandidatarbetet syftar därför till att bidra med ökad förståelse kring hur begreppet täthet kan tillämpas i praktiken, genom att undersöka vilka fysiska uttryck som kopplas till den täta staden i kommunala planer. Syftet är vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hållbara täta stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillämpning förhåller sig till detta. I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om vad hållbar täthet och hållbar stadsform är. I den andra delen görs en redogörelse för forskares olika sätt att definiera täthet samt hur täthet kan mätas för att beskriva form.

Bakgrund: År 2030 ska Stockholm vara en storstad och en evenemangsstad i världsklass, detta i enlighet med Stockholms stads Vision 2030. Fram till dess ska bland annat mål för ökad företagsamhet och utveckling inom turismnäringen, ökad kvalitet inom utbildning och ett ökat samarbete mellan den privata och offentliga sektorn uppnås och förverkligas. Stockholmsarenan är en del av visionen, som en pusselbit i den infrastruktur som behövs, för att uppnå status som en evenemangsstad i världsklass.Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att erhålla ökad förståelse för hur de inblandade aktörerna i Stockholmsarenaprojektet tillsammans skapar en ny evenemangsdestination och göra den till en framgångsrik punktdestination. Vi ämnar belysa de utvalda faktorerna och hur de påverkar utvecklingen av Stockholmsarenan samt hur arenaprojektet påverkar sitt direkta närområde och Stockholm som destination.Frågeställning:Vilka förutsättningar inom faktorerna plats, marknadsföring, säkerhet och miljö samt ekonomiska resurser lägger grunden för en framgångsrik utveckling av Stockholmsarenan?Hur ser kommunikationen och samarbetet ut mellan de olika aktörerna i projektet med Stockholmsarenan?Hur påverkas området runtom Stockholmsarenan och staden i sig av en satsning som denna?Metod: Kvalitativa metoder har använts under arbetets gång genom djupintervjuer, litteraturstudier och kvalitativa dataanalyser av den insamlade empirin för att besvara problemformuleringarna.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljo? med fo?ra?nderliga villkor kra?vs en tilla?mpning av sofistikerade styrverktyg inom ett fo?retags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomga?tt en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella fo?retag.Problemdiskussion: PostNord AB fa?r i dagsla?get inte o?nskad effekt pa? styrning i verksamheten da? det brister i fo?rha?llning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsma?tning och dess styreffekter i organisationen.Syfte: Studiens syfte a?r att kartla?gga PostNord ABs ekonomistyrsystem med sa?rskilt fokus pa? budget och prestationsma?tningar och dess styreffekter i organisationen.

I denna uppsats ställs  frågan hur Kristianstads infrastruktur motsvarar den fysiska utformningen som förekommer i framgångsrika cykelstäder, där andelen cykelpendlare är hög. Studien går därför ut på att undersöka vad begreppet cykelvänlig stad innebär och att analysera Kristianstads cykelnät, vilket gör det möjligt att föra en diskussion om hur Kristianstad skulle kunna förbättra de fysiska förutsättningarna för ökad cykelpendling. Examensarbetet har bedrivits inom ramen av en fallstudie där flera olika metoder använts dels för materialinsamling, dels för att kunna jämföra resultatet av insamlat material med och mot varandra. Målet med tillvägagångssättet har varit att försöka återspegla en så korrekt bild av rådande förhållande i Kristianstad som möjligt.   Genomförd litteraturstudie av aktuell forskning och den nedskrivna praktiken hos  framgångsrika cykelstäder visar på en samstämmighet i  vilka kunskaper som finns i ämnet. Ingen vet exakt hur mycket olika strategier har påverkat en stads popularitet bland cyklister, men att kombinationen av ett antal åtgärder uppenbart gett resultat.