Som en reaktion på storskaliga etablerade affärssystem och långa miljöbelastande transporter på livsmedelsområdet efterfrågar konsumenter i allt större utsträckning livsmedel från närområdet. På nötköttsområdet har en rad närproducerade koncept växt fram för att tillgodose det marknadsbehovet. Det är därför intressant att studera i vilken utsträckning närproducerade koncept kan bidra till lönsamheten i svensk nötköttsproduktion. Jag har i huvudsak använt mig av två metoder i arbetet, litteraturgenomgång och intervjuundersökning. Litteraturgenomgången syftar till att få allmän kunskap om ämnet, men också vilka närproducerade koncept som finns och hur de ser ut. Intervjuundersökningen har genomförts med aktörer i värdekedjan, från butik till producent, för att få en bild av problem och framgångfaktorer i närproducerade koncept. Det viktigaste resultatet av arbetet är, lite överraskande, att det inte är närproducerat som producenterna i första hand marknadsför som det viktigaste mervärdet utan jämn och hög ätkvalité.

Internet har genomgått en explosionsartad utveckling. Från att ha varit ett nät för universitetsvärlden och den amerikanska regeringen, har användningen utvecklats mot allt mer olika tillämpningar. Ett av de stora användningsområdena för Internet är handel av varor och tjänster. Otillräcklig säkerhet är en faktor som håller tillbaka elektronisk handel över Internet. Tveksamhet, från företagens kunder, finns hela tiden om det är säkert att skicka sitt kontokortsnummer över Internet för att betala för en vara eller tjänst.

Bakgrund - I dagens globala marknad med IT-utveckling i framkant blir det allt svårare för mindre företag att överleva. Stora klädkedjor konkurrerar med stordriftsfördelning ut småklädesbutiker vilket gör det svårare för dem att överleva. För att kunna ha en chans på marknaden måste småklädesbutiker skapa värde på nya sätt. Där det blir allt viktigare att skapa lojala kunder. Problem - Vilka marknadsföringsstrategier är viktiga för små företag att skapa lojala kunder? Syfte - Syftet är att analysera och utvärdera marknadsföringsstrategier för fem små klädbutiker för att hitta överensstämmelser samt oöverensstämmelser (misfits) mellan företag och dess kunder. Arbetsmetod - Data insamlas via intervjuer med företag och enkäter med respektive butikskunder. Teoretiskt perspektiv - Relationsmarknadsföringsperspektiv samt Transaktionsmarknadsföringsperspektiv Teori - Involveringsteorin, Kommunikationscirkel samt Marknadsföringsmixens 4 P: na och Kommunikationsprocessen  Empiri - Empirin är hämtad från intervjuerna med företagen och enkätsvaren från kunderna. Analys - Analysen är tolkad utifrån empirin som är hämtad från intervjuerna med företagen och enkätsvaren från kunderna.

Studies show that visual elements in store have a great impact on consumers. Of all the impressions that the brain receives the visual impressions count for 83 %. One of the visual elements that retailers can use in-store to influence consumers is signs. Today, there are a lot of studies on regular signs but this is very limited when it comes to motion displays. Motion displays are signs printed on electronic paper with animated messages.

Butiksdesignen är av stor vikt för en butik när det gäller att få kunder att stanna länge i butiken och därigenom även köpa mer. Studien behandlar hur butiker genom butiksdesignen kan förbättra sin försäljning. Syftet med studien är att beskriva inomhusdesignen i två butikskedjor och därefter jämföra likheter och skillnader mellan dessa. Detta för att få en förståelse för vad som fungerar och varför, respektive vad som inte fungerar och varför inte. Målsättningen är att presentera rekommendationer för åtgärder som företag genom butiksdesignen kan använda sig av för att förbättra försäljningen.

I organisationer är det av mycket hög betydelse att kommunikationen och utbyte av information fungerar bra, och ett medel som kan främja den interna kommunikationen är ett intranät. Dock finns vissa problemområden som bör beaktas och tas hänsyn till när intranät ska agera som främsta kommunikationskanal. Om användarna upplever brister i intranät som kommunikationskälla, måste de intranätansvariga inom organisationen åtgärda dessa problem.Uppsatsens undersökning går ut på att jag har besökt sex olika butiker som tillhör en mångfilialkedja, för att se vilka konsekvenser ett intranät får för kommunikationen. Jag intervjuade både anställda och butikschefen i butikerna för att få deras syn på intranät som kommunikationskanal. För att få fram så bred information som möjligt och för att kunna ge ett så pålitligt resultat som möjligt höll jag även en intervju med de intranätansvariga inom kedjan.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka konsekvenser ett intranät får för kommunikationen i en mångfilialkedja.

I dagens samhälle har många fysiska klädbutiker även öppnat webbshoppar. På en webbshopp kan det vara svårt att framställa känslan man får när man är i en fysisk butik där man har möjligheten att känna på materialet och prova varorna. Detta kan bidra till att det blir svårt att känna sig säker på klädköpet.Syftet med denna undersökning är att få en djupare förståelse över hur två olika klädexponeringsverktyg på webbshoppar kan bidra till att användaren kan känna sig tryggare i sitt köp. Vi vill även undersöka om eller hur konsumenten identifierar sig med modellerna som visas i klädexponeringsverktygen. Verktygen vi valt att undersöka är H&M:s Dressingroom samt Nelly:s Catwalkvideo.

I princip strävar alla arbetsplatser efter att skapa en mångfald med olika demografiska egenskaper bland sin personal. Tittar man bland platsannonser är det ofta arbetsgivaren skriver att de välkomnar sökande med olika demografiska egenskaper, detta för att skapa en blandning av olikheter bland sin personal. Anledningen till att man vill ha mångfald bland sin personal skiljer sig säkert åt mellan företagen, men vi tror att de flesta är överrens om att olikheter gör att företaget får fler infallsvinklar på hur saker kan utföras, vilket också kan skapa mer kreativitet. Men hur ser det då ut i butiker? Kan och vill man även i butiker skapa en heterogen arbetsstyrka utifrån demografiska egenskaper?I vår uppsats har vi intervjuat fyra butikschefer för att försöka ta reda på vad dessa butikschefer har för uppfattning angående heterogena personalstyrkor.

Inom modebranschen växer konkurrensen sig allt större bland företag och det blir allt svårare att slå sig in, eller överleva på marknaden. Dagens konsumenter har även tillgång till mer information kring produkter vilket gör att kundbeteendet förändrats. För att göra sig slagkraftig i kampen om konsumenten behöver butikskedjor erbjuda kunden unika produkter och tjänster. Företagen behöver utmärkas och synas för att slå sig igenom det enorma bruset på marknaden. Utöver det finns ett stort samhällsansvar som alla företag bör ta hänsyn till, då massproduktion av varor och tjänster ständigt utvecklas och blir alltmer tillgängliga.

Denna studie undersöker ett problem hos en butik ingående i en kedja därförsäljning av lagerförda varor utgör större delen av verksamheten. Det upplevda problemet är dock att försäljning av varor som faller utanför det lagerförda sortimentet hanteras som beställningar på papper och för hand, vilket upplevs fungera bristfälligt och med oreda som resultat. Syftet med denna studie var att hitta lösningar på dessa problem då de föll utanför organisationens befintliga informationssystem. För att undersöka problemet vi intervjuat personal angående deras befintliga arbetssätt. Baserat på detta tog vi fram användarfall som beskrev processen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla ett underlag till en marknadsplan för klädbutiken Fico Store som ska ligga till grund för ett försök att öka konsumtionsnivån hos de befintliga kunderna, som infattas av både stamkunder och sällankunder.Metod: Vi har valt att använda oss av både en kvalitativ metod i form av en intervju samt en kvantitativ metod i form av en enkät. De har tillsammans redovisats i empirikapitlet i form av text och diagram efter att materialet kodats och bearbetats. Analyser har gjorts löpande i empirikapitlet och i strategikapitlet där empiri har ställts emot teori.Resultat & slutsats: Tydlig positionering och arbete med kundrelationer är av största vikt för en mindre fristående butik. Vår studie visar också att det är svårt att rikta sig mot en viss kundgrupp då samma kläder kan falla många i smaken oavsett ålder. Val av sortiment påverkar i hög grad hur butikens positionering uppfattas.

Det finns två stationer på Boxholm Stål AB med produktionssågar. Den ena är en bandsåg och två fasmaskiner med hanteringsutrustning för transport mellan såg och fasar samt en automatisk buntmaskin. Fasarna på den stationen är utslitna och håller inte de toleranser som Boxholm Stål AB har på sina produkter. En önskan att kunna planfräsa ändarna har också tillkommit vilket utrustningen i dagsläget inte klarar av. Det innebär att fasarna ska bytas ut.

Både logistiken och detaljhandeln har under de senaste årtiondena haft en kraftig utveckling. För detaljhandeln har logistiken en allt mer växande betydelse, då de med rätt logistik kan korta sina ledtider, enklare ge kunderna de varor de önskar och vid rätt tidpunkter. Den interna logistiken syftar på de logistikaktiviteter som utförs inom detaljhandelsföretagen, d.v.s. de aktiviteter som får det interna varuflödet att fungera. Ett vanligt problem hos detaljhandelsföretag är ?slut i hyllan?.

Eventmarknadsföring är i ropet just nu beroende på att det är ett sätt att kommunicera direkt till konsumenterna och påverka dem under en längre period. Denna uppsats behandlar hur en arrangör ska gå tillväga för att lyckas med att planera och genomföra ett varumärkesvärdeökande event. Särskilt om eventet har syftet att ses som ett startskott för framtida varumärkesvärde-ökande marknadskommunikation. Vi har använt den planeringsprocess som Shone och Parry gjort och sedan utvecklat denna för att den ska vara användbar till vårt syfte. Shone och Parry's modell innehåller det som krävs för att planera och genomföra ett event, allt ifrån målsättning till utvärdering efter genomförandet.

Problemformuleringen i denna uppsats har framställts på uppdrag av ICA Maxi Karlstad. De upplever att deras kunder inte är medvetna om att ICA Maxi erbjuder ett bageri i sin butik, där sex bagare bakar allt bröd från grunden.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och beskriva vilka faktorer som påverkar de förväntningar som en kund har på en produkt samt att ge förslag på hur man kan förändra dessa.I uppsatsen återfinns dels en enkätundersökning där 105 personer fick besvara 18 frågor om deras inköpsvanor när det gäller bröd samt frågor om ICA Maxis bageri. Utöver detta så genomfördes även en mindre intervjustudie där 21 personer fick ge mer uttömmande svar om deras inköpsvanor och förutfattade meningar när det gäller bröd. Uppsatsen innehåller således både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning.Resultatet av undersökningarna visar att de flesta tror att brödet som bakas i bageriet kommer från halvfabrikat som värms upp i butiken, så kallad bake-off. Det är dock även en stor mängd respondenter som inte har sett någon marknadsföring av bageriet och som inte är medvetna om att bageriet existerar.Slutligen ger uppsatsen en rad förslag för framtiden om hur ICA Maxi kan förändra sin marknadsföring så att fler kunder blir medvetna om att bageriet finns.