Sökresultat:
1154 Uppsatser om E-handel - Sida 65 av 77
Multilateral Trading Facility : En institutionell analys av multilateral trading facilities pÄverkan pÄ transaktionskostnader
BAKGRUND: Ă
r 2007 infördes MiFID-direktivet bland EU:s medlemslĂ€nder vars frĂ€msta mĂ„l var att öka konkurrensen pĂ„ den europeiska aktiemarknaden. I samma veva avskaffandes börsmonopolet vilket lett till att det idag finns fler handelsplatser som erbjuder aktiehandel, sĂ„ kallade multilateral trading facilities (MTF). Genom denna etablering har aktiemarknaderna genomgĂ„tt en marknadsstrukturförĂ€ndring, vilket kan ha lett till förĂ€ndring av transaktionskostnader och möjliggjort uppkomst av eventuella ovĂ€ntade effekter. Det hĂ€r Ă€r nĂ„got som idag fem Ă„r efter implementeringen av MiFID-direktivet diskuteras frekvent.SYFTE: Huvudsyftet med uppsatsen Ă€r att kartlĂ€gga och utifrĂ„n institutionell teori analysera hur införandet av multilateral trading facilities förĂ€ndrat och pĂ„verkat transaktionskostnader pĂ„ svenska marknadsplatser som bedriver handel med aktier. Ett delsyfte Ă€r ocksĂ„ att beskriva institutionen multilateral trading facility och dess framvĂ€xt.GENOMFĂRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt genom intervjuer med berörda parter pĂ„ aktiemarknaden i Sverige.
Valutakursrisker : BestÀmningsfaktorer för svenska företags anvÀndning av finansiella instrument vid hantering av valutakursrisker.
NÀr ett företag importerar eller exporterar varor och tjÀnster i utlÀndsk valuta kan de exponera sig mot valutakursrisker. VÀrdet pÄ en valuta idag Àr kanske inte densamma imorgon vilket kan bÄde gynna och missgynna företag verksamma inom handel. VÀrldsekonomin utsattes för chocker och en av de vÀrsta finansiella kriser upplevdes under 2009/2010. Eftereffekterna kan fortfarande ses av lÀnder exempelvis lokaliserade i EuroomrÄdet. Valutakurser pÄverkas av makrorelaterad information vilket kan orsaka stora volatila fluktuationer av kurser som kan leda till enorm ekonomisk skada eller stor ekonomisk vinst för företag.
Nyintroduktioner pÄ börsen ? En kvantitativ undersökning av underprissÀttningar vid nyintroduktioner pÄ Stockholmsbörsen Ären 2000-2006
NÀr ett företag skall introduceras pÄ börsen sker en sÄ kallad Initial Public Offering. Det innebÀr att företaget fÄr en marknadsplats dÀr handel av företagets aktier kan ske pÄ nÄgon av Stockholmbörsens handelslistor, vilket innebÀr att allmÀnheten erbjuds att teckna aktier i bolaget. Det vanligaste skÀlet till att introduceras pÄ börsen anses vara att fÄ tillgÄng till expansionskapital. Intresset för nyintroduktioner och antalet nyintroduktioner har ökat de senaste Ären. Tidigare studier har visat pÄ att underprissÀttning föreligger vid prissÀttningen pÄ aktien vid nyintroduktionen pÄ vÀrldens alla börser.
Redovisning och beskattning av finansiella instrument
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera gÀllande god redovisngssed avseende finansiella instrument. Uppsatsen syftar Àven till att övergripande beskriva och analysera gÀllande skatteregler/-praxis avseende finansiella instrument. Avslutningsvis kommer Àven uppsatsen att kortfatttat beskriva och analysera kommande regler i IAS 39.Metod: FramstÀllningen utgÄr frÄn en bred litteraturstudie av Àmnesrelevanta kÀllor. Analysen baseras frÀmst pÄ denna litteratur.Slutsatser: GÀllande svenska redovisnings- och skatteregler för finansiella instrument Àr komplicerade dÄ det saknas klara och enhetliga linjer i lagar, rekommendationer och doktrin. Svenska normgivare verkar för att utvecklingen inom redovisningen i Sverige skall ske i harmoni med IASB:s rekommendationer.
VarumÀrkets olika ansikten. - VarumÀrkesskapande inom tre kontexter
Fallstudie: Swedbank Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ett varumÀrke kan framstÀllas inom tre olika kontexter. Denna studie kommer att fokuseras kring aktörerna företag och konsument inom den interna företagsmiljön samt den fysiska och virtuella tjÀnstemiljön.Metod: Studien utgÄr frÄn en etnografisk metod, dÀr vi studerar och deltar i olika miljöer. För att erhÄlla datainsamling utfördes intervjuer, observationer samt dokumentanalys. Teoretisk referensram: Vi kritiserar traditionella brand management teorier kring företagets roll vid varumÀrkesskapande. Vi presenterar istÀllet brand consumptions teorierna, eftersom dessa framhÀver att varumÀrke skapas utav fler aktörer.
MilitÀra taktiska kompetenser i ett tillgÀngligt och anvÀndbart försvar
BAKGRUND: Ă
r 2007 infördes MiFID-direktivet bland EU:s medlemslĂ€nder vars frĂ€msta mĂ„l var att öka konkurrensen pĂ„ den europeiska aktiemarknaden. I samma veva avskaffandes börsmonopolet vilket lett till att det idag finns fler handelsplatser som erbjuder aktiehandel, sĂ„ kallade multilateral trading facilities (MTF). Genom denna etablering har aktiemarknaderna genomgĂ„tt en marknadsstrukturförĂ€ndring, vilket kan ha lett till förĂ€ndring av transaktionskostnader och möjliggjort uppkomst av eventuella ovĂ€ntade effekter. Det hĂ€r Ă€r nĂ„got som idag fem Ă„r efter implementeringen av MiFID-direktivet diskuteras frekvent.SYFTE: Huvudsyftet med uppsatsen Ă€r att kartlĂ€gga och utifrĂ„n institutionell teori analysera hur införandet av multilateral trading facilities förĂ€ndrat och pĂ„verkat transaktionskostnader pĂ„ svenska marknadsplatser som bedriver handel med aktier. Ett delsyfte Ă€r ocksĂ„ att beskriva institutionen multilateral trading facility och dess framvĂ€xt.GENOMFĂRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt genom intervjuer med berörda parter pĂ„ aktiemarknaden i Sverige.
Exklusiva varumÀrken - exklusivitetens krav
Alltfler mÀnniskor har idag rÄd att unna sig nÄgot exklusivt och det finns en vÀxande konkurrens pÄ marknaden. Det finns dÀrför ocksÄ mÄnga böcker inom marknadsföring som talar om för företag hur de kan göra för att nÄ framgÄng med sina varumÀrken. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att titta pÄ nÄgra av dessa teorier och att utifrÄn ett företagsperspektiv undersöka vilka faktorer i modern marknadsföringsstrategi som Àr tillÀmpbara pÄ exklusiva varumÀrken. FrÄgestÀllningen som vi ska besvara Àr:Hur jobbar företag för att framstÀlla och förstÀrka en exklusiv image i deras varumÀrken? För att besvara frÄgestÀllningen har vi gjort tre observationer i Köpenhamn.
TvÄngsmedel Àr nÄgot av det mest ingripande vi hÄller pÄ med : En intervjustudie om restriktionerna pÄ svenska hÀkten
NÀr ett företag importerar eller exporterar varor och tjÀnster i utlÀndsk valuta kan de exponera sig mot valutakursrisker. VÀrdet pÄ en valuta idag Àr kanske inte densamma imorgon vilket kan bÄde gynna och missgynna företag verksamma inom handel. VÀrldsekonomin utsattes för chocker och en av de vÀrsta finansiella kriser upplevdes under 2009/2010. Eftereffekterna kan fortfarande ses av lÀnder exempelvis lokaliserade i EuroomrÄdet. Valutakurser pÄverkas av makrorelaterad information vilket kan orsaka stora volatila fluktuationer av kurser som kan leda till enorm ekonomisk skada eller stor ekonomisk vinst för företag.
En utvidgning av handelssystemet för utslÀppsrÀtter: konsekvenser för kostnadsstrukturen hos SSAB
Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur en utvidgning av det europeiska systemet för handel med utslÀppsrÀtter pÄverkar kostnadsstrukturen hos SSAB. Transportsektorn inom EU och Sverige stÄr för en betydande andel av de totala utslÀppen av koldioxid och lÀmpar sig bra för att bygga ut systemet med. Sverige kan vÀlja att antingen sjÀlva inkludera Sveriges transportsektor i handelssystemet eller sÄ inkluderas hela den europeiska transportsektorn i systemet. SSAB Àr det företag i Sverige som slÀpper ut mest koldioxid av de företag som ingÄr i handelssystemet. Hur ett inkluderande av transportsektorn pÄverkar SSAB:s kostnader bestÀms i stor utstrÀckning av om de existerande skatterna pÄ transportsektorn avskaffas eller ej.
Internationellt inköp : SvÄrigheter vid inköp frÄn Kina
Den ökade globaliseringen i dagens samhĂ€lle har lett till att det svenska nĂ€ringslivet samarbetar allt mer med utlĂ€ndska partners för att ta vara pĂ„ de fördelar som uppstĂ„r i och med detta fenomen.Ett av de asiatiska lĂ€nder som haft ökade inköp frĂ„n vĂ€stvĂ€rlden Ă€r Kina. Under början av 1980-talet öppnades landet upp för handel med utlandet och mĂ„nga vĂ€sterlĂ€ndska företag startade dĂ„ fabriker i landet eller ingick joint venture med kinesiska företag. Ăn idag Ă€r Kina en stor och vĂ€xande marknad som mĂ„nga vĂ€sterlĂ€ndska företag vill etablera sig pĂ„ för att kunna utnyttja dess lĂ„ga materialkostnader och billiga arbetskraft. Det finns dock inte bara fördelar med att göra inköp frĂ„n denna marknad utan ocksĂ„ en del svĂ„righeter som svenska företag bör vara medvetna om innan de ger sig in pĂ„ den kinesiska marknaden.Syftet med denna uppsats Ă€r att ta reda pĂ„ vilka generella och logistiska svĂ„righeter som finns dĂ„ medelstora svenska industriföretag gör inköp frĂ„n Kina.Vi har i denna uppsats anvĂ€nt oss av en kvalitativ forskningsmetod dĂ„ vi gjort ingĂ„ende intervjuer med tre olika företag som gör inköp i Kina, dessa Ă€r: Industri AB, Aluminium AB och Metall AB. Vi har anvĂ€nt oss av ett deduktivt angreppssĂ€tt dĂ€r vi har utgĂ„tt frĂ„n olika teorier som vi sedan jĂ€mfört med vĂ„r empiri för att hitta skillnader eller likheter dem emellan.I teorin har vi utgĂ„tt frĂ„n en modell som behandlar olika svĂ„righeter som kan uppstĂ„ i samband med inköp frĂ„n utlandet.
StrÀvan efter hÄllbar utveckling ? En nödvÀndig strategi för morgondagens livsmedelsbutik?
Uppsatsens syfte var att ge ett svar pÄ huruvida en livsmedelsbutik kan överleva kommersiellt genom en strategi som gynnar hÄllbar utveckling. Dessutom Àmnade vi skapa förutsÀttningar kring en fortsatt diskussion om vilket ansvar detaljister bör ta, gentemot stat och konsumenter, för att livsmedelskonsumtionen ska ske pÄ ett sÄ miljövÀnligt sÀtt som möjligt. Vi genomförde en kvalitativ fallstudie av tvÄ olika livsmedelsbutiker med den gemensamma nÀmnaren att bÄda uppfattas som miljövÀnliga. Coop Konsum Avenyn som Àr en stor och vÀlsorterad butik tillhörande en riksomfattande kedja och butiken Kooperativ Handel-FRAM vilken Àr en mindre butik med ett litet sortiment. Studien grundar sig i första hand pÄ omfattande intervjuer med de bÄda butikernas chefer men Àven pÄ observationer samt olika typer av dokument rörande livsmedelsbutikerna.
Kommer centrum att överleva? : En kvantitativ studie till följd av entré Syds kommande etablering
Den tredje september 2013 vann beslutet om Entré Syd laga kraft och det stod sÄledes klart att Ikea med tillhörande köpcentrum kommer att etablera sig pÄ SöderslÀtts handelsomrÄde. Detta har bidragit till att handlare och politiker i UmeÄ kÀnner sig oroliga för hur övrig handel kommer att pÄverkas, dÀr oron för centrumhandeln Àr framtrÀdande.Historiskt sett har lokalisering varit huvudsakligt fokus för forskning inom detaljhandeln dÀr senare forskning snarare sett andra aspekter som pÄverkar en konsument. Med detta som utgÄngspunkt har vi, pÄ uppdrag av Visit UmeÄ, genomfört en studie dÀr fokus har varit att undersöka om attributen: lokalisering, tillgÀnglighet, butiksutbud, service och övriga aktiviteter samt de bakomliggande faktorerna Älder, kön, inkomst, utbildning och bilinnehav pÄverkar en konsument i valet mellan externhandeln med tillhörande Ikea-varuhus och centrumhandeln. Uppsatsen utgÄr frÄn Falk och Julanders modell för hur kunder vÀljer inköpsstÀlle. Vidare bygger den teoretiska referensramen pÄ teorier om konsumentbeteende. Detta för att förstÄ vad som pÄverkar konsumenter.
RĂ€ttvis handel och marknadsorientering : En intressekonflikt?
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka företaget Globalens marknadsorientering och ta reda pÄ hur marknadsorientering fungerar i denna typ av företag. Företaget drivs som ideell förening och saknar vinstintresse, vilket gör att spelreglerna Àr annorlunda i jÀmförelse med andra företag. Genom att undersöka företagets grad av marknadsorientering svarar den Àven pÄ frÄgan Hur de skulle kunna bli mer marknadsorienterade. DÄ uppsatsen delvis Àr skapad pÄ förfrÄgan frÄn företaget undersöker den Àven om ökad marknadsorientering skulle underlÀtta för deras eventuella expansion.Som teoretisk referensram anvÀndes frÀmst Kohli, Jaworski och Kumars forskning pÄ omrÄdet, dÄ den anses som ledande inom Àmnet mÀtning av marknadsorientering. Detta kompletterades med Jobber och Fahys faktorer som pÄvisar skillnaderna mellan marknadsorientering och produktorientering.
Drivkrafter bakom grön marknadsföring : en studie av tvÄ branscher
NivÄ: C-uppsats i MarknadsföringLÀrosÀte: Institutionen för företagsekonomi vid UmeÄ UniversitetFörfattare: Peter Björklund 840831-8510, Johan Gustavsson 860928-7852pebj0001@student.umu.se, jogu0010@student.umu.seHanledare: Sofia Isberg, sofia.isberg@usbe.umu.seTitel: Drivkrafter bakom grön marknadsföring ? en studie av tvÄ BranscherProblembakgrund: Grön marknadsföring Àr ett relativt nytt koncept. Under de senaste 30 Ären har oron över de sociala och miljömÀssiga konsekvenserna av handel ökat och en debatt har tilltagit rörande förhÄllandet mellan marknadsföring och den fysiska miljön. DÀrav Àr det av yttersta vikt att förstÄ varför företag satsar pÄ att producera gröna alternativ, det vill sÀga vilka drivkrafter som ligger bakom detta.Syfte: Denna studie syftar till att förstÄ vilka drivkrafter som ligger bakom ett val att satsa pÄ grön marknadsföring. Vidare sÄ syftar denna till att jÀmföra skillnader och likheter i drivkrafter att satsa pÄ grön marknadsföring mellan tvÄ branscher.Metod: Denna studie Àr en kvalitativ studie.
Den stora utmaningen- en fallstudie över vikten av en gemensam vÀrdegrund i ett detaljhandelsföretag
Uppsatsens titel:Den stora utmaningen ? en fallstudie över vikten av en gemensam vĂ€rdegrund i ett detaljhandelsföretag Kurs: SMA405 Examensarbete - Magisterkurs Författare:Emma Halvarsson &Agnes Sjögreen Handledare: Ărjan Hallgren & Sumi Park Dahlgaard Nycklord: Företagskultur, ledarskap, intern marknadsföring, kommunikation, visioner, vĂ€rderingar Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att studera och undersöka hur en gemensam vĂ€rdegrund kan bli en del av företagskulturen. Uppsatsens huvudsakliga frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Hur implementeras och sprids visioner och vĂ€rderingar pĂ„ ett framgĂ„ngsrikt sĂ€tt i ett detaljhandelsföretag? Metod:Det empiriska materialet samlades in utifrĂ„n en kvalitativ undersökningsmetod, med djupintervjuer som huvudsakligt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt. Med hĂ€nsyn till uppsatsens syfte har vi valt att utgĂ„ ifrĂ„n en hermeneutisk forskningsansats, dĂ€r tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden.