Finland och Sverige har mycket gemensamt ? historiskt, kulturellt och geografiskt till exempel. Ändå finns påtagliga skillnader mellan hur problematiseringen av säkerhetspolitiken yttrar sig i de båda länderna. I denna uppsats analyseras den säkerhetspolitiska retoriken med Carol Lee Bacchis socialkonstruktivistiska metod för politisk analys. Analysen sker utifrån två teoretiska perspektiv, liberalism och realism, och hur dessa ser på staten, internationellt samarbete och säkerhetsbegreppet.Genom att analysera hur de båda ländernas nuvarande politiska ledning skriver om säkerhetspolitik identifieras vilket huvudsakligt perspektiv på internationella relationer som ligger till grund för doktrin och säkerhetspolitiska överväganden.

BakgrundI bakgrunden redogörs för hur datorer i undervisningen ur ett historiskt perspektiv har sett ut i Sverige från 80-talet tills idag, samt diskussioner kring ämnet datorer i undervisningen och den demokratiska betydelsen av ämnet. Skolverket har genom åren gjort diverse satsningar på IT i skolan. Trots detta har spridningen av IT har gått långsammare i skolan än i samhället i övrigt.SyfteUndersökningens syfte är att ta reda på hur ofta elever, från 7 skolklasser i åk 6, använder datorerna i skolans datorsal, samt jämföra elevernas datoranvändning mellan och inom varje skolklass.MetodUndersökningen gjordes genom enkät som är en kvantitativ metod. Då denna studie har i syfte att jämföra ett större urval elever, är en kvantitativ metod att föredra. Sammanlagt 105 elever från 7 skolklasser, samtliga i årskurs 6, medverkar i undersökningen.

Historiskt sett har begreppet corporate governance, med svensk term bolagsstyrning, endast haft sekundär betydelse inom det ekonomiska området. Under de senaste åren har dock bolagsstyrning utvecklats till ett av näringslivets viktigaste fokus. För den breda massan är det främst redovisningsskandalerna under början av 2000-talet som bidragit till den allmänna diskussionen. Corporate governance handlar dock till stor del om att styra bolag så att de uppfyller ägarnas krav på avkastning och därigenom bidrar till samhällsekonomisk effektivitet och tillväxt, dvs. en utgångspunkt utöver kriminella handlingar och bedrägligt beteende.

Historiskt sett har oftast den avkastning som en kapitalförvaltare genererat varit av intresse. Risken som förknippats med den aktuella investeringen har ofta kommit i skymundan. I början på 1990-talet inträffade ett antal olika finansiella kriser och detta medförde att riskmedvetenheten ökade. Nu var inte enbart den erhållna avkastningen intressant. Även den risk som förknippades med investeringen var av stor vikt.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan främjas i daglig verksamhet. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer gjorda på två dagliga verksamheter i två olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag även läsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som används på de enheter som intervjuerna är genomförda på. Analysarbetet har bestått av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjälp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen på daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse när planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling.

Syfte: Läraren är den som möter eleverna dagligen och den som behöver kunskaper för att kunna identifiera och hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att försöka belysa lärares arbete och kompetens inom läs- och skrivinlärning i årskurserna 1-3 genom deras egna beskrivningar av sitt arbete.Frågeställningar:? Hur upptäcker lärare elever med läs- och skrivsvårigheter?? Hur arbetar lärare med elever som inte kommer igång med läsning?Teori och metod: Val av ansats i denna studie är den kvalitativa då den lämpar sig bra när man söker förstå och tolka resultat. Kvalitativ forskning är också lämplig när man har en mindre undersökningsgrupp. Åtta verksamma lärare inom årskurserna 1-3 på två F- 6 skolor har intervjuats.

I ett franchisesystem blir kontrollen av hur varumärket sköts inte lika överblickbart för franchisegivaren, eftersom den dagliga verksamheten planeras och styrs av någon annan, franchisetagaren. Franchising har historiskt sett nyttjats mest inom detaljhandeln. På senare år har även tjänsteföretag insett fördelarna med franchising. Dessa har dock andra förutsättningar än traditionella varuföretag eftersom det är svårare att standardisera och mäta hur en tjänst ska levereras och hur den upplevs av en kund. På grund av detta blir det av yttersta vikt för tjänsteföretag i franchisesystem att upprätta fungerande kvalitetssäkringssystem så att varumärken inte missköts.

Nycirkusgruppen Cirkus Cirkör vill samla hela sin verksamhet (cirkusutbildning, administration, föreställningsproduktion, träningslokaler etc.) i en byggnad. Idag disponerar de två tredjedelar av en f.d. lagerhall i Alby, Botkyrka kommun, där deras tränings- och utbildningsverksamhet bedrivs, och det är denna byggnad som de vill bygga om och/eller till för att husera hela verksamheten.Mitt förslag, Crystal Circus, argumenterar för att bevara den befintliga byggnaden. Som industribyggnad från 70-talet är den mycket rationellt uppbyggd och flexibel. Som träningslokaler fungerar den mycket bra, och brukarna uppskattar den ruffa och stryktåliga karaktären.

Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

Den bostadspolitik som förts de senaste två decennierna har gett oss en alltmer segregerad stadskärna i Stockholm. Byggsubventionernas avveckling på 90-talet har lett till en historiskt låg byggtakt och ett byggande som ensidigt riktat sig till resursstarka grupper i samhället.Parallellt med detta har stora delar av hyresbeståndet ombildats till bostadsrätter vilket medfört att många relativt billiga hyreslägenheter i äldre fastigheter har försvunnit ur beståndet. Dessa är svåra att ersätta med nyproduktion, då dessa är dyrare.Kärnproblemet är förstås att det är dyrt att bygga hus och om man antar att den nuvarande bostadspolitiken består är det ytterst angeläget att utveckla kostnadseffektiva byggmetoder för att möjliggöra lägenheter med överkomliga hyror som kan bidra till att motverka boendesegregationen på sikt.Vårt förslag består av ett bostadshus i Stadshagen. Fastigheten är indelad i två byggnadskroppar som länkas samman via ett system av loftgångar kopplade till ett trapphus. Husen är uppbyggda av volymelement som staplats på en platsgjuten sockel.

Under de senaste 20 åren har priset på skogsfastigheter ökat dramatiskt. Historiskt sett har priset på skogsfastigheter haft en tydlig koppling till skogens avkastning, men detta samband tycks inte längre gälla. Utöver värdet av skogens ekonomiska avkastning, tillkommer idag värdet av ickemonetära resurser som tidigare hade en begränsad betydelse för fastigheternas pris. Faktorer som bonitet och åldersfördelning påverkar en skogsfastighets avkastning. Men är det självklart att dessa faktorer även påverkar skogsfastigheters pris? Om utvecklingen av fastighetspriset medfört en försvagad koppling mellan avkastning och pris, kan detta då förklaras av att tidigare prispåverkande faktorer inte längre beaktas i fastighetsvärderingarna? Syftet med studien var med bakgrund av detta att undersöka hur ett antal faktorer påverkar fastigheters pris; däribland åldersfördelningen och boniteten.

Hur har ämnesinnehållet i ämnet idrott och hälsa sett ut ur ett historiskt perspektiv, vad är innehållet idag och hur kommer det att se ut i framtiden? Frågorna är flera och i den härstudien undersöks fenomenet ämnesinnehåll i idrott och hälsa. Frågorna som ställdes var: vad kan man definiera som ett innehåll i idrott och hälsa? och vad styr valet av innehåll?. För att undersöka detta användes två metoder, observationer och intervjuer.

Syftet med denna uppsats är att utforska innebörden hos begreppen Bildning och Högskolemässighet så som de används i debatten kring svensk högre utbildning i början av 2000-talet. Vidare vill studien se om det är möjligt, utifrån de innebörder begreppen ges, att bedriva en högre utbildning som innefattar dem båda. För att få en hanterlig analys har endast en delaspekt av Högskolemässighet, vetenskaplighet, analyserats. Studien har genomförts som en textanalys av nio texter med anknytning till svensk högre utbildning. Analysen har bestått av två steg.

Barn bedöms i skolan och det görs via betygen. Alla barn är olika individer, har olika lärstilar, bakgrund och erfarenheter. Trots det ska alla följa samma mål i skolan. Elever som inte lyckas uppnå målen tenderar att bli föremål för åtgärder. Syftet med uppsatsen är att undersöka den organisatoriska och praktiska utformningen av det individuella programmet och hur det upplevs av lärare och elever.

I ett franchisesystem blir kontrollen av hur varumärket sköts inte lika överblickbart för franchisegivaren, eftersom den dagliga verksamheten planeras och styrs av någon annan, franchisetagaren. Franchising har historiskt sett nyttjats mest inom detaljhandeln. På senare år har även tjänsteföretag insett fördelarna med franchising. Dessa har dock andra förutsättningar än traditionella varuföretag eftersom det är svårare att standardisera och mäta hur en tjänst ska levereras och hur den upplevs av en kund. På grund av detta blir det av yttersta vikt för tjänsteföretag i franchisesystem att upprätta fungerande kvalitetssäkringssystem så att varumärken inte missköts.