ABSTRACTVäxjö universitetInstitution för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvård, C- uppsats 10 pTitel Nöjda kunder En utvärdering av ett behandlingshem för alkoholmissbrukareFörfattare Jasminka SusicHandledare Stellan Jeppsson och Solbritt SchybergDatum Mars 2006Antal sidor 40Nyckelord utvärdering, vård och behandling, brukare, kvalitet, bemötande, alkoholmissbruk, kommunikationSAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att göra en utvärdering av ett vård- och behandlingshems verksamhet som sätter brukarens upplevelse av vård- och behandling i centrum. Studien belyser två perspektiv: klienternas syn och bedömning av den vård och behandling de själva fått på X-hemmet samt involverade socialsekreterares syn på samarbete och bedömning av den vård och behandling deras klienter fått. Ett delsyfte var att få fram det som klienter och socialsekreterare var mindre nöjda med för att kunna arbeta vidare med detta i ett utvecklings- och kvalitetsarbete. Undersökningen är kvantitativ och genomfördes med hjälp av enkäter vilka delades ut till klienterna i slutet av deras vistelse på X-hemmet eller skickades som postenkät till respektive socialsekreterare. Resultatet visar att både klienter och deras respektive socialsekreterare i sort sett är nöjda med den vård och behandling X-hemmet bedriver.

Avregleringen som skedde på mitten av åttiotalet medförde att fler aktörer etablerade sig på marknaden vilket genererade en hårdare konkurrens. En branschglidning uppstod som innebar att bank och försäkring blev ett.Förändringar av de befintliga tjänsterna inom finanssektorn har resulterat i att den mänskliga faktorn i bank- och försäkringsbolagen till stor del har fallit bort och ersatts av mer automatiserade tjänster. Fler bankkontor har slagit igen portarna och de som finns kvar har fått en ny roll i samhället och fungerar idag främst som rådgivningsplatser. De tjänster som kontoren idag erbjuder är av mer komplex karaktär och får därigenom en högre betydelse för kunden. Utformningen av kontor har således visat sig bli ett allt viktigare komplement vilket bank- och försäkringsbolagen kan differentiera sig med och sända ut signaler till sina kunder, detta på en marknad som präglas av mycket hård konkurrens.

Detta examensarbete som är utfört under åtta veckor gjordes åt företaget YIT, som är ett stort företag som erbjuder tjänster i Norden, Baltikum, Ryssland och Centraleuropa. YIT erbjöd oss att göra ett arbete åt en av deras kunder där vi skulle slutföra/uppdatera ritningar av elinstallation i en byggnad. Det var en planritning, en fasadritning, ett huvudlinjeschema, samt utmärkning av var alla centraler och undercentraler finns på situationsritning.Det resulterade i att dokumentationen över byggnaden och dess elinstallationer blev slutfört och komplett..

Teater Västmanland har på senaste tiden inte kunnat fylla sinaföreställningar med publik, som förr i tiden. Detta har medfört attteatern har tänkt över vilka möjligheter som finns för dem. Att söka sig till nya kundgrupper var en av möjligheterna, mer specifikt handlar denna uppsats om företag i Västerås som en potentiell kundgrupp för Teater Västmanland.Syftet med denna uppsats är att ta reda på ifall företag i Västerås ärpotentiella kunder för vår uppdragsgivare Teater Västmanland. Vi ska ta reda på orsakerna till varför företagen inte besöker teatern närföretagen arrangerar personaltillställningar, samt vad som skulle kunna få dem att besöka teatern.Vi kontaktade de 50 största företagen i Västerås via telefon. Av dessa 50 företag bokades 20st för intervjuer, varav 17 intervjuer till slutgenomfördes.

Webhotellsföretaget Vildmarksdata har haft för avsikt att uppdatera den kontrollpanel somderas kunder använder för att göra inställningar relaterade till saker som zoner, domäner ochepost. Kontrollpanelen har utvärderas efter webdesignprinciper, samtidigt som dess användarehar undersökts med hjälp av telefonintervjuer och webenkäter. Studien har resulterati en rad designförslag för en ny version av kontrollpanelen, en kartläggning av användarnaoch insikten att en stor del av kunderna inte känt till att kontrollpanelen funnits..

På tjänstemarknaden idag finns många alternativ av tjänster att välja mellan som alla tillfredställer samma kundbehov. En typisk bransch där detta gäller är Telecom branschen där alla aktörer erbjuder liknande varor och tjänster för att kommunicera. Av denna anledning är kvalitet något som särskiljer aktörerna åt och blir därför ett viktigt konkurrensmedel, om inte det viktigaste. Vi har i denna uppsats därför valt att undersöka vad kunderna anser om en Telecom butiks tjänstekvalitet.Tjänsteforskarna menar att tjänstekvalitet är kundupplevd kvalitet. Kunderna bildar sin kvalitetsuppfattning genom att jämföra sina förväntningar med sina upplevelser av tjänsten.

Syfte: Examensarbetet har skrivits för att testa om ett CSR-budskap baserat på ett värdeteoretiskt ramverk har högre trovärdighet hos en presumtiv kund än ett budskap som inte är det.Metod: I detta examensarbete har endast primärdata använts som samlats in genom en kvantitativ enkätundersökning. Dataanalysen har sedan skett utifrån ett kvantitativt förhållningssätt.Resultat och slutsats: Resultatet i studien visar att företag som önskar öka trovärdigheten i sin CSR-kommunikation bör överväga att använda sig av ett värdeteoretiskt ramverk i sin kommunikation. Resultatet stödjer Schmeltz tes från 2014 om att ett värdeteoretiskt ramverk kan bidra till att öka den uppfattade trovärdigheten hos en presumtiv kund. Det finns dock viss skillnad i uppfattning mellan könen där kvinnor generellt mottar budskapen mer positivt.Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att närmare studera skillnaderna i uppfattning av CSR-budskapen mellan könen i synnerhet om det i en större kontext verkligen är så att män uppfattar kompetensvärderingar med högre trovärdighet än vad kvinnor gör och att kvinnor uppfattar personliga värderingar med högre trovärdighet än vad män gör.Uppsatsens bidrag: Den här uppsatsen visar att kommunikatörer och marknadschefer inom privatresebranschen bör överväga att använda ett värdeteoretiskt ramverk när de kommunicerar CSR med sina presumtiva kunder om de har ambitionen att öka den uppfattade trovärdigheten i sina budskap..

Bakgrund Som en följd av ett hårdare marknadsklimat har allt fler företag antagit en mer kundorienterad inriktning med kundrelationer i fokus (Xie & Chen 2013). Lojala kunder är en värdefull tillgång för företag, och allt fler forskare framhåller vikten av att behålla och vårda de befintliga kunderna (Bahaedin 2012). Ett verktyg för att erhålla och behålla lojala kunder är lojalitetsprogram (Lui & Yang 2009) men inom forskningen råder det delade meningar kring lojalitetsprogrammens effekt och huruvida man erhåller lojala kunder. Motsättningarna kring programmens effekter tyder på att mer forskning krävs för att få en djupare förståelse för kundlojalitet i relation till lojalitetsprogram.Syfte Studiens syfte är att beskriva hur lojalitetsprogram och dess förmåner kan påverka medlemmars lojalitet samt påvisa hur fördelningen av förmåner ser ut hos lojalitetsprogram inom detalj- och dagligvaruhandeln på den svenska marknaden.MetodI studien har en kvalitativ ansats tillämpats i form av fokusgrupp, individuella intervjuer och en innehållsanalys. Fokusgruppen och de enskilda intervjuerna tillämpades för att erhålla en djupare förståelse för medlemmars erfarenhet av och attityder gentemot lojalitetsprogram.

Den svenska finansmarknaden har länge präglats av ett oligopol och består till stor del av universalbanker som erbjuder alla typer av finansiella tjänster, men sedan 1990-talet har även nischbanker uppkommit som erbjuder enbart vissa finansiella tjänster och betjänar huvuddelen av sina kunder via internet och telefoni. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer, mekanismer och strategier som ligger bakom nischbankers uppkomst på den svenska finansmarknaden. För att besvara syftet har följande frågor formulerats:Hur skapas utrymme för nischbanker på den svenska finansmarknaden?Vilka aktörer etablerar nischbanker? Är det nya aktörer eller redan etablerade företag från andra branscher?Vilka strategier använder nischbanker för att etablera sig på den svenska finansmarknaden och hur får de tillgång till resurser?Studien grundar sig på organisationsteorier och bygger på en kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade djupintervjuer med respondenter från Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och olika nischbanker.Resultatet visar att nischbankers uppkomst på den svenska finansmarknaden har främjats av den teknologiska utvecklingen och regleringar såsom lagen om bank- och finansieringsrörelse och Basel II. Nischbanker har främst uppkommit av etablerade organisationer från andra branscher.

Tanken med detta examensarbete var att ta reda på hur Väderstad beskriver sitt varumärke och sedan jämföra detta mot hur kunder uppfattar företagets varumärke. Målet var att kunna ge Väderstad en indikation på om de lyckats med sin föresats eller inte. Som metod till detta examensarbete användes intervjuer och det intervjuades 18 lantbrukare samt för att kunna jämföra intervjuades även Bo Stark (ägare). Arbetet avgränsades till lantbrukare som var verksamma i Skåne och att de hade investerat i en maskin från Väderstad åren 2011 och 2012. Uppsatsen behandlar även frågan vad ett varumärke är för samt vad varumärkesupplevelse innebär. d.v.s. att information tas in på olika sätt såsom informationssökning, inköpstillfälle och användande samt att under dessa mötestillfällen utsätts kunden för varumärkesspecifika stimuli det är viktigt för företagen att vårda dessa mötesplatser och lägga minst lika mycket resurser som man gör på annonsering.

Från slutet på 90- talet och åren framåt har ett paradigmskifte skett inom det strategiska tänkandet, nämligen Informationsteknik. Detta innebar helt nya möjligheter för företagen att skapa värden för kunden. Kunden är inte längre en mottagare och inte heller verksamhetens upphov, utan är nu i själva verket en medproducent som är med och utformar värdeskapandet. Co-creation är en väsentlig del för utvecklingen av nya produkter och tjänster där kunden får en allt mer central roll i den värdeskapande processen. Kloka företag utnyttjar denna innovativa kraft.

Sverige marknadsförs mer och mer som ?Det nya matlandet?. Trenden med närproducerad och hantverksmässig mat ökar allt mer. Detta är något som entreprenörer tagit fasta på och förädlar hela kedjan från odling/produktion till en unik produkt. Dessa företagare bygger upp sina företag för att klara av konkurrensen från detaljhandeln.Marknadsföringen för dem måste ske på ett innovativt sätt för att locka kunder ut på landsbygden och till just dem själva.Detta arbete utgår från en så kallad kvalitativ undersökning där entreprenörer har intervjuats om hur de byggt upp sina företag samt hur de arbetat med marknadsföringen.Studien visar att företagarna satsat på sina kunder och att de har en hög servicenivå för att kunna erbjuda kunden det lilla extra och medför att de återkommer.

De senaste åren har det uppkommit ett ökat behov av inhemskt virke inom SCA. Detta framförallt på grund av ökad virkesefterfrågan från de egna industrierna. Eftersom inte SCA Skogs eget skogsinnehav på 2.6 milj ha räcker till för försörjningen av industrierna har man anställt fler virkesköpare som har i uppdrag att köpa råvara från privata markägare. För att sätta fokus på hur SCAs arbete fungerar mot sina virkesleverantörer/kunder har jag gjort en enkätstudie på detta. Studien är uppdelad i tre delar; litteraturstudie, enkätundersökning av kundnöjdhet och en excel-modell för uppföljning av kundnöjdheten baserad på enkäten.

Rapporten avhandlar visualiseringen i marknadsföringsstadiet av ett byggnadsprojekt med tillämpning på Trivselhus bostäder. För att få en grund till vad som ska ändras gällande företagets nuvarande visualisering har intervjuer genomförts med samtliga berörda parter. Dessa är säljare, kunder och husdesigners. Efter detta har två förslag till förändringar av nuvarande visualiseringar arbetats fram i Revit med intervjuerna som underlag..

Betydelsen av varumärke, identitet och image på dagens konsumentmarknad är sällan ifrågasatt och bekräftas av mängder med studier. Det som däremot inte är lika klarlagt är vilken roll dessa begrepp spelar på den lite mer ljusskygga industrimarknaden. Mot bakgrund av detta ville jag ta reda på hur den interna och externa kommunikationen kan se ut på ett företag som inte har en publik målgrupp.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett litet B2B-företags identitet och image uppfattas från tre olika perspektiv; ledningens, de anställdas samt kundernas. Föremål för min undersökning var Compware Medical, ett tyskt företag i medicinteknikbranschen som riktar sig till kliniker, sjukhus och fångvårdsanstalter.  För att få svar på frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med informanter från varje grupp. Eftersom förförståelsen och involveringsgraden i ämnet antogs vara olika beroende på om informanten tillhörde ledningen, anställda eller kunderna användes en intervjuguide för respektive grupp.