Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare år genomgått vissa förändringar med anledning av de finansiella måttens begränsningar. Att styra med hjälp av enbart dessa mått anses i den alltmer globala företagsvärlden ofta inte tillräckligt. Icke-finansiella mått med möjlighet till färsk omvärldsinformation har gjort entré för att underlätta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgång i tjänsteföretag torde enligt vår mening bidra till att stor betydelse läggs vid icke-finansiella mätningar i denna företagstyp. Forskningsfråga Hur används icke-finansiella prestationsmått i tjänsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mått används inom tjänsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förändringar har genomförts? Vår mening är också att undersöka hur icke-finansiella mätresultat sprids samt hur de anställda deltar i mätprocesserna.

Problem: Nätverkande företag är i stort behov av en effektiv verksamhetsstyrning. Eftersom nätverkande organisationer består av flera företag som agerar som en har de svårt att räcka till, skapa nöjda medlemmar samt utveckla något som ger positiv respons hos finansiärerna. Problemet inom nätverkande företag är att kunna få alla medlemsföretag aktiva och engagerade. Detta innebär att samarbetet behöver utvecklas och ett verktyg som får in de olika aspekterna är av nytta.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka under vilka förutsättningar ett balanserat styrkort kan implementeras i nätverkande organisationer. Tanken är att se till vilka perspektiv som kan vara i fokus när det gäller nätverkande organisationers styrbarhet samt eventuella motsättningar.Avgränsningar: Våra avgränsningar är främst att uppmärksamma nätverksorganisationers styrbarhet samt att endast utgå ifrån BSC som styrmedel.

I många svenska städer går det att upptäcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strävar efter en expansiv stadsutveckling. Det är ett hybridlandskap, en expanderad stad där skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt gränslinje. Staden innehåller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belägna som tenderar att glömmas bort, åsidosättas eller placeras i ett väntans läge vid planering. Dessa tomma ytor och håligheter utan definierad funktion är platser som befinner sig i ett gränsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket påverkar den angränsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

I samband med en omorganisation av hälso- och sjukvården i Region Gävleborg där bland annat fyra divisioner bildades infördes det balanserade styrkortet som styrverktyg i verksamheten. Styrkortet var ett intressant verktyg för hälso- och sjukvården då det inkluderar såväl finansiella som icke-finansiella aspekter. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur det balanserade styrkortet anpassas inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer med avseende på om det bidrar till ett gemensamt språk och en helhetsbild av verksamheten. Denna undersökning gjordes utifrån en kvalitativ fallstudiedesign inom Region Gävleborgs hälso- och sjukvårdsorganisationer. Undersökningen utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där fokus legat på chefer och ansvariga personer inom den berörda verksamheten. Den teoretiska referensramen inleddes med allmän forskning kring styrkortet för att sedan smalas av till en mer anpassad bild av styrkortet inom studiens valda bransch. Resultatet visade att styrkortet medförde ett gemensamt språk samt att kommunikationen mellan de tre organisatoriska nivåerna spelade en central roll för en fungerande verksamhet.

Title:Balanced scorecard in the public sector - the balancing of conflicting objectives.Level:Final assignment for Bachelor of Science in Business Administration.Authors:Erika Sundström and Lisette Lundstedt.Tutor:Stig Sörling and Tomas Källquist.Date:2014-05-20.Purpose:The purpose of our study, from a management perspective, is to increase understanding of how the public sector can develop and use the balanced scorecard to balance conflicting objectives.Method:Hermeneutic approach, Literature review, Qualitative case study.Result and conclusion:Under certain conditions, the balanced scorecard can help to deal with conflicting objectives in a public organization. Stakeholders and objectives are important factors for a balanced control. This is due to the fact that many different stakeholders often leads to the creation of conflicting objectives. Numerous and unclear objectives lead to both conflict and uncertainty. The organization?s structure and culture are other factors that also influence.

Tre ledande aktörer styr hälso- och sjukvårdens utveckling; politikerna, de administrativa ledningarna och de medicinska professionerna. Effektivitet och rättvisa är det övergripande målet och budgeten är ett viktigt styrinstrument. Enligt Erlingsdottir (1999) överförs idéer urskiljningslöst till offentlig förvaltning från privat sektor, där de förväntas föra med sig den öppna marknadens mest åtråvärda egenskaper. Vilket sällan blir fallet. NPM (New Public Management) och revisionstrenden, är exempel på dessa idéer.

Det balanserade styrkortet är ett verktyg som utvecklades i slutet av 80-talet. Styrkortet används såväl inom det privata som offentliga området som en metod för styrning. Organisationer kan ta hjälp av verktyget för att beskriva och kommunicera sina ambitioner och vad den vill uppnå på ett enkelt sätt. Man kan också använda verktyget som hjälp för att öka medarbetarnas engagemang och delaktighet, detta genom att visa att deras arbetsinsats är viktig. När medarbetarna känner sig delaktiga ökar deras motivation.På senare år har användandet av styrkortet ökat och företag har mer och mer börjat använda det som ett ledningsverktyg.

Antalet kretskort som monteras i multikortssystem, till exempel telekommunikationssystem, ökar ständigt. Samtidigt som ytmonteringstekniken och packningstekniken blir allt bättre utvecklas även tillverkningsmetoderna för olika integrerade komponenter, vilket medför att varje kretskort rymmer allt fler integrerade komponenter. Detta gör att testning av integrerade komponenter och multikortsystem blir alltmer komplex. En förutsättning för att kunna genomföra effektiv testning är standarder. Standarder över hur testning ska genomföras medför att en komponent som uppfyller kraven från en standard är direkt utbytbar mot en komponent från en annan tillverkare som uppfyller kraven från samma standard.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka effekten av en kortisoninjektion i bäckenligamenten på patienter med långvarig ländryggssmärta.MetodStudien genomfördes utifrån en single-subject experimental design med sex deltagare med långvarig ländryggssmärta. De utfallsmått som användes var smärtskattning (Numerical Rating Scale, NRS), skattad smärtrelaterad aktivitetsbegränsning (Oswestry Disability Index, ODI), skattad rörelserädsla (Tampa scale of kinesiophobia, TSK-SV), rörlighet (Fingertip-to-floor), funktion genom ett dynamiskt balanstest (Star excursion balance test, SEBT), funktionstest (sit-to-stand) och uthållighetsstyrketest (modifierat Biering- Sørensen), samt fysisk aktivitetsnivå mätt med accelerometermätare. Deltagarna genomförde fem testtillfällen innan och fem eller sex testtillfällen efter intervention. Vid sista besöket skattade deltagarna förändring av besvär enligt global index of change. Resultaten analyserades på individnivå genom visuell analys av trender och nivåskillnader i grafer, statistisk analys av graferna genom 2 SD-metoden, i kombination med deltagarnas subjektiva beskrivningar av eventuell förändring.

Bakgrund och problem: Ekonomiska frågor har under senare år givits stort utrymmer imedia och samhällsdebatten och ekonomistyrningsämnet befinner sig i förändring. Strategiskekonomistyrning har diskuterats under flera år och många metoder så som aktivitetsbaseradkalkylering (ABC), det balanserade styrkortet (BSC) och målkostnadskalkylering (TargetCosting) har utvecklats och introducerats. Samtidigt tar inte företagen till sig ochimplementerar dessa metoder så som de flesta forskare hade förväntat sig. Fleraenkätundersökningar har genomförts utan tydliga svar. Langfield-Smith argumenterar för attforskning och studier istället ska inrikta sig mot hur specifika tekniker eller processer,utvecklade inom strategisk ekonomistyrning, diffunderar och smyger sig in som allmäntvedertagna delar inom en organisation.Syfte: Vår avsikt är att undersöka hur företag upplever olika styrmedel och eventuellakopplingar mellan styrmedel och strategi.

Dynamiskt, flexibelt och snabbföränderligt, så framställs dagens samhälle och arbetsliv. Det är något som organisationer och företag måste kunna möta. Ett sätt att effektivt hantera snabba förändringar är enligt moderna teorier att organisera sig som team, där teamen strävar efter att vara självstyrande. En fråga som uppstår är: Hur ser ledarskapet ut som ska leda självstyrande team? Eller som Svedberg (2012) uttrycker det: Hur leder man de som ska leda sig själva? I det här avseendet är det intressant att studera vad fenomenet tillit innebär i ledarskapet för en teambaserad organisation.  Syftet med studien är att beskriva förutsättningar för tillit mellan ledning och medarbetare i en team- baserad organisation med agil arbetsmetodik.

Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare år genomgått vissa förändringar med anledning av de finansiella måttens begränsningar. Att styra med hjälp av enbart dessa mått anses i den alltmer globala företagsvärlden ofta inte tillräckligt. Icke-finansiella mått med möjlighet till färsk omvärldsinformation har gjort entré för att underlätta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgång i tjänsteföretag torde enligt vår mening bidra till att stor betydelse läggs vid icke-finansiella mätningar i denna företagstyp. Forskningsfråga Hur används icke-finansiella prestationsmått i tjänsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mått används inom tjänsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förändringar har genomförts? Vår mening är också att undersöka hur icke-finansiella mätresultat sprids samt hur de anställda deltar i mätprocesserna.

Bakgrund: Under 1900-talet skedde flera teknologiska framsteg och Relevance Lost-debatten förändrade synen på den traditionella ekonomistyrningen. De två målstyrningssystemen, det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri, anses delvis besvara kritiken samt möjliggöra för företag att implementera sina strategier. Begreppet målkongruens beskrivs på olika sätt av olika författare, varför begreppet är intressant att undersöka samt hur målkongruens kan uppnås i företags planeringsprocesser.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva planeringsprocessen i målstyrningssystem samt att förklara hur målkongruens uppnås. Vidare är syftet att precisera begreppet målkongruens samt formulera en metod för att stärka målkongruens.Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har två fallstudier gjorts med två företag som arbetat med att implementera och utveckla arbetet med ett balanserat styrkort och Hoshin Kanri. Tre intervjuer har genomförts på respektive företag med personer med god insyn i och erfarenhet av arbetet med målstyrningssystemen det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri.Resultat: De båda målstyrningssystemen är mycket lika.

Bakgrund: Lean Production uppkom som ett verktyg för att sänka kostnader och därmed öka konkurrenskraften på en allt mer hårdnad marknad. Synen på processtänkande och dess möjligheter har under senare årtionden ökat markant i intresse, däremot har ekonomisystemen inte förändrats i samma takt. Granlund (2001) menar att trots det starka trycket att förändra kalkyleringen använder många företag sig fortfarande av traditionella påläggskalkyler med direkt lön som fördelningsbas. Kaplan & Johnsson belyste redan 1987 problemet och argumenterade för hur traditionella kalkylsystem ger en allt för aggregerad och snedvrängd bild av verkligheten. Den debatt som uppstod är känd under namnet Relevance Lost.

Bakgrund och problem: Tidigare studier har visat på att årsredovisningar blivit alltmer omfattande, framförallt de frivilliga upplysningarna. Vissa verksamheter väljer attredogöra för ekonomistyrningsverktyg i sina årsredovisningar. En tidigare studie harundersökt ekonomistyrningsinnovationen Balanced Scorecard och kartlagt hur mycketsom presenteras i årsredovisningar. En jämförelse har gjorts mellan offentliga ochprivata verksamheter där man kommit fram till att offentliga verksamheter har enbenägenhet att skriva mer om BSC än privata verksamheter. Det finns dock inga tidigarestudier som undersökt vad man faktiskt skriver och vilka skillnader som finns mellanprivat och offentlig sektor.