Studiens syfte har varit att, utifrÄn ett lÀrarperspektiv, bidra till ökad kunskap om hur IKT anvÀnds i textilslöjden och hur förutsÀttningarna för detta ser ut. Avsikten var frÀmst att ta reda pÄ hur lÀrare anvÀnder sig av de resurser som finns pÄ skolorna och i sina klassrum men Àven vad de skulle önskat att de hade tillgÄng till. Studien gjordes pÄ nÄgra mellan- och högstadieskolor runt om i Sverige och datamaterialet insamlades genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma textillÀrare. Fokus i intervjuerna var att finna positiva och/eller negativa aspekter med digitala verktyg i textilslöjden, hur lÀrares undervisning förÀndras, samt om slöjdens arbetsprocess förÀndras vid arbete med digitala verktyg. Resultatet visade att de intervjuade lÀrarna anvÀnde sig av IKT olika mycket men har mÄnga liknande tankar kring att det Àr tidssparande, inspirerande och utvecklande för eleverna att arbeta med i olika sammanhang.

I denna uppsats studerar jag drapering som arbetssÀtt inom mönsterkonstruktion. Drapering Àren klassisk teknik för att forma tyg runt en kropp. NÀr man arbetar med denna teknik Àr störstfokus pÄ plaggets uttryck och fall. Studien Àr utförd i samarbete med ett litet svensktmodeföretag, och inom studien utvecklas en klÀnning, en kjol och en byxa. I det praktiskaarbetet tillÀmpas en arbetsmetod som innefattar mÀrkning och nedmontering av det draperadeplagget.

TrÀningsinducerad lungblödning, Exercise-induced pulmonary hemorrhage (EIPH), Àr ett stort problem hos travare och galoppörer i hela vÀrlden. Det fÄr anses klarlagt att mekanismen bakom EIPH Àr sÄ kallad stress-failure, utmattningsskador, i blod-gasbarriÀren vilket beror pÄ att hÀstarna har en respiration och cirkulation som ger extrema pÄfrestningar pÄ denna sköra struktur. En bidragande faktor till stress-failure tycks kunna vara att hypertension i lungvenerna leder till att dessa remodelleras och förtjockas, vilket i sin tur leder till Ànnu högre tryck i lungkapillÀrerna. Den hÀr litteraturstudien handlar om hur inflammation i lungorna kan ge upphov till EIPH. Inflammation finns med i problematiken runt EIPH bÄde som en bakomliggande faktor och som ett resultat av blödningen.

Bakgrund:SjÀlvmord och sjÀlvmordsförsök Àr ett folkhÀlsoproblem som förekommer ialla kulturer runt om i vÀrlden. Enligt WHO Àr det uppemot en miljon mÀnniskor somtar sitt liv varje Är. I Sverige tar cirka 1400 mÀnniskor sitt liv varje Är medan antaletsjÀlvmordsförsök berÀknas vara 10 till 20 gÄnger högre.Syfte: Syftet med studien varatt beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter som vÄrdas efter ettsjÀlvmordsförsök.Metod: En litteraturstudie gjordes dÀr 10 vetenskapliga artiklargranskades.Resultat: Sjuksköterskor har generellt sett positiva attityder till att vÄrdadenna patientgrupp men det visade sig att religionsutövning ibland kan leda till merafördömande attityder.Slutsats: För att vÀnda negativa attityder till att bli positiva Àrutbildning och handledning sÀrskilt viktig. Genom utbildning fÄr sjuksköterskan merkunskap, mer förstÄelse och motivation till arbeta med patientererna och derasproblematik. Med hjÀlp av handledning kan egna tankar och kÀnslor analyseras ochvÀndas i positiv riktning och ge en personlig utveckling och ökad motivation..

Klenare dimensioner Àn 360mm av H13 varmöverförs idag frÄn smidet till mjukglödgning, vilket troligen Àr orsaken till att sprickor uppstÄr i materialet stundvis. Detta leder till kassation samt sÀmre utbyte, vilket gör att en optimering av varmöverföringen Àr nödvÀndig. Materialet har ett temperaturintervall runt Mf som det dÄ bör befinna sig i innan det ska mjukglödgas för att minska risken för sprickor. Detta temperaturintervall underskrids ibland beroende pÄ att ugnskapaciteten kan vara otillrÀcklig nÀr en stor mÀngd material produceras i ett kort tidsintervall. Sprickbildningen i materialet gynnas av en dÄlig kapyta, dÀr ojÀmnheter i ytan agerar brottanvisningar som lÄter spÀnningar i materialet resultera i en spricka.

Denna studie utgÄr frÄn ett problemomrÄde och en hypotes, nÀmligen den att det inom bistÄndshandlÀggningen finns en svÄrighet dÄ det gÀller sjÀlvbestÀmmande och delaktigheten för den Àldre i bistÄndshandlÀggningen.Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen och förstÄelse för hur bistÄndshandlÀggarna beaktar den Àldres sjÀlvbestÀmmande och delaktighet vid bistÄndshandlÀggningen samt vad det innebÀr för bistÄndshandlÀggaren. För att besvara syftet finns det tre frÄgestÀllningar.? Vad innebÀr sjÀlvbestÀmmande och delaktighet för bistÄndshandlÀggaren vid en behovsbedömning?? PÄ vilket sÀtt tar bistÄndshandlÀggaren hÀnsyn till den Àldres sjÀlvbestÀmmande under behovsbedömningen?? PÄ vilket sÀtt tar bistÄndshandlÀggaren hÀnsyn till den Àldres delaktighet under behovsbedömningen?Metoden jag har anvÀnt mig utav Àr kvalitativ och studien bygger pÄ intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med 5 olika individer som alla jobbar som bistÄndshandlÀggare, utifrÄn socialtjÀnstlagen med inriktning mot Àldre. Mitt resultat visar att bistÄndshandlÀggarna upplevde att sjÀlvbestÀmmande Àr, nÀr insatserna bygger pÄ en frivillig överenskommelse med den enskilde, men ocksÄ att den Àldre sjÀlv fÄr bestÀmma över sin tillvaro.

Amurleoparden (Panthera pardus orientalis) klassas som "Critically Endangered" eftersom det endast finns 14 till 20 vuxna individer kvar i det vilda. Kattdjurs inneboende behov av att jaga och leoparders behov av stora hemomrÄden gör att det finns vissa problem relaterade med att hÄlla dessa i fÄngenskap. FörhÄllandena i fÄngenskap bör modifieras sÄ att den liknar den miljö dÀr djur eventuellt ska planteras ut i framtiden. Matrelaterad berikning ger djuren möjlighet att anvÀnda naturliga födosöksstrategier Àven i fÄngenskap. Detta kan ske bland annat med jaktberikning.

Med denna uppsats vill vi synliggöra hur lÀrare i dans pÄ gymnasiet definierar, tillÀmpar och undervisar koder och konventioner utifrÄn Àmnes- och kursplaner i Dansteknik (Skolverket, 2011b). Med en fenomenografisk forskningsansats har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med danslÀrare verksamma pÄ olika gymnasium runt om i Sverige. Resultatet visar att lÀrarna Àr överens om att koder och konventioner handlar om upptrÀdandet i en danssal, om förvÀntningar pÄ elevens eget ansvar för sin danstrÀning, respekt för de meddansande, dansgenres estetik och kroppens relation till rummet och riktningar. Gemensamt Àr ocksÄ att lÀrarna utifrÄn sina egna dansbakgrunder och uppfattningar vÀljer ut de koder och konventioner de vill upprÀtthÄlla och reproducera i sin dansundervisning. Huruvida de förmedlar dessa explicit eller implicit varierar och tas upp i diskussionen, dÀr vi Àven ser djupare pÄ hur dÄtidens traditioner relaterar till nutidens klassrum, dansundervisning i relation till tyst kunskap, koder och konventioner i förhÄllande till ordning och uppförande samt betygssÀttning..

Varje studie av en verklig process eller ett verkligt system Àr baserat pÄ mÀtdata. Förr var den tillgÀngliga datamÀngden vid undersökningar ytterst begrÀnsad, men med dagens teknik Àr mÀtdata betydligt mer lÀttillgÀngligt. FrÄn att tidigare enbart haft fÄ och ofta osammanhÀngande mÀtningar för nÄgon enstaka variabel, till att ha mÄnga och sÄ gott som kontinuerliga mÀtningar pÄ ett större antal variabler. Detta förÀndrar möjligheterna att förstÄ och beskriva processer avsevÀrt.Multivariat analys anvÀnds ofta nÀr stora datamÀngder med mÄnga variabler utvÀrderas. I det hÀr projektet har de multivariata analysmetoderna PCA (principalkomponentanalys) och PLS (partial least squares projection to latent structures) anvÀnts pÄ data över avloppsvatten insamlat pÄ Hammarby Sjöstadsverk.PÄ reningsverken stÀlls idag allt hÄrdare krav frÄn samhÀllet för att de ska minska sin miljöpÄverkan.

VÄr undersökning syftar till att fÄ reda pÄ hur en ung vuxen, runt 20-25 Är upplever att anvÀnda karriÀrpaketet och om de fÄr nya tankar eller idéer efter anvÀndandet. Vi undrar Àven om detta valstöd kan ersÀtta en vÀgledare. Vi utgÄr frÄn den sökandes perspektiv. VÄr undersökning bygger pÄ data som vi erhÄllit genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna i Älder mellan 21-24. Till vÄr hjÀlp anvÀnder vi oss av olika teorier: Fredrick Bartletts teori, om hur vi aktivt vÀljer ut, sorterar och tolkar intryck för att de ska bli meningsfulla för individen. Matchningsteorin som har betoning pÄ diagnostisering och matchning. Begreppet som myntades av Aaron Antonovsky, KASAM=kÀnsla av sammanhang.

Syftet med denna studie var att fÄ djupare förstÄelse av det ömsesidiga samspelet mellan elever med synnedsÀttning i kombination med flera andra funktionsnedsÀttningar och personal pÄ en specialskola. Genom intervjuer ville vi undersöka hur personal pÄ en specialskola beskrev ömsesidiga möten och hur det Àr kopplat till lÀrande. Resultatet visade pÄ nÄgra viktiga förhÄllanden som var kÀnnetecknande frÄn intervjuerna. Det vi lyfter fram Àr kÀnslomÀssig lyhördhet mellan elev och personal, som innebÀr att man Àr inkÀnnande och svarar pÄ initiativ och samspel genom att bekrÀfta med ord och handling. Följsam turtagning, som medför att samspelet upprepas och förnyas genom en stÀndig förÀndring.

Fenomenet runt alkohol och droger Àr ett av Sveriges största samhÀlleliga problem. Det Àr arbetsgivare som har det övergripande ansvaret över arbetsmiljön pÄ sin arbetsplats och som ska förebygga och förhindra att arbetstagare drabbas av ohÀlsa och olycksfall pÄ sin arbetsplats. Det kan uppstÄ bÄde ekonomiska och psykosociala konsekvenser av ett missbruk. Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga hur nÄgra arbetsorganisationer hanterar problematiken kring alkohol och andra droger bland arbetstagare. Mer specifikt vill jag undersöka hur gÀllande arbetsgivaransvar och policys efterföljs i praktiken utifrÄn ett arbetsgivarperspektiv, vilka möjligheter och hinder som kan identifieras.

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel pÄ hur tvÄ elever utövade inflytande överen kollaborativberÀttelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tilllÀsning. Vidare var syftet att synliggöra de lÀrdomar som kan dras frÄn att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med tvÄ filmkameror och en diktafon somfokuserade pÄ ett par elever som arbetade med att skriva en berÀttelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som lÄg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner dÀr deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begrÀnsad utstrÀckning hur texten vÀxer fram i förhÄllande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar ocksÄ pÄ ett antal lÀrdomar som kan dras med hÀnsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan..

Undersökningens syfte Àr att studera hur individer som har gjort ett fondval inom premiepensionssystemet, pÄverkas av den information som presenteras vid val av fond. LikasÄ att undersöka om beteendet skiljer sig beroende pÄ kön, tid kvar till pension, inkomst- eller utbildningsnivÄ. En liknande studie har gjorts i USA av Benartzi och Thaler.I studien har en enkÀtundersökning skickats ut per post till 1000 slumpmÀssigt utvalda individer runt om i Sverige. Gemensamt för urvalet Àr att individerna har gjort ett fondbyte inom en tremÄnadersperiod, innan enkÀtundersökningens genomförande.  Undersökningen har genomförts med stöd av Pensionsmyndigheten.Resultatet visar att respondenterna gÀrna undviker de extrema alternativen nÀr det kommer till hur riskbenÀgna de anser sig vara. PÄ samma sÀtt har de en benÀgenhet att vÀlja lÄg- och medelrisk-fonder nÀr informationen kring fonderna presenteras numeriskt.

Offentliga platser i stÀder Àr viktiga för att mÀnniskor ska kunna mötas men Àven av demokratiska skÀl. Det offentliga livet har utspelat sig pÄ olika sÀtt under historien och i dag prÀglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling Àr att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar pÄ hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrÄn ett planerings- och maktperspektiv. Syftet Àr att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken pÄverkan omgestaltning fÄr över det offentliga livet pÄ platsen.