Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag kan arbeta för att förebygga skada pÄ varumÀrket, samt undersöka hur Äteruppbyggnadsarbetet av ett skadat varumÀrke kan utformas. Vi har gjort en fallstudie av Äteruppbyggandet av Skandias VarumÀrke. För ett par Är sedan rÄkade Skandia ut för en krissituation som skadade deras varumÀrke, vi har undersökt hur de arbetade för att Äteruppbygga sitt varumÀrkesvÀrde. Vi fann att riskanalyser och intern kommunikation Àr en viktig grund för att undvika varumÀrkeskriser. Detta förarbete minskar risken för negativa konsekvenser för varumÀrket nÀr en kris intrÀffar, det förenklar Àven Äteruppbyggnadsarbetet.

En förvaltningsfastighet har i syfte att generera hyresinkomster eller en vĂ€rdestegring. År 2005 implementerades standarden IAS 40 som behandlar förvaltningsfastigheter, vilket bidrog till möjligheten att vĂ€rdera förvaltningsfastigheterna till verkligt vĂ€rde i koncernredo-visningen. Fokus i den hĂ€r studien ligger pĂ„ IAS 40 och de vĂ€rderingsmetoder och upplys-ningar som framkommer i standarden. IAS 40 Ă€r en konvergerad standard som ges ut av IASB för att skapa större jĂ€mförbarhet mellan redovisningen och vĂ€rderingen i de europeiska lĂ€nderna och övriga vĂ€rlden.Studien syftar till att undersöka hur fastighetsförvaltningsbolagen noterade pĂ„ NASDAQ OMX Stockholm redovisar och vĂ€rderar förvaltningsfastigheter i koncernens finansiella rapport under Ă„ren 2007-2011. Studien syftar Ă€ven till att undersöka om upplysningskraven i IAS 40 p.

Web Services Àr en av de mest populÀra utvecklingstrenderna som finns idag. Inom litteraturen tas en mycket positiv bild fram av Web Services som Àr en relativt ny teknik och Àr dÀrmed inte helt fÀrdigutvecklad. Enligt Deitel et al. (2003) kan det dÀrför vara svÄrt för företag att utnyttja tekniken för att kunna uppnÄ alla fördelar som teoretiskt sÀgs finnas med interna och externa Web Services.Syftet med undersökningen Àr att undersöka i vilken omfattning som Web Services finns idag pÄ svenska företag nÀr det gÀller interna och externa Web Services, och hur företagen anser att tekniken fungerar med avseende pÄ fördelar, jÀmfört med vad som sÀgs inom litteraturen.För att besvara problemstÀllningen har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Resultatet visade att svenska företag har mestadels interna Web Services men att omfattningen Àven innefattar externa Web Services, vilka för tillfÀllet vÀxer.

I stort sett alla hushĂ„ll och företag anvĂ€nder sig av sopor och vi Ă€r beroende att det sköts pĂ„ ett korrekt sĂ€tt. Avfallshantering i Östra Skaraborg rapporterar idag in avvikelser pĂ„ ungefĂ€r var tionde soptömning vilket förhindrar effektiviteten. Denna studie handlar om att analysera dessa rapporter för att kunna effektivisera sophantering och pĂ„ sĂ„ vis minska antalet avvikelser. Med Business Intelligence (BI) har det skapats en relationsdatabas för att kunna lagra intern och extern data pĂ„ ett stĂ€lle och utföra analyser pĂ„ dessa. En stor del i studien Ă€r extrahering, transformering och inladdning (ETL) dĂ€r fokuset legat pĂ„ transformeringen för att fĂ„ sĂ„ bra datakvalitĂ© som möjligt.

Syftet med studien Àr att analysera hur vÀl de stora revisionsbyrÄerna sÀkerstÀller oberoendet. Vi fokuserar pÄ huruvida oberoendeproblemen orsakas av bristande byrÄorganisation eller om de frÀmst beror pÄ otillrÀcklig professionalism.Vi har valt en kvalitativ ansats med ett induktivt angreppssÀtt.Inledningsvis behandlas vetenskapsartiklar angÄende revisorns oberoende. DÀrefter redogörs för lagstiftningen pÄ omrÄdet. I resultatredovisningen Äterges resultaten frÄn vÄr empiriska undersökning. Resultaten Àr indelade efter kategorier.

Enligt olika undersökningar Àr attityden till telefonförsÀljare bland allmÀnheten negativ och motivationen hos telefonförsÀljare Àr ofta lÄg. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur telefonförsÀljare pÄ ett callcenter motiveras i sitt yrke. Den teoretiska grunden i det ramverk vi anvÀnder i vÄr uppsats, bygger pÄ vad Grönroos benÀmner som de fyra vÀsentliga omrÄdena inom strategisk internmarknadsföring. Dessa Àr "Ledningsmetoder, personalpolitik, utbildningspolitik och planerings-, genomförande- och uppföljningssystem. Undersökningen grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med en kontorschef och tre telefonförsÀljare pÄ ett callcenter i Uppsala.

AbstractThis report is made in cooperation with the municipality of Vasteras and technical committeestaff. The report addresses several topics that affect fuel stations in Vasteras. The reportcontains two parts, first is a inventory that review all stations in the area to be addressed. Theinventory is made with consideration to various things that geographic situation, whatcompanies are represented and what level of service stations have. And the second part of thereport, is done with the analysis of how it looks in daily situations review.

Projektet visar hur man med relativt lite kunskap om programmering kan ta fram en lo?sning som ba?de a?r cross-platform och enkel att underha?lla och vidareutveckla med ytterligare funktioner i framtiden. Systemet a?r gjort i Filemaker Pro 13/14 som ocksa? a?r klienten fo?r Mac OS X och anva?nds fo?r mobila enheter via Filemaker Go 13/14.Personalen pa? kostymavdelningen pa? NorrlandsOperan har tidigare arbetat med en struktur da?r information och bilder kring produktionen sparats i olika Excel eller Word-dokument fo?r att sen sparas pa? en gemensam filserver. Detta arbetssa?tt skapar problem kring dokumentation, att hitta information och att jobba mobilt.Lo?sningen a?r framtagen fo?r att understo?dja personalen i deras arbete och fo?ljer en tydlig ordning med vilka objekt som a?r relaterade till vilka andra objekt.

Bakgrund: I dagligt taluttrycker sig mÀnniskor om organisationer som om dessa hade en egen identitet. Organisationers identitet formas och omformas genom intern och extern interaktion nÀr organisationen liksom dess omvÀrld förÀndras. Organisationsidentiteten sÀtter regler och grÀnser för organisationens handlande. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för organisations- identitetens betydelse vid införandet av en ny strategi. Genomförande: För att uppnÄ syftet med uppsatsen genomfördes en studie vid LRF Konsult AB, dÀr en strategisk förÀndringsprocss pÄgÄr sedan 4-5 Är tillbaka.

För fastighetsbolag pÄ Stockholmsbörsen har införandet av de nya redovisningsrekommendationerna IAS/IFRS inneburit en del förÀndringar. Fastigheter ska nu redovisas antingen enligt IAS 2, IAS 16 eller IAS 40 och införandet ska öka jÀmförbarheten mellan bolagen.Syftet med denna uppsats Àr att se hur de nya rekommendationerna pÄverkar kapitalstrukturen i fastighetsbolagen genom att undersöka hur relevanta nyckeltal förÀndrats och vilka konsekvenser det fÄr för bolagen i 2004 Ärs redovisning.Undersökningen omfattar samtliga bolag som Àr aktuella. Dessa Àr Brinova, Castellum, FastPartner, Heba, Hufvudstaden, LjungbergGruppen, Klövern, Kungsleden, Wallenstam och Wihlborgs. Via bolagens Ärsredovisningar har relevanta nyckeltal rÀknats ut och granskats. Nyckeltalen som vi har granskat Àr bokfört vÀrde pÄ fastigheter, eget kapital, rÀntabilitet pÄ eget kapital, rÀntabilitet pÄ sysselsatt kapital, soliditet, skuldsÀttningsgrad och vinst per aktie.Undersökningen visar att alla bolagen efter införandet av IAS/IFRS redovisar sina fastigheter som förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde enligt IAS 40.

I dagens kunskapsintensiva verklighet krÀvs att organisationer har förmÄga till en god intern samverkan och ett stÀndigt pÄgÄende lÀrande. För att lyckas med detta krÀvs en samverkan mellan ledning och medarbetare och att medarbetarna ser positivt pÄ de stÀndiga förÀndringarna. En fungerande kommunikation Àr en av förutsÀttningarna för att ge medarbetarna insikter om förÀndringarnas betydelse. Det balanserade styrkortet Àr om det anvÀnds pÄ ett korrekt sÀtt, ett verktyg som kan hjÀlpa organisationer att kommunicera ut olika budskap till dess medarbetare. Syftet med denna uppsats Àr att se hur medarbetarna i en organisation upplever att kommunikationen har förÀndrats efter en implementering av det balanserade styrkortet.

I en vid definition Àr riskkapital alla investeringar i onoterade bolag som bidrar till det egna kapitalet. En annan kÀnnetecknande egenskap Àr att investeringarna Àr tidsbegrÀnsade med mÄlet att avyttras inom 3-7 Är. Den vanligaste orsaken till att företag vÀljer att samarbeta med riskkapitalister Àr ganska given, de behöver kapital till sin verksamhet. NÀr ett företag anvÀnder sig av riskkapital hamnar det i en typ av beroendesi-tuation gentemot finansiÀren, dÀr denna har möjligheten att stÀlla orimliga krav. Det finns mÄnga faktorer som rimligtvis borde pÄverka vilka krav pÄ finansieringen av företaget som riskkapitalisten kan stÀlla samt Àven vilket engagemang de har. NÄgra faktorer kan vara företagets utvecklingsfas, stor-lek pÄ investering, bransch och företagsledningens kompetens. VÄra problemfrÄgor Àr: Vilka krav stÀller riskkapitalisterna i form av storlek pÄ aktiepost, typ av aktie, styrelseposter för att genomföra en investering? Vilket engagemang har riskkapitalister i sina portföljföretag, Àr de aktiva eller passiva? VÄrt syfte Àr att beskriva vilka krav riskkapitalister stÀller pÄ företagen de ska investera i samt vilket engagemang de har i sina portföljföretag.

I samband med att konkurrensen ökar inser företag vikten av att positionera det egna företagsnamnet som varumĂ€rke för att lyckas pĂ„ marknaden. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur företag internt anvĂ€nder sitt företagsnamn vid positionering. För att uppnĂ„ syftet genomfördes personliga intervjuer med VD, marknadsdirektör och produktionschef pĂ„ AB Älvsbyhus. För att skapa en unik och svĂ„rimiterad position har det framkommit att företag Ă€r beroende av hur vĂ€l det internt lyckas med att bygga det egna företagsnamnet som varumĂ€rke. Studien visar att företag internt positionerar det egna företagsnamnet som varumĂ€rke genom att stĂ„ fast vid sin övertygelse om vad varumĂ€rket stĂ„r för och förmedla denna bild till de anstĂ€llda och intressenterna.

Inom offentlig förvaltning Àr det svÄrare Àn inom den privata sfÀren, för de anstÀllda att fÄ Äterkoppling mellan det egna arbetet och resultatet. De centrala mÄlen för verksamheten beslutas lÄngt frÄn den enskilda handlÀggaren det vill sÀga den som ska genomföra arbetet. Det krÀvs ocksÄ att det finns resurser som stÄr i paritet med de statliga uppdragen. Kopplingen mellan mÄlen/uppdragen och de tilldelade medlen Àr som regel otydlig idag. Syftet med denna uppsats var att studera om en obalans mellan mÄl och resurser fÄr konsekvenser pÄ personalens hÀlsa och motivation.

Denna studie handlar om en vidareutveckling GLB?testet. GLB?testet Àr ett gruppledartest utvecklat av leg. psykolog Kjell Ledin och mÀter gruppledarbeteende i tio olika mötessituationer dÀr störning uppstÄr.