Syftet med studien är öka kunskapen om hur förstelärare på gymnasiet ser på sin tjänst och förstelärarens roll i kollegiet. Studien baseras på semistrukturella kvalitativa intervjuer med åtta stycken förstelärare i några kommuner i norra Sverige. Studiens fokus ligger på förstelärarnas syn på ledarskap, både ledarskap från huvudmän och skolledare och det ledarskap som de själva utövar på kollegorna. Resultatet visar att förstelärarna i stor utsträckning är nöjda med satsningen på karriärstjänster och det som lyfts fram som positivt är att satsningen känns som en bekräftelse på att detutvecklingsarbete som bedrivs på skolorna är värdefullt. Samtidigt framkommer kritik av kommunernas implementerande av tjänsterna.

En undersökning att motivera säljare och administrativ personal i en misslyckad fas i en förändringsprocess..

Uppsatsen behandlar ledarskap inom verkstadsindustrin där utgångspunkten för arbetet utgårfrån en enkätundersökning vid tre medelstora verkstadsindustrier. Syftet med uppsatsen är attjämföra chefers självbild med medarbetarnas omdömen om dennes ledarskap för att se om detfinns några skillnader och i så fall var. Bakgrunden till ämnesvalet kommer från vårt egetintresse för just ledarskapsfrågor, och just för att dessa frågor är viktiga för att en organisationskall uppnå en så hög effektivitet som möjligt med bibehållen arbetsmiljö för medarbetarna.Analysen i vår uppsats tar sin form utifrån det teoretiska forskningsfält som finns inomområdet med utgångspunkt ibland annat Blake och Moutons Grid-modell, samt McGregorsteori X och Y.För att ta reda på om det finns några skillnader chefer och medarbetare emellan har vi använtoss utav den kvalitativa forskningsmetoden, detta då de kvalitativa forskningsmetodersfrämsta avsikt är att beskriva, analysera och förstå alla slags fenomen (Malterud, 1998). Vihar utformat en enkät med fasta svarsalternativ som vi delat ut till VD:arna för företagen samt10 kontorsarbetare och 10 verkstadsarbetare vid varje företag.När vi valt de organisationer som vi har undersökt i uppsatsen har vi använt oss av ettsubjektivturval då vi först och främst ville undersöka ledarskap inom verkstadsindustrin. Vidval av respondenter använde vi oss utav stratifierat urval.

Att arbetsleda omvårdnaden är en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskan uppfattar sitt ledarskap i omvårdnaden. Metoden är en empirisk studie, där en enkät lämnades ut till 89 sjuksköterskor på en klinik vid UMAS. Enkäten besvarades av 68 (76,4 %) sjuksköterskor, vilket betyder att bortfallet var litet och därmed ökar studiens tyngd. I resultatet visade det sig att svaren följer Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor, dock kan vissa andra tendenser skönjas i vissa variabler..

Studiens syfte är att beskriva och problematisera ett ledarskap i teater inom daglig verksamhet. Ansatsen är etnografisk. Data har insamlats genom en djupintervju, fältintervjuer och deltagande observationer med en dramaledare som arbetar med teater inom daglig verksamhet. Materialet har bearbetats utifrån Edgar Scheins ledarskapsteori baserad på olika människosyner. Ledarskapet som studeras i denna undersökning är till stor del informellt.

Inledning: I Sverige finns det ett stort kommersiellt intresse för ishockey och fotboll. Man får ofta höra om goda sportsliga insatser från spelare men sällan om personerna med makt vid sidan av planen. Vi studerar Sports management och har därför intresserat oss för att undersöka en bransch som vi möjligtvis kommer arbeta inom i framtiden.Syfte: En verkställande direktör har rollen med mest makt och högsta befogenhet i den dagliga verksamheten i en organisation. Vd:arna har även en central roll i idrottsorganisationer. Syftet med studien var att utifrån vd:arnas egna subjektiva beskrivning undersöka hur rollen som vd ser ut och vilka olika aspekter som måste beaktas i det dagliga arbetet, samt hur och vilket ledarskap som tillämpas.Frågeställningar: Hur ser arbetet ut och vilka ansvarsområden finns för en vd/klubbchef inom en ishockey-/fotbollsklubb? Vilket ledarskap tillämpas av vd:arna/klubbcheferna? Vilka är de största svårigheterna och utmaningarna samt vad påverkar vd:arnas/klubbchefernas ledarskap?Metod: Vi har genomfört sex stycken kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med verkställande direktörer, klubbdirektörer och klubbchefer för elitishockey- och elitfotbollsklubbar.Empiri och slutsats: Studien visar att det fanns en gemensam uppfattning om vad ledarskap är, och hur det utfördes av våra respondenter.

Denna uppsats berör området förtroendearbetstid, psykosocial arbetsmiljö och specifik arbetstillfredsställelse hos poliser på Ekobrottsmyndigheten.  Enkätstudiens fokus avsåg upplevelse av krav, kontroll, belöning, ledarskap och lön relaterat till deltagarnas positiva alternativt negativa inställning till förtroendearbetstid. I undersökningen deltog 101 av EBMs 183 poliser. Sjuttiofem procent av deltagarna ville fortsättningsvis ha förtroendearbetstid. Studien visade att kvinnliga poliser, positiva till förtroendearbetstid, till skillnad från manliga poliser positiva till förtroendearbetstid, upplevde högre kontroll av arbetstakt. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan positiv och negativ inställning till förtroendearbetstid avseende krav, belöning, uppmuntrande ledarskap samt rättvist och stödjande ledarskap..

The work place is becoming more flexible and an increasing number of employees report to a leader in another location or country. The borders between different countries, work places and cultures are diminished to a greater extent than before. Working from a distance means new opportunities in terms of competence development, flexibility in working hours, tasks and resources, a larger platform for various career opportunities and an expanded network. The purpose with this study is to examine how leaders can create a successful virtual team and motivate remotely. The qualitative study is carried out through interviews with leaders and employees within Nielsen Nordic.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Denna uppsats behandlar ledarskapet och den påverkan ett företagsförvärv har på denna. Syftet har varit att undersöka hur ett ledarskap påverkas i en viss riktning av ett företagsförvärv. En fallstudie av ett förvärvat företag har genomförts, där framförallt VD-positioner har varit delaktiga i det empiriska materialet, genom intervjuer. Teorin som använts är i första hand ledarskapsteorier, men även företagsförvärv behandlas. Några av de viktigaste slutsatser som kunnat dras är att det skett en förändring i ledarskapet, både det situationsanpassade ledarskapet och ledarskapsstil och att dessa har gått i den riktning mot vad teorin förespråkar..

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förståelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförändring. Frågeställningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att få svar på vår forskningsfråga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med åtta chefer på områdes- och sektorsnivå inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv då den utgår från den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhållningssätt genomsyrat forskningen där både empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för läsaren, teorier explicit kopplade till lärande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och målinriktat.

Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden står inför en stor förändring. De snart pensionsfärdiga medlemmarna av Rekordgenerationen (födda 1945-54) är på väg att lämna arbetslivet, samtidigt som den unga MeWe-generationen (födda 1980-89) precis har tagit, eller skall ta, klivet in i företag och organisationer. Forskare menar att ett generationsskifte kommer att medföra ändrade attityder, inställningar och värderingar i samhället och dess institutioner, då varje generations förhållningssätt till livet är unikt. Frågan är hur dessa grundläggande attitydskillnader avspeglas i de olika generationernas sätt att se på ledarskap, och chefens roll, i en organisation.Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka och jämföra hur attityderna kring ledarskap ser ut bland några medlemmar ur MeWe-generationen respektive Rekordgenerationen. Anledning till att vi valt detta syfte är att vi vill se hur krav, förväntningar och önskningar på chefer kan komma att förändras, i och med genrationsskiftet av arbetskraft i organisationer.Genomförande: I avsikt att ta reda på studiens syfte, har vi genomfört 14 samtalsintervjuer med sju respondenter ur respektive generation.

En mängd forskning har gjorts kring kvinnors hinder att nå chefspositioner och vilka fördomar kvinnliga chefer möter. Många studier visar att fördomar bottnar i bristande överensstämmelse mellan den kvinnliga könsrollen och ledarskapsrollen. Syftet med studien (n = 683) var att undersöka attityder till ledarskap och jämföra hur män och kvinnor inom två könssegregerade yrkesgrupper, sjuksköterskor och poliser, attribuerar manliga respektive kvinnliga egenskaper till ledaregenskaper. Hypoteserna baserades bland annatpå social identitetsteori. Resultatet visade att bägge yrkesgrupper förknippade framgångsrikt ledarskap med både kvinnliga och manliga egenskaper.

InledningFör snart två år sedan trädde den nya skollagen i kraft, sommaren 2011, med detta kom införandet av förskolechef för alla förskoleverksamheter. Med tjänsten introduceras specifika riktlinjer om förskolechefens pedagogiska ansvar samt ansvar för kvalitén inom verksamheten. SyfteSyftet med undersökningen är att belysa kunskapsläget om det formella ledarskapet i förskolan i relation till allmänna ledarskapsteorier. Detta görs utifrån en svensk kontext med forskningen som är bedriven i Sverige från förskolans etablering tills idag. ? Hur beskriver den dokumenterade litteraturen det formella ledarskapet i förskolan?? Hur förhåller sig ovanstående skrivningar till det som betecknas som allmänna ledarskapsteorier? TeoriDen teori som står för analysramen i studien är fyra perspektiv inom den allmänna ledarskapsteorin; ledarens egenskaper, ledarskapsfärdigheter, ledarskapsstilar samt det situationsbaserade ledarskapet.

The purpose of the study was to examine if preferred stereotypical leadership and gender could predict women?s employability to leading positions. The survey, which was selfconstructed containing a scenario module was conducted on co-workers (N=97) in the Vaxjo area. The result showed that the female candidate in the scenario was preferred as leader prior to the male candidate. However, there were no gender differences between the male and female participants? preferred stereotypical leadership.