Studien syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, ta reda på hur lärare ser på sin egen roll som ledare, om och hur de skulle vilja förändra sitt ledarskap i det pedagogiska rummet. Studien visar att lärarna anser att ledarskapet inte bara består av ämneskompetens utan även av en mjukare kompetens som kan liknas vid karisma. Flera av lärarna menar att de har ämneskompetens men att de saknar karisma och detta verkar bero på att de främst ser sig själva som pedagoger och inte som ledare. I princip alla lärare i studien är intresserade av att utveckla sin egen kompetens och hitta nya vägar i sin undervisning och flera menar att detta kommer av sig själv med längre erfarenhet. De är inte så beredda på att inkludera eleverna i utvecklingen och utformningen av sin undervisning.

Moderna ledarskapsteorier lyfter fram ledarens utvecklingsbefrämjande funktion och ser flera likheter mellan ledarskap och föräldraskap. Syftet med studien är att konstruera ett ledarskapstest som bygger på Marte Meo-metodens dimensioner för hur man skapar en utvecklingsstödjande dialog. De åtta dimensionerna omtolkades från ett föräldra/barnsammanhang till ett ledare/medarbetarsammanhang. Därefter skapades fem testuppgifter utifrån operationella definitioner av varje dimension. När etthundra testpersoner hade besvarat testet undersöktes varje dimensions reliabilitet med hjälp av Cronbachs alpha.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

I många organisationer och företag finns det en ökad personalstyrka med en annan etnisk bakgrund än den svenska. Med anledning av detta har vi valt att titta närmare på etnisk och kulturell mångfald.Denna uppsats är en empirisk undersökning som baserar sig på litteraturstudier samt på intervjuer av tre butikschefer och några av dess medarbetare. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur butikscheferna påverkas av kulturella skillnader och hur de anpassar sitt ledarskap till olikheterna. I den befintliga referensramen behandlas teorier om ledarskap och organisationskultur bland annat för att enkelt kunna sätta läsaren in i ämnet.Utifrån de svar vi har erhållit från de intervjuade butikscheferna och medarbetarna har vi kommit fram till olika ställningstaganden. De flesta var positivt inställda till den etniska mångfalden.

Friluftspedagogik är en form av upplevelsebaserat lärande som man kan tillämpa under olika typer av friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lära sig ·om allt från ledarskap och friluftsäkerhet till att bli en helare människa. Friluftspedagogikens utgångspunkter och fördelar är personlig växt, samarbetsinlärning, lära känna sig själv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvärden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" ämnen och kunskaper i friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jämförs med friluftslärarrollen och folkhögskollärarrollen. Det ges också i slutet av arbetet några praktiska tillämpningar av friluftspedagogik..

Segregering har att göra med befolkningssammansättningen i en stad vilken kan gälla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invånarna i Stockholm utifrån den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeområden existerar olika sociala förhållanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invånare. En del av dagens sociala reproduktion gäller alltså utsatthet på bostadsmarknaden och för att komma åt denna utsatthet är det viktigt att få en förståelse för den bakomliggande processen genom vilken individer väljer boendeområde. I denna studie undersöks förhållandet mellan andelen utlandsfödda i uppväxtområdet och andelen utlandsfödda i boendeområdet i vuxen ålder.

Bakgrund:Idag finns det fler VD:ar i Sverige som heter Johan, än vad det finns VD:ar som är kvinnor. Ett hinder för kvinnor att bli chefer kan vara den traditionella kvinnliga könsrol-len, då den ibland anses ha andra kvalitéer än det som eftersträvas av chefer. Vad händer då ledarskapsstilar delas in i kvinnlig och manlig? Förstärker uppdelningen könsrollerna?Syfte:Syftet med denna uppsats är att bidra till förståelsen av det vi idag kallar för kvinnlig respektive manlig ledarskapsstil och se vad denna uppdelning leder till för konsekvenser för ledare och ledarskapet.Metod:För att svara på syftet med denna studie har vi genomfört en tvärsnittsstudie där vi har studierat attityder hos respondenter från tre skilda företag. I denna studie har vi använt oss av ett deduktivt arbetssätt och ett kvalitativt tillvägagångssätt genom genomförandet av nio kvalitativa djupintervjuer.Slutsats:Vi har i denna studie sett hur kvinnligt och manligt ledarskap beskrivs teoretiskt och utifrån studiens respondenter och denna bild har visat sig vara en stereotypisk bild som starkt är kopplad till könsstereotyper.

Syfte och frågeställningarStudien har som ändamål att undersöka synen på ledarskap hos fyra tränare verksamma inom svensk ungdomsfotboll.Vi har använt oss av följande frågeställningar:? Vilken syn har de fyra tränarna på begreppet ledarskap?? Vilka motiv ligger bakom tränarnas ledaruppdrag?? Hur värderar tränarna sin ledaruppgift?MetodStudien bygger på djupintervjuer med fyra ungdomstränare från en av Sveriges största fotbollsföreningar hemmahörande i en av Sveriges största städer. Två av tränarna är verksamma på pojksidan, medan de andra två tränar flicklag. Intervjuerna gjordes med hjälp av digital ljudupptagning. Databearbetningen har gjorts med hjälp av Hersey och Blanchards modell för situationsanpassat ledarskap, för att på så sätt skapa en bild av ungdomsledarskapet inom fotbollen.Resultat och slutsatsVi har i resultatet kommit fram till att tränarna tolkar ledarskap som något regel- och kravstyrt, samtidigt som ledarskapet ses som ett verktyg för skapa inspiration och motivation hos gruppen.

Ett gott ledarskap är en viktig del för att människor ska må bra på sin arbetsplats och prestera väl. För att kunna utöva ett gott ledarskap på en arbetsplats krävs det erfarenhet och kunskap. Kunskap kan fås genom praktiska erfarenheter men även genom att vidareutbilda sig. Vi har i den här studien fokuserat på hur två olika utbildningar ser ut inom det salutogena och det hälsofrämjande ledarskapet. Chefer och ledare har genomgått utbildningarna i syfte att utveckla sitt ledarskap och sin organisation.

Ledarskap kommer vi kontakt med dagligen på ett eller annat sätt. Runt omkring oss finns ledare av olika slag och i olika former antingen formellt eller informellt. Sjukfrånvaron har ökat till en rekordhög nivå och fördubblats sedan 1997. kan det vara så att ledarskapet har någon inverkan på detta? Denna undersökning syftar till att undersööka Hersey och Blanchards modell, det situationsanpassade ledarskapet, på enhetschefer och medarbetre inom den kommunala äldreomsrogen i Marks Kommun.

Studiens syfte var dels att få en ökad kunskap om det pedagogiska ledarskapet, dels att tolka och förstå hur rektorers pedagogiska ledarskap har påverkats utifrån de förändringar som skett i samband med den nya skollagen. Vidare var syftet även att undersöka vilka förutsättningar skolhuvudmannen ger för att rektorerna ska kunna fungera som pedagogisk ledare enligt läroplanen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ intervjustudie utförts med tre rektorer och tre huvudmän i Umeå kommun. Studiens resultat visar på att både rektorer och huvudmän uppger att rektorers ansvar och befogenheter har blivit större sen införseln av den nya skollagen. Vidare uppger dock rektorerna att förändringen bidragit till mer administrativt arbete och detta har lett till att deras fokus på att vara en pedagogisk ledare minskat.

Tiden människan spenderar på sin arbetsplats är en stor del av ens liv, därför är det fundamentalt för välbefinnandet att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att du ska trivas där. Denna studie ämnade undersöka demografiska skillnader, exempelvis stora och mindre åldersskillnader mellan anställd och närmsta chef, detta ställde vi i relation till anställdas attityd till ledarskap och andra trivselfaktorer. Datainsamlingen bygger på en enkätundersökning konturerad utifrån utvalda frågor från två tidigare, redan väl beprövade mätinstrument. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan Tiden anställd och chef har arbetat tillsammans och attityd till ledarskap. Det fanns även signifikanta skillnader mellan personer som jobbade inom den privata kontra offentliga sektorn i relation till upplevt socialt stöd..

Den här uppsatsen handlar om stress och ledarskap och hur de två begreppen påverkar varandra. Bakgrunden till detta arbete är att belysa hur stress påverkar ledarskapet och beslutsfattandet. Syftet med arbetet är att undersöka hur stress påverkar officerare inom Försvarsmakten som sitter i beslutsfattande ställningar. Med den här uppsatsen vill författaren ge en större förståelse för hur stress påverkar officerare när de ska fatta beslut. Det här ska genomföras genom att besvara följande trefrågeställningar: Vad är stress? Vad är ledarskap? Hur påverkas en officer vid beslutsfattande om han/hon befinner sig under stress? Problemformuleringen är att idag talas det om att stress påverkar oss mer än vad den gjorde förr.

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

Det här examensarbetet har haft som utgångspunkt att ta reda på hur den situationsanpassade ledarskapsmodellen skulle kunna berika ledarrollen, besättningen och arbetsmiljön ombord på ett fartyg. Ett ledarskap som ställer stora krav på ledaren då det bland annat gäller att vara flexibel, kunnig och skicklig på att kunna läsa av människor. Herseys modell tydliggör ledarskapets komplexitet och ger en struktur att arbeta med och en möjlighet att skapa ett dynamiskt arbetssätt som utvecklar hans medarbetare till ansvarsfulla och självständiga individer.Jag använde mig av en kvalitativ metod där jag hade intervjuat 6 stycken befäl i olika befattningar och från olika fartyg. Svaren från frågorna har vägts samman med den litteraturgenomgång jag har gjort. Metoden valdes för att den kvalitativa intervjun ger information som gör det möjligt att få inblick och förståelse av befälens ledarskap i det dagliga arbetet.Resultatet visade att trots att det situationsanpassade ledarskapet är komplicerat så framkom det ur intervjusvaren att många av dess grundtankar finns i de intervjuade befälens idéer på hur ett lyckat ledarskap skall bedrivas.