Ledarskap i skolan är något som har givits litet utrymme i lärarutbildningen. En blivande lärare på lärarutbildningen har i stort sett fått bilda sig en egen uppfattning genom de praktikperioder som gavs. Under denna tid är det meningen att lärarstudenten ska visa på, ett för situationen lämpligt ledarskap, samt sätta gränser och hantera eventuella konflikter med eleverna. Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur lärare och elever beskriver en bra pedagog. Vad hade de tillfrågade etablerade lärarna för uppfattning av en bra pedagog? Vad hade de tillfrågade eleverna i gymnasiet för uppfattning om vad ?en bra pedagog? är? Vad fanns det för likheter och skillnader mellan dem? För att svara på frågeställningarna har kvalitativa intervjuer använts.

Ur ett historiskt perspektiv har forskning om kvinnligt ledarskap fokuserat på att identifiera olika karaktärsdrag och beteende som tillskrivs en ledare. Det har även forskats om olika ledarstilar och vad som är ett bra respektive mindre bra ledarskap. Då vi idag strävar efter högre jämställdhet i vårt samhälle är det ingen hemlighet att kvinnliga ledare är ett kontroversiellt ämne. Vi har undersökt hur detta faktum upplevs i sociala verksamheter utifrån ett genus och makt perspektiv.Vårt resultat visar att dagens föreställningar om hur kvinnor med ledande positioner inom sociala verksamheter arbetar stämmer väl överens med tidigare forskning. Vi har fått fram intressanta och betydelsefulla faktorer som pekar på att kvinnor generellt ser sin maktposition inom det sociala arbetet som mycket positivt och motiverande.

Servant leadership är ett begrepp som visar potential inom ledarskapsforskningen, framförallt för att förklara meningsskapande ledarskap, hur ledaren leder sig själv samt hur ledarskap kan accepteras utan auktoritet. Problemet är att forskningen hittills varit alltför okritisk. Begreppets validitet har bevisats i kvantitativa mått, men dess implikationer för själva ledarskapsutövandet eller ledaren är oklara.Syftet med uppsatsen är att testa begreppet servant leadership som verktyg för ledarskapsstudier. Kan begreppet konkretiseras och mätas? Kan man vara säker på vad man mäter? För att besvara dessa frågor omfattar uppsatsen en granskande litteraturstudie och en tillämpande fallstudie i tre delar.Resultaten antyder att begreppet servant leadership kan brista i precision och tillförlitlighet.

x.

Vårt syfte med denna studie är att belysa vilka förutsättningar och hinder som chefer inom Landstinget i Östergötland upplever att det finns för att ett gott ledarskap och en god samverkan mellan tre chefsnivåer ska kunna infinna sig i verksamheten idag.Vi har samlat in data genom intervjuer. Urvalet gjorde vi strategiskt och urvalsgruppen bestod av nio stycken chefer på tre olika nivåer. Den insamlade data analyserades med hjälp av deskriptiv kvalitativ innehållsanalys. Vi har inspirerats av fenomenologin och arbetat induktivt i denna studie.En slutsats är att cheferna har få påverkansmöjligheter på många av faktorerna som verkar hindrande på ledarskapet och samverkan mellan chefsnivåerna. Vår andra slutsats är att mellanmänskliga relationer är avgörande för att förutsättningar för detta ska skapas.

This study of leadership is comprised of two parts. The first part presented in this study is a theoretical study of leadership and the second part is an empirical study. The empirical study is comprised of six qualitative interviews that examine the perception of leadership among educators working at a school in the inner city.The work is based on the following issues; Do educators think that there is a link between educational work and leadership? Do educators see a link between leadership and goals, and guidelines that are written in Lgr11 and the Education Act? Does the perception of leadership depend on what training the educators have?In this study I use a hermeneutical approach where I try to create an understanding of the interviewees by interpreting their responses, actions and opinions during the interviews.The material gained from the empirical study has been analyzed and interpreted and then related to the theoretical study. The results show that leadership is something that everyone in the school system is in need of whatever their education.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Det saknas forskning inom området ledarskap för den skandinaviska byggsektorn i allmänhet. Den här studien tar sin utgångspunkt i medarbetarens syn på ledarskapet i ett större byggprojekt hos ett av nordens ledande bygg- och anläggningsföretag. Studien är gjord som en kvalitativ undersökning och sex intervjuer genomfördes med representativa medarbetare från organisationen. Respondenterna var en blandad grupp, några tillsvidare anställda hos PEAB, andra tillfälligt inhyrda. Frågorna berörde de anställdas upplevelse av det utövade ledarskap som de själva exponerats för från sina närmaste ledare.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare gör för att erövra och förtjäna auktoritet i klassrummet, sett ur ett fostransperspektiv. Arbetet belyser även vad begreppet auktoritet betyder för lärare samt om deras auktoritet har förändrats genom åren.Auktoritetsbegreppet kopplas i teoridelen till olika ledarskapsteorier samt begreppen relation och makt. Den empiriska studien har genomförts med hjälp av sex stycken kvalitativa intervjuer med lärare från årskurserna 1-5, vilka på förhand ansågs ha auktoritet och ett bra ledarskap i klassrummet.Resultatet visar att lärare erövrar och förtjänar sin auktoritet i klassrummet genom att skapa en trygghet med ett klassrumsklimat som präglas av en positiv stämning samt ömsesidig respekt, genom att få elevernas tillit och samtidigt ha tilltro till dem, genom att vara tydliga och sätta gränser samt genom att använda sig av en passande taktik, vilket bland annat innebär att anpassa sitt ledarskap efter situationen som råder i klassrummet..

En enkätundersökning utfördes på ledare inom olika företag i Örebro och Tranås. Syftet var att jämföra ledares upplevda stressnivå på små, mellanstora och stora företag, samt att undersöka deras stresshanteringsförmåga, hälsa och arbetstillfredsställelse. Enkäten bestod av 117 frågor som mätte olika stressförhållanden som t.ex. kvantitativ överstimulering, rolloklarhet och ledarskap. Vidare mätte enkäten mental och fysisk hälsa, stresshanteringsmetoder, individegenskaper och arbetstillfredsställelse.

I Vänersborgs kommun bedrivs ett projekt som heter FOU (Forskning och Utveckling). Det handlar om att främja hälsan för anställda ute på de kommunala arbetsplatserna. Projektets deltagare består av förstalinjeschefer, d.v.s. de chefer som är närmast verksamheten. Projektet är ett samarbete mellan kommunen och Högskolan Väst och det leds av Jan Winroth och Mona Wallin från högskolan.

Det övergripande syftet i denna undersökning har varit att göra en kompetensinventering påett ledarskap hos produktionsledare med utgångspunkt i en ledarskapsmodell ochmedarbetarundersökning. Vi har ställt oss frågor kring hur man kan arbeta vidare med ettresultat från en medarbetarundersökning för att utveckla ledare? Hur kan man använda sig avRederiets ledarskapsmodell för att utveckla ledare? Samt vilket fokus Båten skall välja ikommande kompetensutvecklingar för produktionsledare?Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats där vi med hjälp av fyra intervjuer ochanalys av en medarbetarundersökning kommit fram till vårt resultat. I förarbete och bakgrundtill denna uppsats ligger Rederiets Ledarskapsmodell som vi använder oss flitigt av.Vårt resultat visar på att Båtens produktionsledare är bra på att utföra arbete gällande attleverera resultat och att följa Rederiets kärnvärderingar. Men att fokus bör ligga på att främjaförbättringar, utveckla människor och visa självinsikt..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Den här uppsatsen handlar om motivation i arbetslivet och hur chefer och medarbetare ser på detta fenomen. Det vi tar upp är hur organisationen påverkar och vilken inverkan kommunikation och ledarskap har på motivationen. Uppsatsen inleds med hur en offentlig organisation kan se ut och betydelsen av målformulering för de som arbetar inom organisationen. Därefter tar vi upp relevanta motivationsteorier och går in på vad motivation är. De två sista delarna tar upp hur kommunikation och ledarskap påverkar motivationen hos medarbetarna. Vi valde att göra vår undersökning på en kommunal förvaltning som har till uppgift att motivera klienter till egenförsörjning.