Sök:

Sökresultat:

186 Uppsatser om Drivande nyckelaktörer - Sida 5 av 13

Sköterskornas innovationsroll i Lean Healthcare pÄ USiL

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka faktorer som möjliggör och hindrar innovation bland sköterskor inom Lean Healthcare pÄ Ortopeden 12, USiL. Metod: Studien genomförs i form av en kvalitativ fallstudie med iterativ ansats. Teoretiska perspektiv: Studien anvÀnder sig av vanligt förekommande teorier kopplade till innovation. Cultural Web anvÀnds för att analysera avdelningens paradigm som jÀmförs med förutsÀttningarna för innovation. Teorier som tar upp olika aspekter som kan pÄverka innovation tas ocksÄ upp.

VÄrdval - med vilka motiv? En motivanalys

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka regeringens motiv till en föreslagen marknadsorienterad reform av primÀrvÄrden, vÄrdval i Sverige. Genom en analys av över tjugo texter frÄn den offentliga diskussionen om vÄrdval, nationellt och i landstingen Halland, Stockholm och SkÄne dÀr vÄrdvalsmodeller Àr initierade, ges lÀsaren inblick i en pÄgÄende reformprocess. Centrala aktörer, den politiska majoriteten och oppositionen, lÀkare och akademiker, finns representerade i analysen eftersom det krÀvs en bred ansats med inte bara regeringens texter utan Àven andra aktörers röster för att förstÄ motiven till reformen.Tre teoretiska perspektiv med kompletterande förslag till varför förÀndring sker anvÀnds i analysen. TvÄ frÄn nyinstitutionell teori, ett symbolperspektiv och ett verktygsperspektiv, samt ett maktperspektiv.En rationell diskussion dominerar de analyserade texterna dÀr reformen Àr ett verktyg för att nÄ resultat, som att öka besöken i primÀrvÄrden och att skapa konkurrens mellan vÄrdgivare. Med symbolperspektivet föreslÄs ideologiskt förÀndringstryck eller strÀvan efter legitimitet vara de drivande motiven.

Att skapa nya vanor och beteenden : Hur motivation pÄverkar mÀnniskan

Kunskapen om motiverande faktorer som pÄverkar mÀnniskor till att göra beteendeförÀndringar för att frÀmja hÀlsa ökar kvaliteten i sjuksköterskans yrkesprofession. Syftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkar motivationen till livsstilsförÀndring. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr tolv vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs tvÄ olika teman som kan relateras till motivationsfaktorer. Temana var sociala och psykologiska faktorer.

Att odla stÀrkelsevete Ät SBI-Trading

DÄ giraffens föda utgörs endast av blad, löv och knoppar, trots att det Àr den största idisslaren som lever idag, har dess anatomi genomgÄtt en serie av anpassningar för att kunna överleva pÄ denna föda. Till det yttre har den under evolutionens gÄng utvecklat en otrolig lÀngd som gör att den nÄr lÄngt upp över alla andra idisslare, och till det inre har dess mag-tarmsystem anpassat sig efter födans egenskaper. Giraffens huvud har en avlÄng form och behÄring pÄ lÀpparna som ska skydda den frÄn trÀdens stickiga försvar, en tunga som kan bli upp till en halvmeter lÄng, och tuggmuskler som har anpassats till den relativt lÀttuggade maten. Förmagarna har i sin tur minskat i storlek och kraft och fÄtt ett anpassat utseende och utbredning pÄ dess papiller, och tarmen har en liten ratio tunn/tjocktarm. Giraffens cirkulation har fÄtt anpassa sig till stora höjdskillnader, dÄ giraffen kan strÀcka sig upp till ett trÀd och bli mer Àn fyra meter lÄng, men i nÀsta stund böja sig ner för att dricka vatten pÄ marknivÄ. Som följd av dess lÀngd har drÀktiga och lakterande honor, samt vÀxande ungdjur, en vÀldigt hög kalcium- och fosfatomsÀttning i kroppen och kan dÀrför lida brist pÄ dessa mineraler. Den drivande kraften bakom giraffens lÀngdutveckling har lÀnge sagts vara övertaget den ger vid födosök, men det finns Àven en annan teori som baserar sig pÄ att den drivits av sexuell evolution..

Att förÀndra företagslogotypen - Navigering genom en förnyelseprocess

Syften: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka motiv som ligger till grund för förÀndring av ett företags logotyp, samt att klargöra viktiga faktorer för en lyckad förÀndringsprocess. Vi vill ocksÄ förklara hur man gÄr tillvÀga rent praktiskt nÀr ett företag genomgÄr denna process. Vilka beslut fattas nÀr? Vilka individer Àr drivande? Hur sker samarbetet med formgivningsbyrÄer? Metod: Kvalitativ studie med fem intervjuobjekt. PrimÀrdata hÀmtad frÄn intervjuer.

Redovisningsutveckling och jÀrnbruk : En studie av faktorerna som driver redovisningsutveckling

Inledning: Det finns en pÄgÄende diskussion kring redovisningsutveckling och vad som driver dess framfart. Detta utan att en allmÀnt accepterad konkretisering av faktorerna som pÄverkar redovisningsförÀndring över tid har gjorts. Dessutom har den svenska bruksredovisningen till stora delar ignorerats inom forskningen, vilket, med tanke pÄ bruksindustrins centrala roll inom utvecklingen av det moderna svenska nÀringslivet, framstÄr som en kunskapslucka.Problemformulering: Hur utvecklas redovisning och vilka faktorer kan anses pÄverka dess förÀndring över tid? Syfte: Studien Àmnar utveckla en modell som identifierar faktorerna som driver redovisningsutveckling samt utöka kunskapen kring utvecklingen av den svenska bruksredovisningens.Metod: Med en initialt deduktiv ansats upprÀttas en modell utifrÄn de framstÄende teoretiska synsÀtten inom forskningen kring redovisningsutveckling. Denna modell prövas sedan empiriskt genom en arkivstudie av ett smÄlÀndskt jÀrnbruk frÄn 1775 till 1970.

INTERNKOMMUNIKATION - verktyg för förÀndringsarbete i nÀtverksorganisationer. En studie av NOSAM

Uppkomsten av NOSAM har sin grund i att dagens moderna samhÀllsutveckling mer eller mindre tvingar regioner att samarbeta för att stÀrka sin attraktionskraft gentemot omvÀrlden. Helt enkelt en ökad konkurrens. NOSAM innefattar ett regionalt omrÄde med tio olika medlemskommuner och befinner sig i en region som under de senaste 15 Ären, mycket pÄ grund av brobygget, genomgÄtt en rad förÀndringar. För att kunna arbeta mot de omgivande regionala krafterna och öka sin attraktivitet har sÄledes ett samarbete skapats. Fördelen med nÀtverkssamarbete Àr att de, genom sina olika kompetenser, kan lösa uppgifter bÄde pÄ ett billigare och effektivare sÀtt.

En djupfryst bransch ? Strategiska allianser i den svenska storhushÄllmarknaden

SYFTE: Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera hur tillverkare av storhushÄllsugnar och producenter av djupfrysta livsmedel för storhushÄll samarbetar för att öka vÀrdet för den gemensamma slutkunden ? storhushÄllet. METOD: Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och kretsar runt djupintervjuer med nyckelpersoner inom livsmedelsbranschen och tillverkare av storhushÄllsugnar.TEORI: För att besvara uppsatsens syfte utgÄr vi frÄn teorin om strategiska allianser ur ett resursbaserat synsÀtt, strategiska innovationer och strategisk positionering. RESULTAT: VÄrt resultat kan kopplas till nÄgra konkreta punkter som presenteras nedan: ? Samarbeten mellan ugnstillverkare och livsmedelsproducenter efterfrÄgas var för den logiska grunden för strategiska allianser i branschen Àr stor.

Landskapsarkitektur och hÄllbar design : förhÄllningssÀtt, tillÀmpning och vÀrdering

HÄllbarhet Àr ett begrepp som varje landskapsarkitekt ofrÄnkomligen tvingas att förhÄlla sig till. FrÄgan för denna kandidatuppsats Àr pÄ vilket sÀtt det görs. MÄlet Àr att undersöka landskapsarkitektens förhÄllande till och tillÀmpning av hÄllbarhet och hÄllbar design, för att pÄ sÄ sÀtt bidra till att lyfta en diskussion kring vilken roll landskapsarkitekten spelar inom arbetet för att skapa ett mer hÄllbart samhÀlle. Genom granskning och analys av litteratur samt genom en intervju Àmnar uppsatsen svara pÄ tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: den första handlar om begreppet hÄllbarhet, om hur det uppstÄtt och hur det anvÀnds inom landskapsarkitekturen; den andra frÄgestÀllningen gÀller tillÀmpningen av hÄllbar design; och den tredje rör vÀrdering och analys av hÄllbar landskapsarkitektur. I uppsatsen undersöks och beskrivs bÄde metoder för att uppnÄ hÄllbarhet, hÄllbarheten som fÀrdig produkt, samt instÀllningen inom landskapsarkitekturen till hÄllbarhet och hÄllbar design i stort. Resultatet visar pÄ ett komplicerat förhÄllande, ofta speglat i hÄllbarhetsbegreppets komplexitet, vilket ocksÄ i stor utstrÀckning pÄverkar tillÀmpningen av hÄllbar design inom landskapsarkitekturen och metoder för vÀrdering och analys av hÄllbarhet. SjÀlva komplexiteten framtrÀder genom uppsatsen som en drivande kraft och öppnar för en fortsatt diskussion kring bÄde utmaningar och möjligheter med tillÀmpning av hÄllbar landskapsarkitektur i framtiden..

Animationer i Är 9 : En studie om bildskapandet av visuella representationer i bildÀmnet

Syftet med studien var att undersöka hur elever i Är 9 vÀljer att gestalta och kommunicera med hjÀlp av visuella representationer i form av animation i bildÀmnet. SyftesfrÄgorna var att studera deras arbetsprocess samt att se vilka inspirationskÀllor som anvÀnds. Eleverna i Är 9 fick i grupper skapa en animation med bÄde ljud och bild. Som metod valde jag intervju och observation för att fÄ svar direkt i den praktiska verksamheten. Jag utförde Àven ett pilotprojektföre min projektstart.

Starkare djurskydd? : en undersökning av Sigtuna- och RÀttviks kommuns strategi för upphandling av livsmedel

Uppsatsen har som syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som ligger bakom att en kommun vÀljer att ha med starkare djurskyddskrav i sin upphandling av livsmedel. NÀr en offentlig myndighet ska köpa in en vara eller tjÀnst mÄste de följa vissa regler, dessa regler finns beskrivna i Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Àr EU-gemensamma, vilket betyder att alla medlemslÀnder i EU mÄste följa dem. NÀr RÀttviks och Sigtunas kommuner skulle begÀra en ny anbudsförfrÄgning för upphandling av livsmedel valde de att i underlaget ha med starkare djurskyddskrav. BÄda kommunerna blev stÀmda av leverantörerna som ansÄg att de starkare djurskyddskraven bröt mot LOU. BÄda kommunerna hade rÀknat med att bli stÀmda redan innan de la ut förfrÄgningen men valde ÀndÄ att fortsÀtta med processen.

Vad vÀcker lÀslust hos elever? : En intervjubaserad studie med lÀsvana elever i en Ärskurs 4

Syftet med denna studie var att identifiera vilka faktorer som kan pÄverka elevens lÀsvanor och synliggöra vad som vÀcker lÀslust hos elever som regelbundet lÀser böcker pÄ sin fritid. Vid genomförande av undersökningen deltog sex lÀsvana elever i Ärskurs 4 samt deras klasslÀrare.  Som metod anvÀnde jag mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultat av studien visade att det fanns faktorer som verkar drivande för elevernas lÀsning, för deras lÀslust. Samtliga sex elevinformanter uppgav att de fick en positiv kÀnsla vid lÀsningen, dÀr nÄgra beskrev en slags nyfikenhet och att de hela tiden ville lÀsa mera och aldrig sluta. Eleverna kunde Àven beskriva flera goda fördelar med deras litteraturlÀsning, bÄde praktiska och mer personliga.

Sambandet mellan giraffens födosöksbeteende och matsmÀltningsorgan

DÄ giraffens föda utgörs endast av blad, löv och knoppar, trots att det Àr den största idisslaren som lever idag, har dess anatomi genomgÄtt en serie av anpassningar för att kunna överleva pÄ denna föda. Till det yttre har den under evolutionens gÄng utvecklat en otrolig lÀngd som gör att den nÄr lÄngt upp över alla andra idisslare, och till det inre har dess mag-tarmsystem anpassat sig efter födans egenskaper. Giraffens huvud har en avlÄng form och behÄring pÄ lÀpparna som ska skydda den frÄn trÀdens stickiga försvar, en tunga som kan bli upp till en halvmeter lÄng, och tuggmuskler som har anpassats till den relativt lÀttuggade maten. Förmagarna har i sin tur minskat i storlek och kraft och fÄtt ett anpassat utseende och utbredning pÄ dess papiller, och tarmen har en liten ratio tunn/tjocktarm. Giraffens cirkulation har fÄtt anpassa sig till stora höjdskillnader, dÄ giraffen kan strÀcka sig upp till ett trÀd och bli mer Àn fyra meter lÄng, men i nÀsta stund böja sig ner för att dricka vatten pÄ marknivÄ. Som följd av dess lÀngd har drÀktiga och lakterande honor, samt vÀxande ungdjur, en vÀldigt hög kalcium- och fosfatomsÀttning i kroppen och kan dÀrför lida brist pÄ dessa mineraler. Den drivande kraften bakom giraffens lÀngdutveckling har lÀnge sagts vara övertaget den ger vid födosök, men det finns Àven en annan teori som baserar sig pÄ att den drivits av sexuell evolution..

Fransk sÀkerhetspolitik efter kalla kriget

I denna uppsats studeras fransk hÄllning till europeiskt respektive transatlantiskt sÀkerhetssamarbeteefter kalla kriget. Analysen görs utifrÄn ett institutionalistiskt perspektiv dÀr en eventuell vÀxelverkanmellan fransk statsstrategi och EU respektive NATO eftersöks. I den valda metoden delas franskstatsstrategi upp i perioder och jÀmförs med viktigare fördrag (motsv.) inom NATO respektive EUssÀkerhetssamarbete. I studien söks ocksÄ karaktÀristiken pÄ fransk sÀkerhetspolitiks förhÄllande tilleuropeiskt sÀkerhetssamarbete.I studien konstateras att Frankrike varit drivande i utvecklingen av EUs sÀkerhetssamarbete och attden ömsesidiga pÄverkan mellan EU och fransk strategi verkar ha tilltagit under det senaste decenniet.Vidare konstateras att framgÄngsrika initiativ verkar vara beroende av en god relation till Tyskland ellerStorbritannien.Frankrike verkar ocksÄ ha nÀrmat sig NATO-samarbetet fram till 1997 dÄ nÀrmandena verka haavstannat. Genom det ökade deltagandet verkar dock Frankrike ha högre inflytande över NATO-beslutenÀn tidigare.

Provisionsbaserad försÀljning i bilbranschen : En fallstudie om motivation och belöningssystem

Uppsatsen berör hur sÀljares motivation till sin arbetsuppgift pÄ ett bilföretag pÄverkas av företagets rÄdande belöningssystem genom en fallstudie. För att fÄ en bredare förstÄelse för vad som motiverar sÀljarna sÄ undersöker fallstudien ifall det finns andra faktorer Àn belöningssystemet som pÄverkar sÀljarna. Med hjÀlp av motivationsteorier som förklarar vad som driver anstÀllda till att motiveras pÄ jobbet, samt om syftet med belöningssystemets utformande sÄ formuleras en enkÀtundersökning dÀr de anstÀllda sÀljarna fÄr svara i vilken grad de instÀmmer pÄ pÄstÄenden som berör deras arbetsförhÄllanden. Resultaten analyseras i termer av vilka faktorer som sÀljarna anser vara drivande i deras dagliga arbete. För att fÄ en större insikt om hur företagets belöningssystem Àr utformat utförs en intervju med en platschef.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->