Sökresultat:
186 Uppsatser om Drivande nyckelaktörer - Sida 6 av 13
Analys och utvÀrdering av elektromekanisk drivlina för hybridfordon
Precer Group har en patenterad teknologi för förbrÀnning av fasta brÀnslen, till exempel pellets eller metallbrÀnslen. Tekniken Àr anvÀndbar till bland annat fordon och nu Àr deras vision Àr att skapa en ny typ av miljövÀnligt och brÀnslesnÄlt fordon som drivs av fast brÀnsle. Det kommer att vara ett lÀttviktsfordon med seriehybriddrivlina. Drivlinan till fordonet kommer att bestÄ av Precers förbrÀnningsenhet, en vÀrmemotor, generator, batteri, motor controller och en eller flera elmotorer med tillhörande kraftelektronik.Vi har gjort en studie pÄ vilka typer av elmotorer som kan anvÀndas för fordonsdrift och jÀmfört olika lösningar pÄ vilka motorer och controllers som kan passa till fordonet Precer Group kommer att tillverka. Vi har ocksÄ gjort en bedömning om det kan vara anvÀndbart med regenerativ bromsning i fordonet och pÄ vilka sÀtt tekniken kan implementeras.Den generator vi anser lÀmpligast till vÀrmemotorn Àr en borstlös DC-generator dÄ den har hög toppverkningsgrad och en passande karaktÀristik för att anvÀndas till vÀrmemotorn.
Ett minnesmonument för framtiden - Carl Fredrik ReuterswÀrds Kolskyffeln i NÀssjö 1999
1998 beslutade NÀssjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bÀste" varpÄ Carl Fredrik ReuterswÀrd fick förfrÄgan.Skulpturen gestaltar NÀssjö stad med hjÀlp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med jÀrnvÀgen som en central del. TÄg som rörde sig framÄt med hjÀlp av hÄrt arbete och kol inspirerade konstnÀren. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstÄ konstnÀrens intention med Kolskyffeln.
Motivation genom motion : en studie av incitament för formella och informella ledare inom Friskis&Svettis
Syftet med uppsatsen Àr att analysera ledarskapet i den ideella organisationen Friskis&Svettis med avseende pÄ incitament för formella och informella ledare samt hur dessa ledare motiveras. Författarna vill Àven jÀmföra olika lokala Friskis&Svettisföreningar för att se om det finns nÄgra skillnader i dessa avseenden. I uppsatsen har sekundÀr data i form av litteratur om ledarskap och motivation samt dokument gÀllande Friskis&Svettis legat till grund för studien. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut genom ett bekvÀmlighetsurval dÀr vi avgrÀnsat oss till tre Friskis&Svettisföreningar i StockholmsomrÄdet.
Gammalt vin i nya lĂ€glar? Ăr PRS-initiativet endast en nydaning av tidigare strukturanpassningsprogram?
Abstract Denna studie har vi Àgnat Ät att undersöka PRS-dokumenten, vilka innefattas under IMF och VÀrldsbankens nya skuldreduceringsprogram som ska prÀglas av nationellt Àgande, nationellt drivande och landsspecificering. FrÄgan vi stÀllt oss Àr om dessa dokument Àr landsspecifika eller om de Àr mer generellt utformade och dÄ ej sÄ anpassade till det enskilda landets förhÄllanden. Vi har Àven tagit del av den kritik som riktas mot PRS-initiativet och försökt utröna hur pass befogad denna Àr. Kritikerna menar bl.a. att PRS-initiativet endast Àr en fortsÀttning pÄ tidigare strukturanpassningsprogram (framtagna av IMF och VÀrldsbanken) och inte alls nÄgot nytt inom utvecklingsarbetet.
Konflikten om Arktis
Konflikten om Arktis Àr idag högst aktuell eftersom efterforskningar om möjligheter till ansprÄk pÄ Arktis pÄgÄr i skrivande stund. OmrÄdet Arktis har lÀnge varit ett omrÄde förskonat frÄn konflikter, dÄ det har utgjorts en plats som inte varit vÀrd att kÀmpa om. I dagslÀget gör fem stater ansprÄk pÄ Arktis, Ryssland, Kanada, Norge, Danmark och USA. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka ansprÄk de olika staterna har pÄ Arktis, och med vilket argument som de olika staterna anser sig ha rÀtten till Arktis. Vidare studeras huruvida deras ansprÄk Àr förenliga med de internationella lagar som finns.
Vad driver effekt i kommunal revision?
Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera vad som driver den kommunala revisionens effekt utifrÄn granskarnas och de granskades perspektiv. Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie av tre kommuner utifrÄn en deduktiv ansats. Fallstudien har genomförts via personliga intervjuer med förtroendevalda revisorer, sakkunnigt bitrÀde och nÀmndordförande frÄn samtliga kommuner. VÄr teori grundar sig frÀmst pÄ institutionalia och relevant teori inom omrÄdet kommunal revision. Utöver detta har vi anvÀnder vi oss av agentteorin och förvÀntansteori, som vÄra tvÄ analysteorier.
FramvÀxten av forskning och utbildning pÄ dataomrÄdet vid Uppsala universitet : FörutsÀttningar, aktörer och terminologi
1998 beslutade NÀssjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bÀste" varpÄ Carl Fredrik ReuterswÀrd fick förfrÄgan.Skulpturen gestaltar NÀssjö stad med hjÀlp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med jÀrnvÀgen som en central del. TÄg som rörde sig framÄt med hjÀlp av hÄrt arbete och kol inspirerade konstnÀren. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstÄ konstnÀrens intention med Kolskyffeln.
Vad uppfattar lÀrare vara mest centralt i arbete mot mobbning?
Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.
Kompetensutveckling vid UmeÄ Universitet : - Ett samspel mellan individ, organisation och pedagogisk handlingsplan
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrarna vid UmeÄ universitet uppfattar den egna kompetensutvecklingen samt hur deras uppfattningar stÀmmer överens med universitetets pedagogiska handlingsplan. De forskningsfrÄgor vi hade för avsikt att undersöka var: (1) hur ser möjligheterna ut till kompetensutveckling, (2) existerar det en överensstÀmmelse mellan kompetensutveckling och arbetsuppgifter, (3) vad skapar motivation och drivkrafter till kompetensutveckling och (4) hur stÀmmer berÀttelserna överens med universitetets pedagogiska handlingsplan; dess mÄl och aktiviteter? För att fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor har vi genomfört sju semi-strukturerade intervjuer. Urvalsgruppen Àr lÀrare frÄn personalvetarprogrammet som representerar sex olika institutioner vid den samhÀllsvetenskapliga fakulteten.Resultaten visar att möjligheterna till kompetensutveckling Àr stora vid den samhÀllsvetenskapliga fakulteten. Det finns stora möjligheter att sjÀlv pÄverka sin kompetensutveckling, förutsatt att individen Àr drivande i frÄgan.
"över de mÀrkta i muren inlagda" : En begrundan över sprÄket i Katarina Frostensons BerÀttelser frÄn dom
1998 beslutade NÀssjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bÀste" varpÄ Carl Fredrik ReuterswÀrd fick förfrÄgan.Skulpturen gestaltar NÀssjö stad med hjÀlp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med jÀrnvÀgen som en central del. TÄg som rörde sig framÄt med hjÀlp av hÄrt arbete och kol inspirerade konstnÀren. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstÄ konstnÀrens intention med Kolskyffeln.
AST i grundskolans tidigare Är : Kvalitativ studie gÀllande pedagogers syn pÄ inkludering av elever med AST
Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.
Hela kroppen behövs för att lÀra: studie av fyra skolors
aktiva arbete med daglig fysisk aktivitet
Syftet med den hÀr undersökningen var att studera fyra skolor i Norrbotten som arbetar med daglig fysisk aktivitet. Vi valde att inrikta oss mot skolor för de tidigare Ären, som har rörelse som ett prioriterat mÄl i undervisningen. VÄrt undersökningssÀtt var intervjuer och vÄra respondenter var rektorer, lÀrare och elever pÄ de aktuella skolorna. Ett av mÄlen med undersökningen var att hitta bra arbetsmetoder för att integrera rörelse med andra Àmnen. VÄrt resultat visar att skolorna behöver en drivande person - en eldsjÀl - som brinner för Àmnet i frÄga.
Att sÀtta patienten i förarsÀtet : En litteraturöversikt om hur sjuksköterskor kan motivera till livsstilsförÀndringar vid diabetes typ 2
Bakgrund:Diabetes typ 2 Àr en sjukdom som tre procent av Sveriges befolkning lever med idag, vilken genom livsstilsförÀndringar kan bli kontrollerbar utan bruk av medicin. Patienter med diabetes typ 2 uttrycker en kÀnsla av osÀkerhet och att de ofta blir utsatta för krav, kritik och tillrÀttavisanden. Detta kan relateras till dÄlig kunskap hos bÄde patient och sjuksköterska men Àven till brist pÄ tid. För att en livsstilsförÀndring skall kunna ske Àr motivation en viktig faktor för utförandet.Syfte:Syftet Àr att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera livsstilsförÀndringar hos patienter med diabetes typ 2.Metod:En litteraturöversikt baserad pÄ tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel har utförts. Databaserna som anvÀnts Àr Cinahl, PubMed, Medline och SwePub.
Entreprenörskap genom brÀdspel
Sammanfattning ?Entreprenörskap genom brÀdspel?NivÄ: Kandidatuppsats i Innovation - 15 HPInstitution: Akademin för Innovation, Teknik och Design (IDT)Författare: Linus Linder & Robin Karlsson-HolmTitel: Entreprenörskap genom brÀdspelHandledare: Erik LindhultNyckelord: Entreprenörskap, Entreprenöriellt lÀrande, Spel, Simulation och InnovationForskningsfrÄgor: Hur kan utformning av ett entreprenörskapsspel för gymnasieelever som ska driva UF-företag se ut?Syfte: Syftet med studien Àr att utveckla ett entreprenörskapsspel som genererar kunskaper i entreprenörskap.Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ studie som har haft parallella metoder för insamling av förstahandskÀllor. Dels i form av semi-strukturerade intervjuer med informanter och sedan i en mer experimentell metod, aktionsforskning. Genom att anvÀnda kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer skapar författarna en bÀttre helhetsbild av studien.Slutsats: Efter arbetets gÄng har författarna utvecklat ett entreprenörskapsspel för gymnasieelever som ska driva UF-företag. Spelet har anpassats efter Ung företagsamhets processmodell för att ge elever kunskaper och erfarenheter som dem kommer ha anvÀndning för vid UF-företagande.
Tre kommuner ur ett framtidsperspektiv : ScenarioframstÀllning ? ett innovativt verktyg
Sveriges kommuner stÄr inför ett omfattande generationsskifte dÀr viktig kompetens kommer att försvinna. De behöver verktyg för att lyckas med kompetensöverföring men de behöver ocksÄ jobba pÄ sin image för att de ska kunna locka till sig nya och kompetenta medarbetare.Ett EU-finansierat projekt kallat Kompetensbron har startats som ett samarbete mellan nio kommuner. Projektet kommer att strÀcka sig till 2011 och syftar till att underlÀtta det generationsskifte som vÀnta. HÄbo kommun Àr den drivande kommunen och likvÀl vÄr uppdragsgivare.Syftet med examensarbetet Àr att kommunerna i projektet Kompetensbron ska fÄ mer material att arbeta med men framförallt att de ska fÄ ett nytt, innovativt verktyg för framtidsplanering och se hur framtiden kan komma att se ut.FrÄgestÀllningar som styrt studien Àr: Vad har kommunernas unga medarbetare för syn pÄ sin arbetsgivare? Vad anser de utmÀrker en attraktiv arbetsgivare? Vad har de unga medarbetarna för syn pÄ kompetens?Rapporten prÀglas av en kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer genomförts med unga medarbetare i HÄbo kommun, Enköping kommun samt Upplands VÀsby kommun.