Syftet med detta arbete Àr att belysa hur dans kan erbjuda elever med koncentrationssvÄrigheter att utveckla kommunikativa och empatiska kompetenser för att pÄ sÄ sÀtt ha möjlighet att hitta vÀgar mot skolans mÄl. I detta fall menar vi mÄlen som stÄr beskriva under rubriken MÄl att strÀva mot i lÀroplanen Lpo94. DÀr beskrivs att eleverna ska lÀra sig att respektera andra mÀnniskor och ta avstÄnd frÄn krÀnkande behandling sÄ som mobbning. Eleverna ska ocksÄ kunna leva sig in i och förstÄ andra mÀnniskors situation. Skolan skall dessutom strÀva efter att eleverna utvecklar en vilja att hjÀlpa andra mÀnniskor.

Undersökningens syfte Àr att diskutera hur barn och förskollÀrare definierar ett stökigt beteende i förskolan. Syftet Àr Àven att se om barnens och förskollÀrarnas Äsikter stÀmmer överens med varandra. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för undersökningen: ? Hur definierar barn respektive förskollÀrare begreppet stökigt beteende? ? Vilka likheter och/eller skillnader finns det mellan vad barn och förskollÀrare anser kring varför ett stökigt beteende uppstÄr? ? Har de olika miljöerna pÄ förskolan en pÄverkan pÄ stökigheten och vad tror i sÄ fall barn och förskollÀrare Àr bidragande orsaker? För att samla in empiriskt material till undersökningen har intervjuer och observationer Àgt rum pÄ en förskola, dÀr 16 barn och tvÄ förskollÀrare medverkat. Tidigare forskning syftar till att man bör se till varje barns enskilda behov och dagliga kondition, vilket tillsammans med att se allt ur barns perspektiv Àr slutsatserna i undersökningen..

Bakgrund: Underbehandlad smÀrta hos barn har lÀnge varit ett problem inom pediatriken och inte minst postoperativ smÀrta. Trots att kunskapen om barn och smÀrta har ökat lider fortfarande onödigt mÄnga barn av postoperativ smÀrta. Barn upplever smÀrta som nÄgot obehagligt och det Àr ofta förknippat med rÀdsla. Hur barn hanterar smÀrta pÄverkar deras emotionella tillstÄnd och vÀlbefinnande flera dagar efter en operation. Syfte: Att belysa barns sÀtt att hantera postoperativ smÀrta.

Pilotstudien prövade ett sjÀlvskattningsformulÀr avsett att bedöma graden av neuropsykiatrisk problematik hos barn med autismspektrumtillstÄnd och ADHD. FormulÀret var indelat i olika kategorier, baserat pÄ vanligt förekommande kognitiva svÄrigheter vid dessa tillstÄnd. FormulÀret fylldes i av 94 barn och ungdomar mellan 9 och 19 Är. En explorativ faktoranalys gav en annorlunda kategorisering Àn den ursprungliga. De flesta barn och ungdomar tyckte att frÄgorna var lagom mÄnga samt att de var trevliga att besvara.

Abstract Estetik som mÄl och medel -estetiskt verksamhet i en förskoleklass. Skrivet av Cecilia Linder och Sandra Thulin. Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ undersökning i en förskoleklass. Vi har observerat sex av klassens aktiviteter och intervjuat tvÄ av pedagogerna ifrÄn verksamheten. DÀrigenom har vi funnit svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar: Hur ser den estetiska verksamheten ut nÀr den anvÀnds som mÄl respektive medel? Finns lek integrerad i den estetiska verksamheten? Hur synliggörs pedagogernas barn- och kunskapssyn i den estetiska verksamheten? Hur kopplar pedagogerna lÀroplanen till sitt arbete med estetisk verksamhet? Detta har vi kopplat samman med teorier och forskning kring Àmnet.

Mitt syfte har varit att ta reda pÄ, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det rÄder misstankar om.  Metod: NÀr jag skrev den hÀr uppsatsen har jag anvÀnt mig av samtalsintervju. Intervjuaren fÄr dÄ göra intervjuer som blir mer personliga Àn vad enkÀtintervjuer blir. Resultat och slutsats Àr att förskollÀrarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det rÄder misstankar om, till viss del kÀnnetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. FörskollÀrarens metoder innefattar mÄnga olika delar; bemötande, förhÄllningssÀtt och barnsyn men ocksÄ fasta konkreta arbetssÀtt dÀr ramar, rutiner och bildscheman hjÀlper barnet i vardagen pÄ förskolan..

Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fÄtt en större förstÄelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn. Sju pedagoger intervjuades pÄ olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgÄtt ifrÄn Àr fenomenografin.

Det har framkommit att allt fler svenska ungdomar inte kan förstÄ enkla ord och texter nÀr de gÄr ut grundskolan (LÀsrörelsen 2013). Samtidigt lÀser allt fÀrre förÀldrar för sina barn varje dag (LÀsrörelsen 2013). Vi tÀnker att det finns ett samband mellan förÀldrars lÀsvanor med sina barn och barnens senare resultat i skolan. Vi har dÀrför utfört en kvalitativ studie dÀr syftet var att undersöka varför/varför inte förÀldrar lÀser för sina barn och vilken utveckling förÀldrar ser hos sina barn i samband höglÀsning. Syfte var Àven att undersöka varför barn tror att deras förÀldrar lÀser för dem.

VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur dagens verksamma lÀrare arbetar för att inkludera barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter i klassrummet. Vi valde att fokusera pÄ hur lÀrare i skolans tidigare Är vÀljer att arbeta samt vilket arbetssÀtt de anser gynnar barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att nÄ vÄrt syfte har vi först tagit del av tidigare forskning och offentliga handlingar. Vidare valde vi att genomföra tio intervjuer med verksamma lÀrare. PÄ sÄ sÀtt kunde vi jÀmföra forskningen med hur verkligheten ser ut.Vi kom fram till att mÄnga lÀrare har kunskap om vad barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter behöver för att utveckla sin lÀs- och skrivförmÄga.

Syfte. Syftet med detta arbete var att undersöka förekomsten och behandling av granulom vid gastrostomier hos barn och ungdomar under 18 Är i Sverige. Syftet var Àven att undersöka sjuksköterskors kunskaper om granulombehandling hos barn och ungdomar under 18 Är med gastrostomi i Sverige.Metod. Den forskningsdesign som valdes var av kvantitativ metod genom enkÀtundersökning. EnkÀterna skickades ut till sjuksköterskor som arbetar i Sverige och finns med i nÄgot av följande nÀtverk: NÀtverket för habiliteringssjuksköterskor, NÀtverket för habiliteringssjuksköterskor inom nutrition och/eller NÀtverket för nutritionssjuksköterskor.Resultat.

Idag Ă€r datorn en sjĂ€lvklarhet i de flesta hem. Ökningen i anvĂ€ndandet av datorspel hos barn vĂ€cker intresset över hur bra sĂ„ kallade lĂ€rospel fungerar för yngre barn. De spel som finns idag Ă€r utvecklade för att passa normalstörda barn. Hur vĂ€l fungerar de för barn som har nĂ„gon form av funktionshinder och dĂ„ framförallt med inlĂ€rningssvĂ„righeter? Autism Ă€r ett funktionshinder som bland annat innebĂ€r inlĂ€rningssvĂ„righeter och svĂ„righeter i kommunikation.

En mĂ€nniskas sprĂ„kutveckling Ă€r fantastiskt. Trots avsaknad av formell utbildning blir de flesta barn pĂ„ nĂ„gra fĂ„ Ă„r goda sprĂ„kbrukare. SprĂ„ket, som Ă€r ett abstrakt och komplicerat symbolsystem, utvecklas och förfinas hos de flesta av oss utan att vi egentligen vet eller reflekterar över hur det gĂ„r till. ÄndĂ„ har pĂ„ senare Ă„r personal i skolor och förskolor signalerat att man kĂ€nner oro över barns sprĂ„k. En del barn har börjat första klass utan att ha de sprĂ„kkunskaper som behövs för att klara undervisningen.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att öka förstÄelsen för hur nÄgra pedagoger arbetar och tÀnker kring matematik och förskolans yngre barn. UtgÄngspunkten i undersökningen var att förankra vÄra kunskaper till befintliga teorier om matematik, barn, lÀrande och förskolans verksamhet för att sedan göra empiriska undersökningar för att fÄ inblick i hur kombinationen matematik och barn 1-3 Är i förskolan förhöll sig i praktiken. För att besvara syftet har vi haft frÄgestÀllningar till hjÀlp dÀribland: vilka uppfattningar har pedagoger nÀr det gÀller smÄ barns lÀrande mot matematik? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna vÀnde vi oss med en enkÀt till verksamma pedagoger pÄ smÄbarnsavdelningar i Norrbottens lÀn. Fyra förskolor visade sitt intresse och deltog i enkÀtundersökningen.

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

Meningen med denna uppsats Àr att undersöka hur Reggio Emilias pedagogik och dess insatser korresponderar med inkludering i "en skola / förskola för alla"..