Abstract Syftet med denna studie var att genom en kvalitativ intervjumetod belysa hur pedagoger pÄ tre förskolor varav tvÄ sprÄkförskolor och en sprÄkavdelning anvÀnder TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). PÄ bÄda förskolorna anvÀnds TAKK som hjÀlpmetod för att stödja barn som har en sprÄkstörning. Hur ser pedagogerna pÄ anvÀndningen av TAKK i sitt arbete med sprÄkstörda barn? Mina frÄgestÀllningar Àr: Vilka barn menar pedagogerna att TAKK kan anvÀndas med? Hur anvÀnder pedagogerna TAKK, och nÀr? Hur upplever pedagogerna att TAKK stöttar barnen i sin utveckling? Jag anvÀnder mig av ett kognitivt perspektiv för att kunna tolka och analysera mitt material. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna anser att TAKK gynnar kommunikationen mellan pedagoger och barn men Àven barnen emellan.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar stress hos barn. Mina frÄgestÀllningar blir dÀrav: Hur uppfattar pedagogerna negativ stress hos barn? Hur försöker pedagogerna hjÀlpa stressade barn och hur arbetar de stressförebyggande? För att svara pÄ dessa frÄgor har jag valt att genomföra intervjuer med tre pedagoger som arbetar i förskolan. Jag har stÀllt fasta frÄgor och vid nÄgra tillfÀllen stÀllt följdfrÄgor för att fÄ sÄ detaljrika svar som möjligt. Resultatet visar pÄ att alla pedagogerna hade reflekterat kring stressade barn, dock i olika omfattning.

Detta arbete kommer att handla om hur fosterbarn kÀnner inför framtiden och om det Àr skillnad ivad det gÀller framtidsdrömmar hos barn som vÀxer upp med sina biologiska förÀldrar. Vi hartittat pÄ vissa lagar som gÀller vid fosterhemsplacering, socialtjÀnstlagen och LVU, och pÄ hursocialen arbetar med fosterbarn, och deras uppfattning av om fosterbarn har annorlundaframtidsdrömmar till skillnad frÄn ungdomar som vÀxt upp med sina biologiska förÀldrar. Vi harocksÄ intervjuat vuxna som har vÀxt upp i fosterfamilj och hur deras framtidsdrömmar sÄg ut dÄ.Genom ett kvalitativt fÀltarbete fick vi en bild av att olika ungdomar har olika framtidsdrömmarberoende pÄ vilken grundtrygghet de har. Innan arbete startade trodde vi inte att vi skulle fÄ sÄolika svar som vi fick under vÄra intervjuer, gÀllande framtidsdrömmar hos ungdomar som vÀxtupp i fosterfamilj och de som vÀxt upp med sina biologiska förÀldrar. Men vi kom fram till att detfinns en tydlig skillnad..

Barn födda för tidigt (gestationsÄlder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsÀttningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband betrÀffande kognitiv nivÄ och beteendeproblem jÀmfördes testresultat frÄn Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgÄngen graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i Äldern 7-8 Är. Alla barn var normalfungerande utan kÀnd utvecklingsavvikelse och/eller hjÀrnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sÀmre pÄ verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lÀgre helskaleintelligenskvot (HIK) jÀmfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

Förskola och skola har en unik möjlighet att uppmÀrksamma barn som far illa. Enligt SocialtjÀnstlagen kapitel 14 paragraf 1 ska alla som arbetar med barn anmÀla till socialnÀmnden vid misstanke om att ett barn far illa. AnmÀlningsskyldigheten Àr ett livsnödvÀndigt skydd för barnen men trots detta anmÀls det alltför sÀllan och detta beror bland annat pÄ okunskap om anmÀlningsskyldigheten. Myndigheter har dessutom en lagstadgad skyldighet att samverka dÄ det gÀller barn som far illa. Familjelyftet grundades 2009 och har som en del i sitt uppdrag att besöka all personal i SÀvar rektorsomrÄde för att informera om anmÀlningsskyldigheten.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ hur pedagoger kan förebygga stress i barns dagliga rutiner. Vi har undersökt vilka rutinsituationer som pedagogerna anser stressar barn mest och hur stress kan förebyggas. Vidare har vi undersökt hur stress pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd och om pedagogerna anser att stress Àr ett problem i deras verksamhet. I litteraturen fann vi att problematiska relationer Àr en stor stressfaktor för barn. EnkÀtundersökningen visade att de situationer som pedagogerna anser stressar barnen mest Àr matsituationen och tambur- eller korridorsituationen.

AbstractSyftet med uppsatsen var att göra en jÀmförelse för att se om Montessoripedagogikens syn pÄ bemötande av barn med koncentrationssvÄrigheter stÀmmer överens med moderna riktlinjer gÀllande bemötande av barn med koncentrationssvÄrigheter och i sÄ fall hur. Fokus i syftet ligger sÀrskilt pÄ hur den pedagogiska miljön och det fysiska rummet förbereds. Uppsatsen Àr en jÀmförande, kvalitativ litteraturstudie med fokus pÄ Montessoripedagogikens grundprinciper och moderna riktlinjer gÀllande bemötande av barn med koncentrationssvÄrigheter. Datainsamlingen har utförts med en grundad teori och analysen har gjorts med stöd av den hermeneutiska cirkeln. Litteratur som analyserats och jÀmförts Àr fem fackböcker och en artikel om barn med koncentrationssvÄrigheter, en fackbok om Montessoripedagogiken, en hemsida om Montessoripedagogiken och en avhandling om Montessoris sinnestrÀnande materiel.

Studiens syfte var att studera förskollÀrares erfarenheter kring barn och skilsmÀssor samt undersöka om det finns nÄgot medvetet arbetssÀtt gÀllande bemötandet av barn vars förÀldrar genomgÄr skilsmÀssa. Vi var Àven intresserade av att studera vilken betydelse förÀldrasamverkan har i dessa sammanhang.För att uppnÄ studiens syfte har vi valt semistrukturerande intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade Ätta stycken förskollÀrare, detta för att belysa deras sÀtt att se pÄ barn i skilsmÀssosituationer.Resultatet visade att det varken i forskning eller ute i förskolans verksamhet finns nÄgot rekommenderat arbetssÀtt gentemot barn i skilsmÀssosituationer. Det vi kunnat urskilja Àr dÀremot betydelsen av att vara lyhörd och observant i relation till det enskilda barnets upplevelser av skilsmÀssan. Resultatet visade ocksÄ pÄ nÄgra betydelsefulla aspekter i mötet med barn i skilsmÀssosituationer, nÀmligen arbetet med samtal och förÀldrasamverkan samt vikten av att bevara förskolans vardagliga rutiner..

SammanfattningUndersökningen Àr riktad till dem som Àr intresserade av ett vÀldigt utmanande, nytt och framtidstÀnkande arbete med sörjande förÀldrar. Ambitionen med studien har varit att fÄ en fördjupad kunskap kring family support teamets arbete, roller och funktioner pÄ ett barnhospice. Med hjÀlp av en kvalitativ metod har jag uppnÄtt studiens syfte. I undersökningen har jag anvÀnt mig av frÄgestÀllningarna: Hur beskriver family support teamet sina arbetsuppgifter med obotligt sjuka barn och deras familjer? Samt vilket samarbete finns det mellan family support teamet och de övriga professionerna pÄ Ty Hafan? Studieresultaten har jag relaterat till ett rollteoretiskt - samt organisationsteoretiskt perspektiv.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ reda pÄ hur barn, femÄringar respektive sjuÄringar, mÀrker av genusperspektivet i reklam riktad till dem. Jag har anvÀnt mig av gruppintervjuer dÀr jag tillsammans med barn undersökt hur barn reflekterar över genusperspektivet i reklamen riktad till barn. FrÄgestÀllningarna har undersökts genom fem olika reklamavsnitt som vÀnder sig till barn. Uppsatsens teoretiska perspektiv vilar pÄ en grund frÄn genusvetenskapen och socialiseringsprocessen. Resultatet av min analys dÀr jag anvÀnt mig av gruppintervjuer, visar att barn ser genusperspektivet och enligt femÄringarna sÄ Àr det fÀrgen som mest visar vem reklamen Àr riktad till.

Det huvudsakliga syftet med studien var att fÄ ökad kunskap om hur förskolans utemiljö stimulerar till barns rörelse och motorik. Syftet var att undersöka och titta pÄ exempel pÄ utomhusaktiviteter som kan innebÀr rörelsetrÀning för barnen och se vilka rörelser dessa utomhusaktiviteter kan stimulera till. I undersökningen anvÀndes barnobservationer för att fÄ svar pÄ syftet. Barnobservationerna genomfördes pÄ tvÄ förskolor. Resultaten stÀmmer bra överens med litteraturen i det fall att det Àr viktigt med en utomhusmiljö som stimulerar till rörelse samt att det Àr i leken som barnen trÀnar pÄ olika rörelser.

The purpose of this thesis has been to examine preventing child sexual abuse in four elementary schools in Stockholm, Sweden. The study is based on qualitative interviews with school counselors. The aim of this thesis was to find out how and if elementary schools in Sweden work with preventing child sexual abuse. The aim was also to examine how the school counselors reason about the schools efforts to prevent child sexual abuse. Their statements was analysed with Foucault?s theory about sexual history to get a deeper understanding for why people reason the way they do when it comes to issues like this.

MÄnga mÀnniskor tycker att kontakt med injektioner, blod eller skador Àr obehagligt men cirka 3,5% av befolkningen störs av en överdriven rÀdsla för dessa stimuli, vilket kallas BII-fobi (Blood-Injection-Injury Phobia). Injektionsfobi Àr en typ av BII-fobi och det har hittills inte funnits nÄgra mÀtmetoder för injektionsfobi hos barn. Studiens syfte var att undersöka de psykometriska egenskaperna hos Injektionsfobiskalan anpassad till barn samt att samla in normdata för barn i Äldrarna 8-17 Är. Data frÄn 677 barn samlades in i skolor i StockholmsomrÄdet. Resultaten visade att skalan hade god reliabilitet och god samtidig och diskriminativ validitet.

Enligt Barncancerfonden insjuknar varje Är cirka 300 svenska barn upp till 18 Ärs Älder i cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn Àr leukemi, hjÀrntumörer och lymfom. Prognosen för dessa barn Àr idag god dÄ tre av fyra barn överlever sin cancer. NÀr ett barn drabbas av cancer Àr det inte bara en individ som drabbas utan Àven förÀldrarna till barnet berörs i allra högsta grad. Att fÄ beskedet om att ens barn drabbats av cancer Àr förknippat med kÀnslor sÄ som chock, rÀdsla, oro, skuld och maktlöshet.

Allvarliga beteendestörningar Àr den vanligaste formen av barn- och ungdomspsykiatriska problem. SocialtjÀnstens uppgift Àr att arbeta för att alla barn och unga ska fÄ vÀxa upp under trygga och goda förhÄllanden. Stora förÀndringar av socialtjÀnstens verksamheter för barn och unga och deras förÀldrar har genomförts och medfört en kraftig utveckling av öppna insatser för barn och unga med beteendemÀssiga problem. Syftet med studien var att fÄ kunskap och förstÄelse för ungdomars tankar kring att omfattas av en dagverksamhet som innefattar bÄde hem, skola och socialtjÀnst. Intervjuer med sju ungdomar ifrÄn tre olika dagverksamheter har genomförts.