FörvÀrvsarbetande kvinnors obetalda arbete och huvudansvar för hem och barn resulterar generellt i en högre total arbetsbelastning jÀmfört med mÀn. I föreliggande studie anvÀndes etablerade sjÀlvskattningsinstrument för att undersöka hur sjÀlvskattad stress Àr relaterad till total arbetsbelastning och om stress och arbetsbelastning varierar i storstad respektive tÀtort. Totalt deltog 114 sammanboende yrkesarbetande smÄbarnsmammor med minst ett barn under 12 Är. Resultatet indikerar ett samband mellan smÄbarnsmammors stressbelastning och ansvar för hem och barn oavsett bostadsort, dock Àr det sÀrskilt markant i tÀtorter. Den totala arbetsbelastningen var hög, sÀrskilt det obetalda arbetet, men tycktes inte vara relaterad till upplevd stress.

Barns vÀrld Àr pÄ mÄnga sÀtt en helt annan vÀrld Àn vuxnas. Tankarna och kommunikationen Àr pÄ ettannat plan. Detta Àr nÄgot som alla som arbetar med barn, speciellt om man har ett yrke dÀr man haren kommunikativ funktion, bör vara vÀl medvetna och kunniga inom. SmÀrta hos barn Àr ettproblemomrÄde som pÄ grund av skillnaderna mellan barn och vuxnas vÀrld alltsÄ blir svÄrhanterligtpÄ ytterligare ett plan. Ett möjligt sÀtt att minska procedursmÀrta hos barn som vi valt att undersökaÀr anvÀndningen av olika avledningsmetoder.

Dilemmat var om begÄvade barn fÄr de stöd de behöver. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers och rektorers uppfattning om begÄvning och begÄvade barn. Studien gav en översikt av tidigare forskning kring begÄvning och begÄvade barn samt deras sociala situation i hemmet och skolan. Metoden vi anvÀnde oss av för att uppnÄ syftet var en empirisk studie. Den empiriska studien bestod av en strukturerad intervju med sex informanter.

Ett av mÄlen för svensk familjepolitik Àr att utjÀmna den sneda fördelningen i uttaget av familjeförsÀkringen. Inom familjeförsÀkringen hittas segmentet för den tillfÀlliga förÀldrapenningen och i denna, ersÀttningen för vÄrd av sjukt barn. TvÄ modeller, med olika antal variabler, anvÀnds för att ÄskÄdliggöra sambandet mellan andel barn som bor i traditionell kÀrnfamilj och andel nettodagar mÀn tar ut för vÄrd av sjukt barn. Resultatet pÄvisar att uttaget av nettodagar könen emellan Àr jÀmnare fördelat inom gruppen traditionell kÀrnfamilj Àn för den totala gruppen förÀldrar. I Sverige lever idag omkring 78 procent av barn i Äldern ett till elva Är inom den traditionella kÀrnfamiljen..

Abstract Titel: Konfliktstrategier i förskolan ur ett genusperspektiv. Författare: Annette Gustavsson & Susanne Karlsson Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Barn Unga SamhÀlle, Barndoms- och Ungdomsvetenskap,(2009). Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn ett genusperspektiv se hur förskolebarn hanterar konflikter i den fria leken. VÄr frÄgestÀllning bestÄr av tvÄ frÄgor; Vilka konfliktstrategier anvÀnder förskolebarn? Vilka skillnader kan vi se i hur flickor respektive pojkar löser konflikter? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört observationer av barn i den fria leken som vi dessutom har filmat. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit konflikt och konfliktlösning samt utifrÄn ett könsperspektiv.

I denna studie har vi intervjuat fyra pedagoger samt en rektor angÄende flersprÄkighetens betydelse för barn. Intervjuerna har Àgt rum i tvÄ olika kommuner i norra Sverige, i förskola och skola. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar. I studien har vi kommit fram till att alla informanter anser att flersprÄkighet Àr viktigt för barn. Dock Àr informanterna oense angÄende modersmÄlsstödet, men vÀldigt ense att det inte finns nÄgra nackdelar för barnets utveckling..

VÄrt syfte Àr att undersöka hur pedagoger bemöter barn i kris. Vi kommer att behandla hur viktiga pedagoger Àr i ett krisdrabbat barns liv. De teorier vi utgÄr ifrÄn Àr Cullbergs teori om krisens faser och Bowlbys bindningsteori. I bakgrunden tar vi upp bl.a. betydelsen av tidig hjÀlp, trygghet och vikten av att barnen kommer in i förskolans vardag och rutiner igen.

Av vÀrldens 36,8 miljoner flyktingar Àr nÀstan hÀlften barn. Barn Àr ofta direkt eller indirekt offer för krigets vÄld. I landskapsarkitektens arbete med att gestalta utemiljöer för alla bör Àven asylsökande barn tas in som en viktig grupp. TerapitrÀdgÄrdar kan vara en inspirationskÀlla vid skapandet av miljöer för mental ÄterhÀmtning, dÄ de anvÀnds som en behandlingsmetod för reducering av stressrelaterade symtom och psykisk ohÀlsa. Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄnt fall hur terapitrÀdgÄrdar kan tÀnkas hjÀlpa asylsökande barn att mÄ bÀttre.

Syftet med denna rapport Àr att titta pÄ hur samverkan fungerar mellan polisen och socialtjÀnsten, nÀr det gÀller deras arbete med barn och unga som far illa hemma. Hur fungerar samarbetet praktiskt och vad tycker personal pÄ myndigheterna om samarbetet? I de inledande kapitlen beskrivs barnperspektivet och den strategi för samverkan som Socialstyrelsen tillsammans med Myndigheten för skolutveckling och Rikspolisstyrelsen fÄtt i uppdrag av regeringen att utveckla. OcksÄ lagbestÀmmelser om skyldighet för Polisen och SocialtjÀnsten att samverka sammanfattas. Rapporten innehÄller intervjuer med personal frÄn respektive myndighet.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur man kan upptÀcka barn som befinner sig i kris och hur man kan hjÀlpa barnen. En kris kan innebÀra mycket, frÄn brist i omsorg till misshandel och övergrepp och sÄ vidare. Mitt syfte Àr ocksÄ att undersöka hur samarbetet mellan förskolan och socialtjÀnsten fungerar. För att undersöka hur man kan upptÀcka och hjÀlpa barn i kris och hur samarbetet mellan förskolan och socialtjÀnsten fungerar har jag intervjuat förskollÀrare och socionomer. Jag har lÀst litteratur om Àmnet för att fördjupa mig i det och för att lÀttare kunna förstÄ resultatet.

Detta arbete handlar om barns tankar om skrÀp i sin nÀrmiljö. Vi ville ta reda pÄ vad barn tÀnker om skrÀp i nÀrmiljön, eftersom vi under vÄra VFT perioder upptÀckt hur mycket skrÀp som ligger pÄ skolgÄrdarna dÀr barnen vistas och leker. Förskolan och skolan har en betydelsefull roll för att utveckla barns handlingskompetens för en hÄllbar utveckling. Vi har intervjuat barn i en mÄngkulturell förskoleklass för att ta reda pÄ deras tankar om varför skrÀpet hamnar pÄ marken och vart det tar vÀgen om det fÄr ligga kvar. Vi har Àven intervjuat förskollÀraren barnen hade i förskolan för att se om de fÄtt med sig nÄgon kunskap om Àmnet frÄn förskolan till förskoleklassen.

I dagens samhÀlle har barngruppernas storlek och dÀrmed belastningen pÄ förskolepersonalen ökat. Studier visar att det idag finns cirka 10 % barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Oftast Àr vÄrdnadshavare inte medvetna om att deras barn har speciella behov men det finns en möjlighet att fÄnga upp dessa barn redan i förskolan. Studier har visat att tidiga interventioner ger en markant skillnad pÄ dessa barns totala utveckling. Syftet med detta arbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt förskolepersonal i en kommun sÀger sig uppmÀrksamma och hantera barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning i förskolan samt hur förskolorna involverar vÄrdnadshavarna.

Arbetet med detta examensarbete har varit att undersöka om FMT (Funktionsinriktad Musikterapi) kan vara ett komplement till den traditionella specialpedagogiska undervisningen i grundskolan. FMT kan kort beskrivas som ett arbete med motorisk utveckling. Motoriken Àr av betydelse för individens utveckling och förmÄga till inlÀrning. Skolverket har kommit fram till att barn i behov av stöd inte alltid fÄr rÀtt sorts stöd och försöker genom olika förÀndringar att komma tillrÀtta med detta. Examensarbetet innehÄller resultat av praktikarbeten med tvÄ barn som tidigare av olika anledningar givit klasslÀrarna ?huvudbry?.

VÄr studie handlar om pedagogers syn och tankar kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Syftet med studien Àr att undersöka vilka arbetssÀtt de intervjuade pedagogerna anvÀnder för att frÀmja sprÄkutvecklingen hos flersprÄkiga barn. Vi vill samtidigt veta om barnets modersmÄl och kultur integreras i verksamheten och om den fysiska miljön Àr frÀmjande för flersprÄkiga barn. Vi har anvÀnt oss utav miljöobservationer och kvalitativa intervjuer för att intervjua sex förskollÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner som ligger i Mellansverige.De frÀmsta arbetssÀtten pedagogerna anvÀnder sig utav Àr höglÀsning, bilder och tecken som stöd, och att man stÀndigt arbetar medvetet med sprÄket i vardagliga aktiviteter som samlingen, vid matbordet, blöjbyten mm. Informanterna pÄpekar att det Àr viktigt att barnens modersmÄl Àr vÀlutvecklat för att de ska kunna utveckla ett bra andrasprÄk.

TREATMENT AND EPISTEMOLOGY A STUDY ABOUT YOUTH CLINICS AND CHILD- AND YOUTH PSYCHIATRYS WORK WITH YOUNG PEOPLE Larsson, A och Nilsson, J. Behandling och förhÄllningssÀtt. En studie om ungdomsmottagningar och barn- och ungdomspsykiatrins arbete med ungdomar. Examensarbete i normövertrÀdelser, normkonflikter och sociala interventioner 15 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för Individ familj och samhÀlle, 2011.