Media spelar stor roll i vÄrt samhÀlle. TV Àr det massmedium vi anvÀnder i störst utstrÀckning. 90 procent av barnen som Àr mellan nio och fjorton Är ser pÄ TV dagligen. Det Àr inom denna Äldersgrupp (nÀrmare bestÀmt 11-12-Äringar) vi valt att göra vÄr undersökning. Undersökningen berör frÄgor som vilka TV-program barnen ser pÄ och om barnen kommer i kontakt med dokusÄpor? Vi kommer Àven att se nÀrmare pÄ vem barn tittar pÄ TV med och om det finns nÄgon skillnad mellan pojkars och flickors TV-tittande.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om hur nÄgra förskollÀrare arbetar med och i lÀrandemiljöerna för utagerande barn i förskolan. Vi gÄr Àven in pÄ definitionen av ett utagerande barn samt avslutar med en specialpedagogs perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ fyra intervjuer med förskollÀrare och en intervju med en specialpedagog. I resultatet framkommer att förskollÀrarna arbetar mest med förhÄllningssÀtt till och bemötande av de utagerande barnen, detta ser de som en lÀrandemiljö. Det framkommer ocksÄ att förskollÀrarna pratar om att det kan behöva göras förÀndringar i den fysiska lÀrandemiljön men att de rent praktiskt inte gör nÄgot med den.

För att fÄ svar pÄ följande tre frÄgor har jag lÀst litteratur samt intervjuat en person pÄ BUP-Elefanten (barn och ungdoms psyk.), en anstÀlld pÄ Eleonoragruppen (hjÀlporganisation för anhöriga till missbrukare) samt en utbildad bildterapeut. FrÄgor: -Hur kan bilden anvÀndas i behandlingsarbetet med barn, med traumatiska upplevelser bakom sig?-Vad kan/skall jag göra som lÀrare om jag misstÀnker, eller fÄr bekrÀftat, att en elev genom sina bilder beskriver nÄgot hemskt den varit med om?-MÄste man vara utbildad bildterapeut för att kunna anvÀnda bilden som hjÀlpmedel i terapiarbetet med barn? Kortfattat svar: Jag har fÄtt ta del av och beskriver 6 st. olika bildterapeutiska metoder. Som lÀrare har man anmÀlningsplikt om man tror eller vet att ett barn far illa.

VÄr uppsats Àr en kvalitativ studie som bygger 8 semistrukturerade intervjuer, som genomförts under en resa i Indien med Ätta professionella som arbetar med socialt arbete inriktat pÄ barn. Syftet med uppsatsen Àr att belysa synen pÄ barn bland ett antal socialarbetare och deras bild av synen pÄ barn i det indiska samhÀllet. Studien har för avsikt att urskilja vilka olika tankesÀtt och faktorer som pÄverkar synen pÄ barn. I detta vill vi Àven i viss mÄn se till hur synen har förÀndrats över tid i samhÀllet och bland socialarbetare. FrÄgestÀllningarna Àr som följer:- Vad har socialarbetare i Indien för syn pÄ barn utifrÄn aspekter som barns bÀsta, barns rÀtt till att uttrycka sin Äsikt och barn som subjekt, objekt och aktör?- Hur beskriver socialarbetare synen pÄ barn och barns situation i det indiska samhÀllet?- Vilka faktorer Àr det som pÄverkar synen pÄ barn bland socialarbetare och synen pÄ barn i samhÀllet?IntresseomrÄdena och aspekter som frÄgestÀllningarna tar upp, behandlas, analyseras och kopplas till variabler som kön, klass och Älder och till FN:s barnkonvention, det nya paradigmet inom barnforskning och teorin utvecklingsekologi.Resultatet visar att arbeta efter barns bÀsta och att lÄta barnet uttrycka sig, Àr nÄgot som socialarbetarna influeras av och som pÄverkar deras syn pÄ barn.

Bakgrund: Bakgrunden tar upp den viktiga anknytningen mellan mor ? barn som en förutsÀttning för hur barnets fortsatta anknytningar till andra mÀnniskor blir. Samspelet mellan förÀldrar - barn, förskolepersonal - barn och samspelet i barngruppen som förutsÀttning för att de dagliga separationerna men Àven de mer bestÀndiga skall fungera förhÄllandevis smÀrtfritt för alla inblandade. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori belyser att det som sker i en del av barnets liv skapar kedjereaktioner, ringar pÄ vattnet som pÄverkar andra delar av barnets liv och nÀrmiljö.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka om och i sÄ fall hur förskolepersonal resonerar kring de dagliga och mer bestÀndiga separationer som sker runt barnen i förskolan.Metod: Vi har gjort en fenomenografisk undersökning dÀr vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervju som redskap. Vi har intervjuat sex olika personer som arbetar pÄ förskola för att fÄ fram deras resonemang kring fenomenet separationer.Resultat: I resultatet framgÄr att merparten av vÄra respondenter lÀgger stor vikt vid de dagliga separationerna som sker mellan barn och förÀldrar.

Bakgrund: FÄ ett prematurt barn kan vara en oförutsedd hÀndelse. Den första kontakten mellan förÀldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. NÀr prematura barn kommer till neonatalavdelningen och lÀggs i en kuvös kan kontakt och nÀrhet mellan barn och förÀldrar störas. Syfte: Belysa förÀldrars upplevelser av nÀrhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie pÄ artiklarna som Àr genomförda med kvalitativ ansats.

Bakgrund: OmvÄrdnad Àr en viktig del i sjuksköterskans arbete och enligt svensk lag har barn rÀtt till god omvÄrdnad och trygghet. HÀlso- och sjukvÄrdspersonal har skyldig­het att omedelbart anmÀla till socialtjÀnsten nÀr de i sin verksamhet fÄr kÀnnedom om eller misstÀnker att ett barn far illa. Det finns mÄnga oklarheter nÀr det gÀller sjuksköterskors kunskap, vilja att anmÀla och hantering av anmÀlningar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av barn som far illa och att anmÀla detta till socialtjÀnsten. Design: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Metod: Studien genomfördes pÄ tvÄ pediatriska avdelningar i norra Sverige. Materi­alet samlades in vid 10 intervjuer, och analyserades med induktiv innehÄllsanalys. Stu­dien utfördes under vÄren 2015. Resultat: Tre teman och Ätta subteman identifierades: (1) Att ta sig an en svÄr uppgift: Mod att anmÀla, SvÄrt att identifiera barn som far illa, RÀdsla för att ha anmÀlt i onödan, OsÀkerhet pÄ grund av kunskapsbrist, (2) Att arbeta med kollegor och familjer: Vikten av stöd frÄn kollegor, Vikten av att bevara en god relation till familjen, (3) Att ha bristande förtroende för socialtjÀnsten: KÀnslan av att anmÀlan inte tas pÄ allvar, Samarbete med socialtjÀnsten. Slutsats: Att anmÀla till socialtjÀnsten om att ett barn far illa Àr en svÄr uppgift som prÀglas av osÀkerhet, vilket kan leda till att anmÀlan uteblir. Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar sjuksköterskan, kunskapsbrist, dÄligt förtroende för socialtjÀnsten, en önskan om att bevara en god relation med familjen och samarbetet med kollegor..

Arbetets art: C ? uppsats i Barndoms ? och ungdomsvetenskap Sidantal: 49 Titel: Tankar kring barn med utvecklingsstörda förÀldrar ? utifrÄn lÀrares, socialsekreterares och kuratorers perspektiv Författare: Maria Hansson & Malin Larsson Handledare: Ann- Sofi RÄstam Datum: 2005-12-15 Bakgrund: Det förekommer idag att nÄgra fÄ elever i förskola/skola har utvecklingsstörda eller svagt begÄvade förÀldrar. Vi ville uppmÀrksamma detta, eftersom det Àr viktigt att fÄ kunskap om hur man som pedagog bemöter de förÀldrar som har en utvecklingsstörning och de barn, som har utvecklingsstörda förÀldrar. Hur Àr det egentligen att vara barn och vÀxa upp med en utvecklingsstörd förÀlder? Syfte: Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur det kan vara att ha utvecklingsstörd förÀlder/förÀldrar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om socialt kapital pÄverkar intrÀdet i det första jobbet efter sociologiutbildning. Vad anser studenterna vara anledningen till deras utbildningsval? Hur har ansökningsprocessen för att hitta ett första arbete efter avslutad utbildning varit? PÄ vilket sÀtt har sociologistudenterna fÄtt kunskap om lediga anstÀllningar, genom till exempel personer i deras sociala nÀtverk: vÀnner, familj och bekanta. Vi ville Àven ta reda pÄ om det finns skillnader mellan personer som Àr barn till infödda och personer med invandrarbakgrund, i frÄga om deras tillgÄng till socialt kapital. Och om socioekonomiskbakgrund har betydelse vad gÀller valet av utbildning och yrke.Det empiriska materialet i denna studie grundar sig pÄ Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med fyra personer som Àr barn till infödda och fyra med invandrarbakgrund.Studiens teoretiska ramverk bygger frÀmst pÄ teorier om socialt kapital, sÄsom det förs fram av Pierre Bourdieu och Nan Lin.

Syftet med studien Àr att öka kunskaperna om förskollÀrares uppfattningar om och arbete med att motverka uteslutningar i en barngrupp. Jag valde att arbeta utifrÄn en kvalitativ metod dÀr jag gjorde enskilda intervjuer med verksamma förskollÀrare. Intervjuerna gjordes pÄ en och samma förskola dÀr avdelningarna bestÄr av Äldersindelade barngrupper. Intervjupersonerna var frÄn olika avdelningar och hade erfarenhet av arbetet med bÄde stora och smÄ barn. Efter att alla intervjuer var gjorda och transkiberade sÄ pÄbörjades en sammanstÀllning av det insamlade materialet för att faststÀlla ett resultat.

Arbetet utgÄr frÄn Piagets och Vygotskijs lÀrandeteorier, hur barn möter matematiken i förskolor och skolor och vad rörelser och rörelselekar har för möjlig betydelse för matematikinlÀrning. Syftet Àr att undersöka hur barn och pedagoger uppfattar praktisk matematik och rörelselekar tillsammans och hur pedagogerna anvÀnder detta i sin verksamhet. Barnintervjuer i form av en enkÀt tilldelades 23 barn i Äldern fyra och sex Är pÄ en förskola och i en förskoleklass och det utfördes sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förskolebarn. Resultatet visade att bÄde barn och pedagoger var positiva till matematik- och rörelselekar, bÄde att arbeta med Àmnena var för sig och att kombinera dem..

Syftet med studien Àr att undersöka samspelet mellan de yngsta barnen och pedagogerna i matsitua-tionen pÄ en förskola. Vilket inflytande barn ges Àr nÀra sammanlÀnkat med pedagogernas medve-tenhet om makten de har i rollen som vuxna. FrÄgestÀllningarna Àr:? Hur samspelar pedagogerna och barnen i matsituationer?? Vilket inflytande ger pedagogerna till barnen i matsituationer?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av videoobservationer. Observationerna har gjorts pÄ en avdelning med nio tvÄÄringar.

I denna kvalitativa intervjustudie Àr syftet att beskriva och analysera erfarenheter och uppfattningar frÄn förÀldrar till barn som tillhör barn- och ungdomshabiliteringen. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med förÀldrar utifrÄn en temainriktad intervjuguide. FrÄgestÀllningarna var hur det första mötet var med kuratorn, vilken roll kuratorn haft för familjen och vad som kan förbÀttras nÀr det gÀller kuratorns arbete.Studien Àr grundad pÄ 8 intervjuer med förÀldrar. Resultatet i studien visade att förÀldrarna önskade sig en kurator som var mer aktiv Àn vad deras erfarenheter visade. Med aktiv menade man en person att vÀnda sig till, som var som en spindel i nÀtet.

Barn har andra behov Àn vuxna vilket inte alltid beaktats i vÄrt samhÀlle och vÄrden. Barn har haft en lÄg stÀllning i sjukvÄrden men den har stÀrkts allt mer. Idag vÄrdas de flesta barn pÄ sÀrskilda barnavdelningar och deras förÀldrar fÄr vara nÀra sina barn. Barns rÀdsla för sjukhusvÄrd varierar med deras Älder och mognad. Syftet med detta arbete var att fÄ förstÄelse för barns och förÀldrars behov av förberedelse i samband med barns sjukhusvistelser.

Varje Är insjuknar cirka 300 barn i Sverige i nÄgon form av cancer. Det innebÀr ett stort lidande för förÀldrarna. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelse nÀr deras barn fÄtt en cancersjukdom. Studien baserades pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som förÀldrar till barn med cancer skrivit. InnehÄllsanalysen som anvÀndes behandlar textmaterialet i fyra steg.