Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.

Undersökningen behandlar hur man som pedagog kan bemöta och arbeta med utagerande beteende hos barn i förskoleÄlder, ur ett pedagogiskt perspektiv. Utagerande beteende definieras som nÄgot som mÀrks, alltsÄ hörs och syns vÀldigt tydligt och det kan ha mÄnga bakomliggande orsaker. Relationsskapande, rutiner, att hitta strategier och ett aktivt arbete med lek har visat sig vara huvudstenarna för att bemöta och arbeta med utagerande barn pÄ ett bra sÀtt. Undersökningen Àr av kvalitativ sort och empirin har samlats in genom intervjuer och observationer av pedagoger. DÀrefter har resultaten jÀmförts med litteratur som behandlar Àmnet..

Detta examensarbete handlar om en förskola och dess arbete med flersprÄkighet. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur en förskola med endast svensktalande barn Àndrar sin verksamhet nÀr det tillkommer barn med ett annat modersmÄl Àn svenska. Vi vill Àven titta pÄ i vilken mÄn de flersprÄkiga barnen har möjlighet till inflytande. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa forskningsmetoder och gjort semistrukturerade intervjuer. Vi har Àven genomfört observationer dÀr vi har agerat som kÀnda, icke deltagande observatörer.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vad fritidspedagoger frÄn olika skolar anser om fysiska aktiviteters betydelse samt hur fritidspedagogerna arbetar med att frÀmja och stödja elevernas fysiska utveckling pÄ fritidshemmet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om fysisk aktivitet och fritidshemmet. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag fÄ reda pÄ hur fritidspedagoger tÀnker kring fysiska aktiviteter betydelse för barn, hur fritidspedagoger arbetar med fysiska aktiviter pÄ olika fritidshem och vad fritidspedagoger tycker om sitt nya uppdrag att komplettera skola nÀr det gÀller fysiska utveklingen. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla intervjuade fritidspedagoger har gemensam uppfattning om vilken stor roll har fysiska aktiviter i barns utveckling och hÀlsa. Dock fanns det inte nÄgot mÄlinriktat arbete med fysiska aktiviteter pÄ fritidshem som undersöktes. Det visade sig att alla respondenter försöker planera och arbeta för att kunna bjuda barn som vistas pÄ fritidshemmet pÄ olika fysiska aktiviter sÄ ofta sÄ möjligt.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur en förskoleavdelning arbetar sprÄkutvecklande med barn i Äldern ett till fem Är. Ett annat syfte var att undersöka hur pedagogerna arbetar med de barn som inte följer en normal sprÄkutveckling. I undersökningen har fem informanter förekommit. Fyra av dem arbetade pÄ en förskoleavdelning och en var en talpedagog som arbetade med en flicka pÄ avdelningen. För insamlandet av information anvÀndes litteratur, enkÀt och observationer.

Ett övergripande syfte med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger tolkar inkludering. Mer specifikt syfte Àr att undersöka hur de arbetar enligt deras uppfattningar, för att inkludera barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd och vilka kommunikationsverktyg de sÀger sig anvÀnda i sitt arbete att inkludera. Som insamlingsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer och förhÄllningssÀttet i studien var inspirerat av en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna tolkar inkludering som att verksamheten ska anpassas utifrÄn barns behov och förutsÀttningar. Pedagogerna menar att alla barn ska fÄ stöd oavsett om de har en formell diagnos eller inte.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka den fysiska aktivitetens betydelser och effekter, samt hur pedagogerna arbetar med den i skolan. Detta har jag gjort dels för att fysisk aktivitet alltid har legat mig varmt om hjÀrtat och för att det Àr en viktig del av mitt framtida yrke och dÀrmed ville jag skaffa mig sÄ mycket kunskap som möjligt inom det omrÄde. Studien undersöker hur den fysiska aktiviteten kan frÀmja barn i skolan och vad uteslutning av den fysiska aktiviteten kan leda till dels för det Àr sÄ att genom positiva upplevelser genom situationsanpassade fysiska aktiviteter kan vi hjÀlpa barn att utvecklas. En skola med bristfÀllig verksamhet inom den fysiska aktiviteten kan leda till att barn utvecklar bland annat inlÀrningssvÄrigheter. Metoden som anvÀnts för att fÄ svar pÄ mina forskningsfrÄgor var kvalitativa intervjuer med sex stycken verksamma fritidspedagoger pÄ tvÄ skolor, tre fritidspedagoger pÄ vardera skola.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i gruppverksamhet för barn till missbrukande förÀldrar. Jag ville ta reda pÄ vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel pÄ samverkan samt om samverkan pÄverkades om synsÀttet skiljer sig i förklaringen av missbruk mellan professionella aktörer. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat fyra gruppledare frÄn tre kommuners verksamhet för barn till missbrukande förÀldrar. Jag ville fÄnga de professionellas erfarenheter och insyn frÄn bÄde barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berÀttelser och upplevelser utifrÄn deras verklighet.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp/OmvÄrdnad ? Egetarbete/kursbeteckning: OM2240/SPN9.

Syftet med arbetet var att undersöka samt förstÄ vilka svÄrigheter och möjligheter socialsekreterare inom socialtjÀnstens barn- och familjeenhet upplever med att alltid ha barnperspektivet i fokus vid utredning. För att uppnÄ syftet valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra socialsekreterare. Empirin analyserades med hjÀlp av nyinstitutionell organisationsteori, som kompletterades med begreppen organisationskultur och maktrelation, samt ett professionsperspektiv. Vad som menas med barnperspektivet och barnets bÀsta Àr inte lÀtt att konkret definiera. Att alla barn ska betraktas som egna individer med individuella behov Àr dÀremot nÄgot alla fyra intervjupersonerna som deltog i vÄr studie var eniga om och hade som grundlÀggande tanke i sitt arbete.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrares och förskolechefers uppfattningarkring begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd. De forskningsfrÄgor som stÀlldes var Hurresonerar förskollÀrare/chefer kring begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?? Vilkauppfattningar har förskollÀrarna/förskolecheferna gÀllande sina uppdrag kring barn i behovav sÀrskilt stöd? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visade att begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? uppfattas som brett och svÄrt attdefiniera dÄ begrepp som ?normalt? och ?avvikande? Àr begrepp som inte Àr tydligtavgrÀnsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansÄg sig ha ett nÀra samarbete ochen bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det sÄ..

SammanfattningI detta examensarbete studeras barns genuskonstruktioner pÄ ett frukostprogram i Bagamoyo, Tanzania. Syftet Àr att förstÄ hur barnen konstruerar genus. Genom att utforska vilka aktiviteter och platser som Àr genusifierade respektive könsneutrala samt hur barnen tÀnker om att vara flicka eller pojke nÄs ny kunskap om genus. Teoretiska utgÄngspunkter Àr genusteori och genusantropologi. Centrala begrepp Àr genusifiering, socialisation och plats.

Denna studie syftar till att undersöka upplevelsen av att vara anhörig nÀr ett barn drabbas av cancer och hur omvÄrdnadspersonal kan hjÀlpa barnets anhöriga att hantera sin situation. Arbetet utfördes som en systematisk litteraturstudie som grundades pÄ 15 vetenskapliga artiklar framtagna frÄn Högskolan Dalarnas databas ELIN och Pub Med. Resultatet av litteraturstudien visade att det Àr en stor kÀnslomÀssig pÄfrestning för de nÀrmast anhöriga nÀr ett barn drabbats av cancer. Det var vanligt att de anhöriga beskrev kÀnslor som oro, rÀdsla, Ängest och förtvivlan. Syskon kunde Àven kÀnna sig Äsidosatta, samtidigt som de kom nÀrmare sitt sjuka syskon.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

BakgrundI den fria leken kommunicerar smÄ barn med varandra genom olika kommunikationssÀtt. De förmedlar budskap och avsikter och det förutsÀtter att barn har en förstÄelse för andra barns sÀtt att kommunicera. Bland annat kommunicerar smÄ barn med hjÀlp av verbal och icke verbal kommunikation. NÀr yngre barn kommunicerar gör de det med hela sin kropp och uttrycker sina kÀnslor och tankar med hjÀlp av kroppssprÄk sÄsom beröring och imitation. SmÄ barn anvÀnder Àven ord för att uttrycka det inre talet.SyfteStudiens syfte Àr att undersöka smÄ barns kommunikation i den fria leken pÄ förskolan.MetodI studien anvÀnds observationer i form av löpande protokoll.