I examensarbetet har jag undersökt förÀldrarnas tankar kring fritidshemmet och sökt svar pÄ frÄgan om varför och vilka barn som vÀljer bort fritids. De frÄgorna som arbetet har utgÄtt ifrÄn Àr, vilka barn Àr det som gÄr pÄ fritids och varför, hur ser fritidshemmets uppdrag ut, pÄ vilket sÀtt pÄverkar pedagogers kompetens förÀldrarnas val, vilken roll spelar avgiften för fritidshemmet och hur tolkar vuxna vad fritid Àr? I examensarbetet har jag anvÀnt mig av intervju som arbetsmetod för att kunna besvara frÄgorna. Tidigare forskning kring fritidshemmet och undersökningar om förÀldrars attityder gjorda av skolverket har fÄtt utgöra grunden för mitt arbete. Slutsatsen i arbetet pekar Ät att det Àr fritidshemmet som Àr dÄligt pÄ att hitta barnens sociala arenor dÀr de bÀst kan hjÀlpa dem.

BAKGRUND: Tidigare forskning visar att barn lÀr av och med varandra i mÄnga olika situationer genom att anvÀnda sig av sprÄk, samspel och kommunikation. Studien utgÄr frÄn barns samspel i den fria leken.SYFTE: Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur samspelet mellan barn gÄr till och hur det sker ett lÀrande samtidigt.METOD: Metoden i vÄr studie Àr kvalitativ, inspirerad av den etnografiska ansatsen som bygger pÄ data frÄn observationer av barn i den fria leken. Studien Àr gjord pÄ tvÄ avdelningar med barn i Äldrarna ett till sju Är.RESULTAT: Resultatet i denna undersökning visar att barn lÀr sig inte bara genom kommunikation utan ocksÄ genom att lyssna, imitera och observera i gemensamma aktiviteter i den fria leken. LÀrandet sker pÄ olika sÀtt. För att detta skall ske krÀvs det att pedagogen skapar möjligheter och förutsÀttningar..

Följande rapport behandlar hur vÀlgörenhetsorganisationer arbetarför att konkurrera med varandra nÀr det handlar om att attraheragivare. Mina undersökningar har visat att det inte lÀngre rÀckermed att stÄ pÄ stan och sjunga eller gÄ runt med en bössa för atttjÀna ihop till ett gott ÀndamÄl. Nu för tiden Àr givare vÀldigtkrÀsna och krÀver nÄgot tillbaka och det tidigt. Mitt arbete Àrfokuserat pÄ vÀlgörenhet som gagnar barn och ungdomar.Granskningarna Àr fokuserade pÄ audiellt material. Somkomplement till mina efterforskningar har jag gjort ett praktisktarbete dÀr jag producerat ett releasematerial för radio till FondenJag och Min Hund, en fiktiv fond med mÄlet att frÀmja ett liv medservicehund.

Syftet med studien var att genom en litteraturöversikt beskriva hur arbetsterapeuter anvÀnder sig av leken i arbete med barn. Datainsamlingen utfördes genom sökningar i databaser samt manuella sökningar pÄ universitetsbiblioteket i LuleÄ. Sökningarna resulterade i tio studier som analyserades utifrÄn en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen av studierna resulterade i tre kategorier: ?Lek för att trÀna?, ?Lek för att bedöma förmÄga? samt ?Lek för att öka pÄ lekförmÄgan?.

Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fÄtt en större förstÄelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn. Sju pedagoger intervjuades pÄ olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgÄtt ifrÄn Àr fenomenografin.

UtsÀttas för det okÀnda kan vara skrÀmmande för varje mÀnsklig varelse. NÀr ett barn mÄste genomgÄ en undersökning eller behandling kan en sÄdan situation representera det okÀnda och det hotfulla. Barn i alla Äldrar behöver förberedas inför alla situationer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur barn, i samband med sjukhusvistelse, förbereds inför undersökningar och behandlingar samt hur förberedelserna pÄverkar barnen. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline via Pubmed och Academic Search EliteResultatet, baserat pÄ 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar, visade att barn som förutom verbal information fick ett utökat förberedelseprogram i form av terapeutisk lek, audiovisuell information eller kognitiv beteendemetod, uppvisade lÀgre oro och stressnivÄer i samband med undersökningar och behandlingar..

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn ochungdomar, 0-18 Är i nÄgon cancerform. NÀr ett barn drabbas av cancer ochbehandlas pÄ sjukhus antas familjen hamna i en livskris. Det Àr en traumatiskupplevelse för barn att vara sjuka och ligga pÄ sjukhus, alla barn reagerarolika.. OmvÄrdnaden ska ta hÀnsyn till barnets totala situation samt baseras pÄbarnets och familjens upplevelser.Syfte: Studiens syfte var att belysa familjens upplevelseroch behov nÀr ett barn drabbas av cancer och vÄrdas pÄ sjukhus.Metod: Systematisk litteraturstudie dÀr elvaartiklar kvalitetsgranskades och analyserades med en induktiv ansats.Resultat: Resultatet visade fem olika temanutifrÄn familjens pÄtalade behov och upplevelser; behov av information, kaos ivardagen, behov av kontinuitet/tillgÀnglighet, behov av stöd samt upplevelserav hopp/hopplöshet.Slutsats: Det mest centrala fyndet var attfamiljerna lyfte fram ett behov av information samt ett behov av stöd frÄnvÄrdpersonal. Familjerna beskrev vikten av att ses som en helhet..

SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse och barn uttrycker smÀrta pÄ olika sÀtt beroende pÄ utveckling, mognadsnivÄ och Älder. För att ge god vÄrd och minska lidande Àr det viktigt att bedöma smÀrta hos barn. Det finns smÀrtbedömningsinstrument framtagna specifikt för anvÀndning pÄ barn. Forskning om bedömning av smÀrta hos barn finns inom sjukhus men prehospitalt Àr omrÄdet relativt outforskat. Syftet med studien var att fÄ en uppfattning om ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att bedöma akut smÀrta hos barn.

Denna studie handlar om datoranvÀndande pÄ förskolan och Àr baserad pÄ fyra kvalitativa intervjuer pÄ tre förskolor i södra Sverige. Fyra förskolepedagoger intervjuades och alla intervjuer spelades in. Syftet med detta arbete Àr att undersöka anvÀndningen av datorer som ett pedagogiskt redskap pÄ förskolor. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur planeras och organiseras aktiviteter med datorer pÄ förskolan?, Vilka innehÄll har de datorprogramvarorna som barnen har tillgÄng till?, Vilka möjligheter och hinder finns gÀllande datoranvÀndande för pedagogerna? Studiens teoretiska del har sin grund i ett sociokulturellt synsÀtt.

Syftet med vÄr uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsförÀldrar och socialsekreterare, fÄ kunskap om och djupare förstÄelse för smÄ barn som lever i familjehem. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrmed: Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare av smÄ barn som placeras? Vid ett omhÀndertagande, hur kan man bibehÄlla relationen mellan barn och biologiska förÀldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsförÀldrar? Hur skiljer sig en placering som Àr frivillig frÄn en tvÄngsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare angÄende barns Äterförening till biologiska förÀldrar? Resultatet frÄn intervjuerna visade pÄ att sÄvÀl familjehemsförÀldrar som socialsekreterare upplever svÄrigheter vid placering av smÄ barn och att man bÀst bevarar relationen mellan biologiska förÀldrar och barn genom kontinuerliga umgÀngen. FamiljehemsförÀldrar har inte upplevt nÄgra svÄrigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som Àr mest gynnsam för barnet. BÄde familjehemsförÀldrar och socialsekreterare framför att mÄlet Àr att barnet ska Äterförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svÄrigheter nÀr barnet kÀnner tillhörighet i familjehemmet..

Uppsatsen undersöker hur personer som bevittnat vÄld i nÀra relationer under sin uppvÀxt pÄverkas av detta bÄde som barn och i vuxenlivet. Uppsatsen bygger pÄ fyra kvalitativa intervjuer med tvÄ socialarbetare, en polis samt en person som bevittnat vÄld som barn.Studiens teoretiska ramverk utgörs av anknytningsteorin samt förklaringsmodellerna stigma och normaliseringsprocessen.Resultaten visar att personer som bevittnat vÄld i uppvÀxten tenderar att pÄverkas bÄde psykiskt och fysiskt. En del barn blir utÄtagerande medan andra blir inÄtvÀnda. Barn Àr aktiva aktörer i vad som försiggÄr Àven om förÀldrarna vanligtvis tror att de inget mÀrkt. De flesta barn har en strategi för att skydda sig sjÀlva och sina eventuella syskon, ibland förekommer olika roller i en syskonskara men det Àr sÀllan uttalat.

Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra arbetet med barn med funktionshinder pÄ en integrerad avdelning i förskolan. Vi fördjupar oss i Àmnet dels genom en kvalitativ observationsstudie och dels genom intervjuer med personalen pÄ avdelningen, samt bitrÀdande rektor. Barngruppen Àr Äldersblandad med 14 platser varav sex platser Àr för barn med funktionshinder. Vi har tagit del av tidigare forskning och litteratur som belyser barn i behov av sÀrskilt stöd, specialpedagogik, normalitet-avvikelse, empati, social samvaro mellan barn i integrerade miljöer samt invandrarfamiljers syn pÄ funktionshinder, dÄ förskolan ligger i ett invandrartÀtt omrÄde. En del av materialet behandlas utifrÄn det sociokulturella perspektivet.

I den Svenska skollagen stÄr det ?lika skola för alla? stÀmmer det egentligen? Denna studie tar upp rektorers ledarroller för barn med ADHD. Har alla barn samma förutsÀttningar eller skiljer det sig Ät? Vem Àr ansvarig för detta? Genom olika teorier samt tidigare forskning undersöker denna studie vad som skiljer  i ledarskapet för elever med ADHD.  För att göra det tar studien med er genom dels socialpsykologiska, dels ledarskapsforskning för att finna ett svar.

Examensarbetets syfte Àr att fÄ veta vad förÀldrarna till döva och hörselskadade barn i lÀnet vill vad det gÀller Hörselhabiliteringens informationsmöten för förÀldrarna samt Hörselhabiliteringens gruppverksamhet för deras barn. Jag valde att göra en kvantitativ undersökning och skickade ut 124 enkÀter till förÀldrar till döva och hörselskadade barn i Jönköpings lÀn. Resultatet grundar sig pÄ 88 av 124 möjliga enkÀter. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen pÄ att de flesta förÀldrar till döva och hörselskadade barn vill att Hörselhabiliteringen organiserar gemensamma informationsmöten för förÀldrar tillsammans med andra förÀldrar. Resultatet i undersökningen visar ocksÄ att det stora flertalet av förÀldrarna som svarat pÄ enkÀten vill att Hörselhabiliteringen ordnar gruppverksamhet för deras barn..

ADHD Àr en vanligt förekommande diagnos hos barn. OuppmÀrksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet leder till att dessa barn skadar sig i större utstrÀckning Àn andra barn. Detta innebÀr att de oftare kommer i kontakt med sjukvÄrden. Eftersom ADHD Àr ett dolt handikapp fÄr de inte alltid anpassad information och rÀtt bemötande frÄn sjukvÄrdspersonal.Syfte: Syftet med denna pilotstudie Àr att beskriva hur förÀldrar till barn med ADHD upplevt den förberedande informationen inför sjukhusbesök/undersökning.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes enligt Kvale och Brinkmann (2009) med innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: FörÀldrar vill ha mer information hemskickad för att kunna förbereda sitt barn inför ett sjukhusbesök. Det krÀvs mer planering och tid vid sjukhusbesök för barn med ADHD.