BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning om barn som har socioemotionella svÄrigheter. Forskningen berör olika faktorer som Àr betydelsefulla i arbetet med dessa barn sÄ som miljö och förhÄllningssÀtt. HÀr presenterar vi Àven centrala begrepp för studien och styrdokumentens riktlinjer.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring sina erfarenheter i arbetet med barn som har socioemotionella svÄrigheter i förskolan.Vilka pedagogiska kunskaper har förskollÀrare för att möta barn med socioemotionella svÄrigheter pÄ ett bra sÀtt i förskolan?MetodI studien har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod och vi har anvÀnt öppen intervju som redskap. Vi har intervjuat Ätta förskollÀrare, pÄ fyra förskolor, i tre kommuner i VÀstra Götalandsregionen.ResultatResultatet av vÄr studie visar pÄ att förskollÀrarna betonar vikten av ett medvetet förhÄllningssÀtt, utformningen av verksamheten och betydelsen av reflektion.

Inom förskolan finns mÄnga barn med ?störande? beteenden och förskollÀrare möter nÄgon gÄng dessa barn. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare kan arbeta för att skapa en optimal lÀrandemiljö, bÄde ur ett pedagogiskt och ur ett socialt perspektiv, för dessa barn. I studien kommer begreppet beteendeproblem, utifrÄn Socialstyrelsens (2010) benÀmning, att anvÀndas.Första delen av studien bestÄr av litteraturstudier. Nordahl, SÞrlie, Manger och Tveit (2007) pÄvisar vikten av proaktiva strategier för att förebygga att beteendeproblem uppstÄr eller att existerande beteendeproblem förvÀrras.Den andra delen av undersökningen bestÄr av sju intervjuer med förskollÀrare.

Leukemi Àr den vanligaste cancerformen hos barn i Sverige. Barnet Àr förÀldrarnas stolthet och nÀr ett barn insjuknar i leukemi blir förÀldrarnas sÄrbarhet stor. Syftet med studien var att belysa upplevelser hos förÀldrar till barn med leukemi under barnets sjukdomstid. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker skrivna av förÀldrar till barn som hade eller hade haft leukemi. Studien var kvalitativ och innehÄllsanalysen inspirerades av Graneheim och Lundman.

Syftet var att lyfta fram pedagogernas upplevelser, syn och arbetssÀtt gÀllande inkludering av barn med autism pÄ förskolan. Syftet var vidare att ge en inblick i specialpedagogens syn pÄ inkluderingsbegreppet nÀr det gÀller barn med autism. Detta arbete har inriktat sig pÄ kvalitativa intervjuer som metod, dÀr intervju med fem förskolepedagoger och en specialpedagog har anvÀnts. Specialpedagogen lyfte fram frÄgan vad inkludering egentligen innebÀr i praktiken och vikten av delaktighet gÀllande barn med autism pÄ förskolan. Pedagogerna ansÄg enligt resultat frÄn intervjuerna att de upplevde ett dilemma för sitt ansvar för hela gruppen och att det tar mycket tid att hinna gÄ pÄ möten med olika team som arbetar kring barnet med autism.

VÄrt examensarbete handlar om utagerande barn som har sociala svÄrigheter i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilket bemötande pedagogerna har gentemot utagerande barn samt vilka metoder och strategier som anvÀnds i arbetet för att integrera dessa barn. I arbetet var vÄrt mÄl Àven att undersöka om de utagerande barnens förÀldrar Àr med i pedagogernas arbete, svÄrigheter som kan uppstÄ i arbetet och om eventuellt andra resurser finns tillgÀngliga för bÄde de utagerande barnen och pedagogerna pÄ förskolan. Dessa presenteras i litteraturgenomgÄngen och diskuteras sedan i samband med resultatet i diskussionsdelen. Genom en kvalitativ intervjuundersökning med sex pedagoger frÄn olika förskolor i södra SkÄne har vi fÄtt fram svar pÄ uppsatsens frÄgestÀllningar dÀr enstaka verkliga fall har presenterats av de intervjuade pedagogerna..

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka barn som omfattas av begreppet enligt dem. De forskningsfrÄgor vi stÀllde var hur förskollÀrare definierar begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd, hur förskollÀrare gör bedömningen av vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd samt hur förskollÀrare tolkar förskolans uppdrag nÀr det gÀller barn i behov av sÀrskilt stöd. För att undersöka dessa frÄgor anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt en fiktiv fallbeskrivning. FörskollÀrarna i vÄr studie sÄg begreppet som omfattande och det visade sig att det gÄr att lÀgga mÄnga olika innebörder i begreppet. I vÄr studie fann vi Àven att begreppet kan ha olika innebörder Àven för en och samma förskollÀrare.

Vi har gjort en barnbok med syftet att de yngsta barnen, pÄ ettlustfyllt och vardagsnÀra vis, ska fÄ ett intresse- och en inblick i detkretslopp som konsumtion och avfall utgör. Vi tycker att justkonsumtionens pÄverkan pÄ miljön och frÀmst klimatförÀndringarÀr ett aktuellt Àmne och att barnboken som form Àr ett bra sÀtt attundervisa barn med. VÄr bok vÀnder sig till barn i sexÄrsÄldern.Processen har inkluderat faktainsamling som vÄr bok grundar sig i,kontinuerlig kontakt med barngrupp samt förskollÀrare sommÄlsÀttning att bokens innehÄll ska tilltala den tÀnkta mÄlgruppen.Resultatet av vÄrt arbete utvÀrderades tillsammans med fyra styckenlÀrare som i lugn och ro fÄtt anvÀnda- och granskat boken. Vid ettutvÀrderingsseminarium samtalade vi kring hur de upplevt boken.Responsen var mycket positiv. Sammanfattningsvis kan vi draslutsatsen att en barnbok i berÀttande form Àr ett mycket bra medeldÄ man vill förmedla kunskaper, om avfall och konsumtion i ettkretslopp, till barn..

Bakgrund: Venprovtagning kan orsaka sm?rta hos barn vilket kan leda till negativa upplevelser och undvikande av v?rd i framtiden. Virtual reality (VR) ?r en ny teknik inom h?lso- och sjukv?rd som bland annat b?rjat anv?ndas som distraktion f?r barn vid venprovtagning. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka effekten av VR som sm?rtlindring f?r barn i samband med venprovtagning.

Syfte:  Syftet med studien var att underso?ka hur SVT Interactive (SVTi) kan utveckla sitt strategiska arbete med sin webbplats gentemot den unga publiken, i a?ldrarna 9-12 a?r, i dagens digitala medielandskap.  Uppsatsen a?r en del i projektet ?Unga na?tkulturer? som finansieras av KK-stiftelsen.Metod:  I studien har vi tilla?mpat kvalitativa gruppintervjuer tillsammans med den visuella metoden, teckningar.Resultat: Barns dro?msajt besta?r av kommunikation, interaktion (fra?mst i form av olika spel), design och personlighet. Det a?r viktigt fo?r dem att de kan go?ra na?got mer a?n ?bara? la?sa..

ABSTRACTVĂ€xjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvĂ„rd, C- uppsats 10pTitel: BEHANDLING AV BARN SOM FÖRGRIPIT SIG SEXUELLT PÅ ANDRA BARN - en studie om behandlares erfarenheter.Engelsk titel: TREATMENT OF CHILDREN WHO HAVE ASSAULTED OTHER CHILDREN ? a study of the handlers? experiences.Författare: Karolina Lindh och Lisa PeterssonHandledare: Marita RosellDatum: Mars 2007Antal sidor: 30Nyckelord: barn som förgripit sig sexuellt pĂ„ andra barn,sexuella övergrepp, kĂ€nslor, bemötandeSAMMANFATTNINGSyftet med denna uppsats var att bidra till en djupare förstĂ„else för hur man som behandlare upplever och hanterar ambivalenta kĂ€nslor och tankar som kan uppstĂ„ i arbetet med barn som förgripit sig sexuellt pĂ„ andra barn. Metoden vi anvĂ€nde oss av var en kvalitativ intervju med halvstrukturerad disposition. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrĂ„n ett hermeneutiskt perspektiv och har ytterligare belysts utifrĂ„n von Wright och Buber. Resultatet av vĂ„r undersökning visade att behandlare upplever att de bemöter alla lika, att barnen Ă€r som vilka barn som helst som man bemöter med respekt.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka förskolepedagogers tankar om och erfarenheter av barn som leker ensamma i barngruppen, vilka orsaker de anser ligga bakom barns ensamlek samt vilka metoder förskolepedagogerna beskriver att de anvÀnder för att fÄ in ensamlekande barn i det sociala samspelet i barngruppen. Studiens problemstÀllning innefattar hur man som förskolepedagog kan tÀnka nÀr det kommer till barn som leker ensamma dÄ samspelets betydelse för barns sociala utveckling ofta ses som mycket viktigt. Teoretisk utgÄngspunkt Àr den sociokulturella teorin som belyser bÄde samspelets och ensamtidens betydelse för social utveckling och lÀrande. I studien har Ätta förskolepedagoger intervjuats och studiens resultat visar att förskolepedagogerna resonerar pÄ ett liknande sÀtt kring barns ensamlek, varför barn leker ensamma samt vilka metoder de anvÀnder för att stödja ensamlekande barn. En viktig slutsats Àr att förskolepedagogerna menar att ensamleken inte bör pÄgÄ under en lÀngre tid eftersom de anser att detta inte Àr bra för barns sociala utveckling och lÀrande.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad som styr antalet placeringar av barn och ungdomar pÄ institution. För att besvara detta har fyra kvalitativa intervjuer med tvÄ IFO-chefer och tvÄ socialsekreterare gjorts. Intervjuerna har sökt svar pÄ dessa frÄgor: Har det placerats fÀrre barn och ungdomar pÄ institution under 2009 jÀmfört med 2008? Har resurserna minskat i och med lÄgkonjunkturen? Vad anser socialtjÀnsten om institutionsplacering för barn och ungdomar? AnvÀnder man sig hellre av andra typer av metoder (Àn institutionsplacering) för att hjÀlpa barn och unga som har behov av det? NÀr blir placering pÄ institution det enda alternativet? Hur illa ska det vara för att det ska vara den enda utvÀgen? KÀnner de anstÀllda pÄ de olika socialkontoren att de har förutsÀttningar för att göra sitt jobb pÄ ett sÀtt som kÀnns bra och tillfredsstÀllande? Resultatet visar pÄ en balansgÄng för socialtjÀnsten i vad de ska göra för insatser för ett barn/ungdom. De ska ta hÀnsyn till ekonomi, ev.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och i sÄ fall hur syskon till barn med funktionsnedsÀttning pÄverkas psykosocialt. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer och litteratur samt rapporter relevanta för Àmnet. De intervjuade har redovisat sin syn pÄ hur de anser att barn pÄverkats av att vÀxa upp som syskon till barn med funktionsnedsÀttning inom autismspektrumtillstÄnd.Resultatet pÄvisar att syskon under sin uppvÀxt blir utsatta för en mer stressrelaterad situation Àn jÀmnÄriga och blir mer Äsidosatta Àn barn i övrigt. Undersökningen visar ocksÄ att syskon till barn med diagnos inom autismspektrum fÄr med sig karaktÀrsdrag sÄsom större empati, mognad och ansvar. Att fÄ kunskap över sitt syskons funktionsnedsÀttning visar sig vara av stor betydelse för hur barn hanterar sin livssituation.

I vÄrt samhÀlle anvÀnder sig mÀnniskor av könsmarkörer för att markera sin könstillhörighet. För barn Àr fÀrger det mest tillgÀngliga sÀttet att bÄde att visa sitt eget kön med och lÀttare kunna dela in andra barn i flickor och pojkar. Syftet med vÄr studie var att vÀcka tankar hos barnen om att de inte behöver begrÀnsas utifrÄn det socialt konstruerade könet, genus, nÀr det gÀller fÀrger som könsmarkör. Genom olika aktiviteter skapade vi möjligheter för barnen i studien att samtala om, reflektera kring och anvÀnda fÀrger som de annars möjligen skulle valt bort. Resultatet visade att det finns en ambivalens hos barnen i deras förhÄllande till vissa fÀrger.

NÀr man talar om barn i behov av sÀrskilt stöd menar man ofta de elever som inte klarar godkÀnd grÀnsen i skolan eller har andra problem. SÀllan eller aldrig nÀmns elever som Àr begÄvade. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng samt en kvalitativ intervjustudie med fem lÀrare pÄ en och samma skola. LÀrarnas beskrivning av begÄvade elever Àr att de kan se helheter och sammanhang, de Àr kreativa, snabba i tanken och vetgiriga. MÄnga Àr verbala och de flesta socialt anpassade..