Att det finns barn som far illa och att de finns brister i ansvaret för de minsta samhÀllsmedborgarna Àr ett smÀrtsamt faktum. Att arbeta med denna mÄlgrupp och möta den problematik som vanvÄrd av barn innebÀr, Àr vardag för vissa yrkesgrupper. Denna studie undersöker hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa upplever sin arbetssituation och sin yrkesroll. Studien undersöker vad som framkommer under handledning och intervjupersonerna i studien Àr interna samt externa handledare. Resultat frÄn denna studie visar bland annat pÄ hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa pÄverkas mycket starkt emotionellt av sitt arbete och under handledning behandlas ofta kÀnslor av Ängest och frustration.

SAMMANFATTNING Titel: Stressprevention hos skolbarn ? Skolsköterskors förebyggande insatserFörfattare: Bjurkvist Sara; Tydén TeijaInstitution: Institutionen för hÀlsa och lÀrande, Högskolan i SkövdeProgram/kurs: Examensarbete i omvÄrdnad, OM854A, 15 hpHandledare: Larsson MargarethaExaminator: Thorstensson StinaSidor: 21Nyckelord: skolsköterskor, stress, förebyggande, omvÄrdnad, barn ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Bakgrund: Stress Àr ett vanligt hÀlsoproblem i dagens samhÀlle. Barn Àr lika utsatta som vuxna men har inte lika fullt utvecklad förmÄga att hantera den. Skolsköterskor möter barn i det dagliga livet och har möjlighet att förebygga stress.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskor arbetar med att förebygga stress hos barn.Metod: För studien anvÀndes en kvalitativ metod och resultatet analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys. 10 skolsköterskor intervjuades via e-post med öppna frÄgor.Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier och fyra underkategorier.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka erfarenheter yrkesverksamma förskollÀrare har gÀllande barn i kris samt hur arbetet med detta ser ut.VÄrt arbete bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie dÀr vi valt att anvÀnda oss av semistrukturerade intervjuer för att alla respondenter ska fÄ samma möjlighet att ge sin egen Äsikt. Vi har stÀllt samma frÄgor till alla Ätta respondenter. För att fÄ ta del av deras olika erfarenheter kring vÄrt Àmne sÄ har följdfrÄgorna varierat. Resultatet som vi kommit fram till med hjÀlp av respondenternas erfarenheter har bidragit till att vi uppmÀrksammat en brist pÄ kunskap, resurser och hjÀlpmedel nÀr det kommer till att hantera barn i krissituationer pÄ dessa Ätta respondenters förskolor. Respondenternas erfarenheter har dock Àven bidragit till en hel del lÀrorika fall och insynsvinklar pÄ hur det kan se ut i deras verksamheter nÀr dem arbetar med de olika situationerna.

Barn och skolungdomar mÄr allt sÀmre. Vanliga hÀlsoproblem för barn i skolÄldern Àr motoriska problem, övervikt och stress. Förskolan och skolan Àr nyckelmiljöer för hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder. Sjukgymnastens uppgift vid insatser riktade mot barn Àr att informera och utbilda, skapa yttre förutsÀttningar för det enskilda barnet, en god lÀrandesituation samt att guida genom rörelser och uppgifter. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva skolsjukgymnasters arbete och upplevelse av sin roll inom skolhÀlsovÄrden.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper pedagoger i förskolan har nÀr det gÀller barn som far illa och agerandet hos pedagogerna nÀr de i sin verksamhet fÄr kontakt med dessa barn. För att fÄ reda pÄ detta har vi förutom litteraturstudier gjort intervjuer med sex yrkesverksamma pedagoger pÄ fyra olika förskolor. Intervjuerna visar erfarenheten hos de olika pedagogerna vad gÀller barn som far illa. Resultatet vi kom fram till var att pedagogerna kÀnner till sin skyldighet att anmÀla missförhÄllanden till socialtjÀnsten samt att de flesta hade fÄtt information kring Àmnet och vet hur de ska gÄ tillvÀga dÄ de fÄr kontakt med dessa barn.

Syftet med vÄr undersökning var att vi ville ta reda pÄ vilka metoder logopeder anvÀnder nÀr de faststÀller diagnosen sprÄkstörning hos flersprÄkiga barn och om dÀr finns risk för fel- diagnostisering. Vi ville Àven ta reda pÄ hur man jobbar med dessa barn i sprÄkförskolor. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med fyra logopeder. Vi valde Àven att göra en observation av en logoped i arbetet med barn pÄ en sprÄkavdelning pÄ en förskola. Resultatet av vÄr undersökning visade att det finns för fÄ tester som Àr anpassade till flersprÄkiga barn.

Studiens syfte Àr att undersöka hur barn upplever naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan samt att se hur pedagogerna frÀmjar arbetet och om detta arbete utförs medvetet. För att se mÀnniskors olika uppfattningar om naturvetenskap i förskolan anvÀnds fenomenografin som vetenskaplig ansats. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer, dÀr bilder anvÀnds för att skapa en gemensam referensarm för barnen och enkÀter för pedagogerna. Barnen Àr övervÀgande positiva till de naturvetenskapliga aktiviteterna och motiverar eventuellt ointresse med faktorer som exempelvis kyla och trötthet. Pedagogerna arbetar pÄ mÄnga vis medvetet och frÀmjar naturvetenskapligt arbete i förskolan men utrymme för utveckling av detta arbete finns..

Olofsson, A. & Eriksson Lippe, K. (2005). Barn och stress ? med fokus pÄ matematik.

ADHD och dyslexi Àr ett frekvent och existerande funktionshinder hos barn och vuxna. Eftersom ADHD och dyslexi Àr i visa fall ett dolt funktionshinder, fÄr barnen inte alltid rÀtt bemötande frÄn omgivningen. Med detta arbete vill vi diskutera hur förÀldrar till ett barn med diagnosen ADHD och dyslexi och barnen sjÀlv upplever sitt funktionshinder i skolan. De frÄgorna som Àr relevanta för oss och som arbetet bygger pÄ Àr: Hur upplever ett barn sina inlÀrningssvÄrigheter i skolan? Hur upplever förÀldrarna till detta barn hans inlÀrningssvÄrigheter i skolan? UtifrÄn en fallstudie av ett barn som Àr 14 Är gammal och hans familjs erfarenheter kommer vi att undersöka hur hans skolgÄng har varit för honom och familj.

Arbetet tar upp Àmnena genus, förÀldraskap och socialt arbete stÀllt mot barnets bÀsta. FrÄgor som belyses Àr om instanser för socialt arbete arbetar med genusfrÄgor i förhÄllande till förÀldraskap och barnets bÀsta och hur detta tas hÀnsyn till i det undersökta sociala arbetets praxis. Genus Àr inget som diskuteras strukturerat i de undersökta verksamheterna, men hos flertalet av dem diskuteras det under andra former. Under arbetets gÄng har det framkommit att synen pÄ papparollen Àr under förÀndring och pappan finns med mer i barnens liv Àn vad tidigare forskning visar. Dock lyfter informanterna upp problemen kring kollektivboenden, att förÀldrar och barn inte alltid finns under samma enhet hos socialtjÀnsten och bristen pÄ pappa ? barn placeringar..

VÄrden av ett döende barn Àr en svÄr upplevelse för alla inblandade. Syftet med studien var att undersöka riktlinjer och rutiner för palliativ vÄrd av barn. Intervjuer med Ätta barnsjuksköterskor frÄn sex olika universitetssjukhus genomfördes. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys och fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier identifierades;riktlinjer, barnet, familjen och vÄrdpersonalen. Resultatet visade att det saknas riktlinjer för palliativ vÄrd av barn.

Detta arbete handlar om stressade barn i skolan. Syftet med detta arbeteÀr att skapa förstÄelse för vad som gör barn stressade i skolan och hÀrigenom ge förutsÀttningar för att kunna hantera de faktorer som skapar denna stress. Denna undersökning Àr begrÀnsad till tiden kring och under idrottslektionen och hÀrmed Àr studien inriktad pÄ att klargöra stressen i samband med idrottslektionen.Stress Àr speciella krav som vÄr kropp utsÀtts för. Det finns bÄde positiv och negativ stress och bÄda Àr en del av livet. Orsaker till stress hos barn Àr framförallt förÀldrarnas och andras vuxnas förhÄllningssÀtt i olika situationer.

Arbetet handlar om att skapa en bÀttre stÀmning kring medicinering av barn mellan 0-3 Är med astma.    Produkten fungerar som en distraktion för barnet dÄ barnet ska medicineras, den tar bort barnets fokus pÄ sjÀlva medicineringen. Produkten ger barnet möjlighet att vara med och bestÀmma över situationen och tillsammans med sina förÀldrar skapa en trevlig rutin.    I mitt arbete har jag Àven undersökt hur man kan förbÀttra informationsflödet mellan sjukvÄrden och förÀldrarna. Ett effektivt informationsflöde Àr en grundlÀggande förutsÀttning för att medicineringen ska bli sÄ effektiv och trevlig som möjligt, med trygga förÀldrar har man ett tryggt barn.?.

Vi har undersökt hur barn med hörselnedsÀttning har det i skolan nÀr det gÀller miljö och undervisning. I undersökning tas ocksÄ upp vilka som har ansvar för att skolgÄngen ska bli anpassad för dessa barn. Vi har gjort en undersökning som utgÄr frÄn intervjuer med personer som har stor kunskap kring anpassning av miljön kring barn med hörselnedsÀttningar.Resultatet visade att belysning, ljudakustik, teknik samt inredningen spelar stor roll i den totala miljön kring hörselnedsatta barn. För att dessa barn ska fÄ en likvÀrdig skolgÄng som andra barn behöver miljön anpassas efter just det barnets förutsÀttningar. Kunskap har visat sig vara det bÀsta verktyget för att ge hörselnedsatta barn ett bra bemötande.

Nya siffror frÄn Skolverket visar att det aldrig tidigare gÄtt sÄ mÄnga barn i förskolan som nu. Idag Àr det nÀstan 490 000 barn inskrivna i förskolan, det Àr en ökning med 138 000 barn pÄ tio Är (Skolverket, 2014). Den genomsnittliga gruppstorleken och personaltÀtheten Àr oförÀndrad (a.a.). NÀr LÀroplanen för förskolan Lpfö 98/10 skrevs in i skollagen 1 juli 2011 stÀlldes det högre krav pÄ förskollÀraren. Med det hÀr som ingÄngsvinkel var syftet med vÄr studie att synliggöra förskollÀrarnas arbete med barn i behov av stöd. Denna studie kommer att belysa pedagogernas insatser och dÄ frÀmst hur de sjÀlva resonerar kring uppdraget och vilka förestÀllningar de har pÄ sitt arbete med barnen som befinner sig i grÄzonen. Vi har gjort en kvalitativ studie och anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollÀrare. I vÄr analys har vi tagit stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Vygotskijs proximala utvecklingszon och det sociala samspelet. Resultatet presenteras utifrÄn tre omrÄden som hanterar: FörskollÀrare resonerar kring de ökade kraven, Miljöns betydelse för barns utveckling och Betydelsefulla verktyg och erfarenheter. Slutsatsen av vÄr studie visar att förskollÀrarna kÀnner av de ökade kraven men försöker skapa sÄ bra förutsÀttningar som möjligt för de barn som Àr i behov av stöd. Nyckelord: Fysisk miljö, förhÄllningssÀtt, sociala samspel, utvecklingsekologi.