I detta arbete har vi undersökt hur mycket kunskap det finns om den rĂ„dande anmĂ€lningsplikten i tvĂ„ kommuner. Syftet med detta var att undersöka hur anmĂ€lningsplikten uppfattas av fem verksamma pedagoger. Vi har tagit del av deras berĂ€ttelser och upplevelser genom att intervjua dem angĂ„ende hur de uppfattar anmĂ€lningsplikten och det ansvar som det innebĂ€r. Av resultatet som framkom konstaterade vi att det behövs mer kunskap och fortbildning inom Ă€mnet hos pedagogerna för att kunna sĂ€kerstĂ€lla barnens vĂ€lbefinnande.Barnomsorgen har gĂ„tt frĂ„n att ha varit en förvaringsplats för barn till förvĂ€rvsarbetande förĂ€ldrar till en verksamhet med pedagogiska mĂ„l och riktlinjer. Även synen pĂ„ barn har drastiskt förĂ€ndras frĂ„n att barnen tidigare setts och behandlats som ?smĂ„? vuxna till att fĂ„ lagar och rĂ€ttigheter som Ă€r mer anpassade för barn.

VÄrt syfte var att se om man kunde upptÀcka matematiksvÄrigheter redan pÄ förskolan. Vi har genomfört arbetet med hjÀlp av litteratur, kvalitativ undersökning och diskussioner. Vi valde att lÀgga upp arbetet utifrÄn smÄ barns matematikförstÄelse till att gÄ in pÄ varför en del barn fÄr svÄrigheter med matematiken. Slutsatsen vi drar av vÄrt arbete Àr att man kan upptÀcka barn med dessa svÄrigheter redan pÄ förskolan och vi fÄr Àven belÀgg för detta genom litteraturen. Det har inte forskats sÄ mycket om varför barn hamnar i matematiksvÄrigheter.

I LÀroplanen för förskolan stÄr det:?Omsorg om det enskilda barnets vÀlbefinnande, trygghet, utveckling och lÀrande skall prÀgla arbetet iförskolan. HÀnsyn skall tas till barnets olika förutsÀttningar och behov.? (s.4)Det Àr upp till pedagogerna att anpassa den pedagogiska verksamheten sÄ den passar alla barn.Syftet med vÄrt arbete var att se hur pedagogerna upplever det att ha barn med dolda handikapp i barngruppen. Vi ville Àven ta reda pÄ hur det byggs upp ett bra samarbetet med förÀldrarna till barn med dolda handikapp, sÄ att de kÀnner en trygghet att lÀmna över ansvaret till förskolan.Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer med bÄde pedagoger och förÀldrar till barn med blödarsjuka och matallergi.VÄrt resultat visar pÄ att pedagogernas förhÄllningssÀtt Àr viktigt.

VÄr problemformulering: Hur bemöter förskollÀrare flersprÄkiga barn i verksamheten? Vilka arbetssÀtt och metoder anvÀnder förskollÀrare i sitt praktiska arbete med de flersprÄkiga barnen? Det Àr ur LahdenperÀs kulturkonstrastiva perspektiv problemomrÄdet kommer att belysas. Det kulturkontrastiva perspektivet innebÀr att en kulturs vÀrderingar uppfattas som sjÀlvklara och Àr normala för de personerna som lever i kulturen. För att en kulturs vÀrderingar ska bli synliga ska de mötas av vÀrderingar frÄn andra kulturer (2000 i Linde (red.)). Andra teorier som belyser vÄrt omrÄde Àr Vygotskijs teori kring barns uppfattning av sprÄkets form och betydelse och Merleau-Pontys teori om kroppssprÄk.

Barn till psykisk sjuka kan ha ökad risk för psykisk ohÀlsa men detta kan uppvÀgas av tillgÀngliga skyddsfaktorer. Barn har blivit mer uppmÀrksammade inom vuxenpsykiatrin pÄ senare Är. Beardslees familjeintervention implementeras sedan 2008 i Sverige. Studien undersökte hur vuxenpsykiatrin stödjer barn till psykisk sjuka, speciellt angÄende interventionen. Tio anstÀllda, utbildade i interventionen, frÄn sju psykiatriska kliniker i Stockholm intervjuades.

Syftet med studien Àr att belysa behandlares uppfattningar om betydelsefulla faktorer i förÀndringsprocesser med barn som upplevt vÄld och deras förÀldrar. Metoden för studien var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, dÀr forskaren intervjuade behandlare som arbetar med barn som upplevt vÄld. Resultatet visade att symptom pÄ barn som ?endast? bevittnar vÄld av en nÀra anhörig Àr ofta desamma som barn som sjÀlva blir slagna, precis som behandlingen Àr densamma. Barn som upplever vÄld behöver hjÀlp med bearbetningen av traumat för att kunna fÄ ett begripligande pÄ vad som hÀnt.

Uppsatsen syftar till att undersöka Migrationsverkets handlÀggande vid Äldersbedömning av asylsökande ensamkommande barn. Detta görs genom en social konstruktionistisk analys av handlÀggarnas berÀttelser om sitt arbete med Äldersbedömning. SÄvÀl teori som metod har sin grund i socialkonstruktionismen. Det empiriska materialet Àr insamlat genom kvalitativa interviuer med Ätta handlÀggare vid Migrationsverket. Analysen visar hur handlÀggarna i sitt tal konstruerar Äldersbedömningen som process, hur de konstruerar sin egen roll, hur de konstruerar samarbetet med externa aktörer samt hur de konstruerar den asylsökande.

I denna studie behandlas olika teorier kring barn och ungdomars sociala utveckling och lÀrande i integration med djur. Vidare exemplifierar studien hur detta arbete med djur kan bedrivas. Undersökningen innefattar ocksÄ vad högskoleutbildade pedagoger i förskolan och skolan har för attityder kring att integrera djur i den pedagogiska verksamheten. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av fÀltstudier baserade pÄ observationer, protokoll, intervjuer, och samtal.. I denna studie har Àven en enkÀtundersökning genomförts i syfte att ta reda pÄ attityder kring integration mellan barn/ungdomar och djur.

VÄrt syfte Àr att problematisera lojalitetsbegreppet och lojalitetsteorier nÀr de appliceras pÄ barn. En explorativ metod har anvÀnts dÄ vi ville fÄ en djupare förstÄelse för relationen mellan barn och kundlojalitet. För att fÄ en grundförstÄelse har vi gjort en sammanstÀllning av det teoretiska fÀltet. DÀrefter har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer med sakkunniga samt fokuserade gruppintervjuer med förÀldrar och barn. En abduktiv ansats har antagits för att försöka finna och förstÄ samband och underliggande mönster.

Sorg Àr en av mÀnniskans grundkÀnslor och kan utlösas av förlust av nÄgot slag. I denna uppsats behandlas den, enligt oss, mest smÀrtsamma sorgen som man tvingas gÄ igenom om ens barn dör. Denna litteraturstudie utgÄr ifrÄn tre förÀldrars kÀnslor och upplevelser kring sitt barns död. Vi har en uppfattning om att döden Àr ett tabubelagt Àmne, i synnerhet nÀr det gÀller barn. Vi Àr dÄligt rustade för att ta hand om varandra i dessa situationer och vi gör allt vi kan för att hÄlla Ängesten ifrÄn oss.

PÄ ett hem för vÄrd och boende (HVB) kan barn som misstÀnks fara illa pÄ nÄgot sÀtt placeras av socialtjÀnsten med eller utan förÀlder, för att deras situation ska utredas och lÀmpliga insatser ska kunna utformas om sÄ behövs. Syftet med denna uppsats var att skapa större förstÄelse för hur behandlingsassistenter upplever sitt arbete med barn placerade pÄ HVB-hem. Kunskapsöversikten sammanstÀlldes med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur som har visat att behandlingsassistenten under tiden barnet Àr placerat pÄ HVB-hemmet kan ha en betydande roll för barnets framtid. Behandlingsassistenten utgör i de fall barnet placeras utan förÀldrar den möjlighet till trygghet som barnet har under tiden pÄ HVB-hemmet. För att besvara studiens syfte anvÀndes en kvalitativ metod dÀr halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex behandlingsassistenter vid ett HVB-hem.

Vi har skrivit ett arbete om genus och jÀmstÀlldhet i tvÄ förskolor. PÄ dessa tvÄ förskolor har vi gjort undersökningar med hjÀlp av observationer och intervjuer. Undersökningarna har visat oss hur förskollÀrare och barnskötare tillÀmpar genus och jÀmstÀlldhet i sina barngrupper. Med hjÀlp av litteratur och forskning har vi sedan sammanstÀllt hur förskolorna jobbar med Àmnet..

Cirka 300 barn per Är i Sverige insjuknar i cancer. Upplevelsen av att ens barn diagnostiseras och behandlas för cancer Àr nÄgot av det svÄraste som kan drabba en förÀlder. Barn fÄr andra former av cancer Àn vuxna och behandlingen Àr ofta lÄng och pÄfrestande. I sjuksköterskans ansvarsomrÄde ingÄr att ha en dialog med patient och nÀrstÄende samt att ge stöd under behandlingen. Genom att sjuksköterskan stödjer förÀldrarna under barnets behandling ger det förÀldrarna möjlighet till att pÄ bÀsta möjliga sÀtt ta hand om sitt barn.Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelse av stöd frÄn sjuksköterskan under tiden dÄ deras barn behandlades för cancer..

I dagens Sverige vÀxer stÀndigt den skara barn som har rÀtt till modersmÄlsstöd. Barn som har ett annat modersmÄl Àn svenska har enligt lÀroplanen för förskolan (Lpfö98) denna rÀttighet. Förskolans uppgift Àr, enligt lÀroplanen, att stödja utvecklingen av sprÄk, kultur och identitet för dessa barn. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskolepersonal arbetar med barn som har tvÄ modersmÄl varav det ena sprÄket Àr svenska i en kommun dÀr inte modersmÄlsstöd ges av kommunen. Följs lÀroplanen? Jag har gjort studien med utgÄngspunkt i en rad aspekter som enligt tidigare forskning och erfarenheter verkar positivt vid arbete med modersmÄlsstöd.

Jeppsson, Kristina & Persson, Sophie (2013): Pedagogers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. En studie om pedagogers arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola I det hÀr arbetet studeras hur pedagoger förhÄller sig till barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur arbetet fungerar. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr frÄn Àr: hur pedagoger gÄr tillvÀga dÄ de tror att nÄgot barn Àr i behov av sÀrskilt stöd, vilken kompetens bör pedagoger ha, vilka resurser som tilldelas barn och pedagoger och hur förÀldrasamverkan samt arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd fungerar. Tidigare forskningar visar att pedagoger och barn inte tilldelas de kompetenser och resurser de Àr i behov av, och att förÀldrasamverkan kan vara en utmaning.