Det hÀr examensarbetet handlar om barn i familjer med missbruk och hur man som lÀrare ska hantera situationer som kan uppstÄ kring dessa barn. Syftet med arbetet har varit att fÄ insikt om och ökad förstÄelse för barn som lever i familjer dÀr det förekommer missbruk av berusningsmedel, dvs alkohol eller narkotika. Det har jag gjort genom att lÀsa litteratur inom omrÄdet och intervjuat tvÄ lÀrare och en skolsköterska med lÄng erfarenhet av barn och dÄ ocksÄ av barn som lever under sÄdana förhÄllanden. I undersökningen ligger tyngdpunkterna pÄ hur man kan upptÀcka dessa barn, hur man agerar mot barnen för att underlÀtta situationen för dem i skolan samt hur man agerar mot förÀldrarna. Sammanfattningsvis kan sÀgas att undersökningen visar hur viktigt det Àr att man som lÀrare ser dessa barn och att man orkar bry sig..

Sjuksköterskans huvudsakliga uppgift Àr att förebygga smÀrta och att planera sitt arbete kring barnet sÄ att de utsÀtts för minsta möjliga smÀrta. Faktorer som pÄverkar sjuksköterskan i detta Àr erfarenhet och personlighet.Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och hanterar barn med smÀrta inom primÀrvÄrd. Den metod som valts för denna studie Àr en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultaten i studien grundar sig pÄ tio intervjuundersökningar utförda pÄ sjuksköterskor inom primÀrvÄrd. Resultaten visade hur sjuksköterskan inom primÀrvÄrd bemöter och hanterar barn med smÀrta.

I och med att stress Àr ett aktuellt Àmne ville vi med detta examensarbete ta reda pÄ vad som gör barn stressade. Eftersom vi Àr blivande lÀrare ville vi fokusera pÄ negativ stress för barn i skolan. VÄrt syfte med denna undersökning var att ta reda pÄ vad nÄgra barn uppfattar som stress och vad som gör dem stressade i skolan. Vi valde att ha fyra Äterkommande temarubriker i vÄrt arbete: sociala relationer, schemalÀggning, lektionsupplÀgg och den fysiska miljön för att lÀttare kunna koppla ihop litteratur med resultatet av vÄr undersökning. Vi har tagit del av litteratur för att ta reda pÄ orsaker och konsekvenser av stress hos framförallt barn.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om barn i behov av sÀrskilt stöd Àr inkluderade i Reggio Emiliainspirerade förskolor och beskriva vilket arbetssÀtt som anvÀnds för att möta dessa barn. Arbetet behandlar Reggio Emilias pedagogiska filosofi och arbetssÀtt utifrÄn litteratur och intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger frÄn olika verksamheter, alla med anknytning till Reggio Emiliainspirerade förskolor. Med hjÀlp av intervjuer vill vi belysa pedagogers syn pÄ huruvida arbetssÀttet stödjer barn i behov av sÀrskilt stöd. Sammanfattningsvis tyder resultatet pÄ att Reggio Emilias pedagogiska filosofi stödjer barn i behov av sÀrskilt stöd och att den pedagogiska filosofins strÀvan Àr inkludering. De specialpedagogiska insatserna Àr pÄ olika sÀtt en viktig del i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogen har en betydelsefull roll att fylla i arbetet med att stödja barn i behov av sÀrskilt stöd, deras familjer och pedagoger..

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vilka faktorer som leder till stress hos barn samt hur vi som pedagoger kan förebygga och aktivt arbeta mot stress i skolan. Under vÄr praktik har vi lagt in momentet massage i undervisningen. Detta för att med hjÀlp av intervjuer ta reda pÄ hurvida eleverna upplevde sig mindre stressade. Vi intervjuade Ätta elever, fyra pojkar och fyra flickor om deras upplevelser av massagen. Vi genomförde Àven tre intervjuer med lÀrare pÄ skolan för att ta del av deras syn pÄ barn och stress.

Arbetet handlar om hur fritidspedagoger arbetar för att barn i koncentrationssvÄrigheter ska fÄ ett fungerande samspel med andra barn i bÄde styrda aktiviteter och i den fria leken. I bakgrunden skriver vi om barn i koncentrationssvÄrigheter, dess förutsÀttningar och om fritidshemmens mÄl och uppdrag kring barn i koncentrationssvÄrigheter. Som metod anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer och intervjuar fyra fritidspedagoger i en stad i Sverige. Genom samtalsanalys skriver vi vad pedagogerna svarat med anknytning till forskningsfrÄgorna. Med hjÀlp av intervjuerna fÄr vi reda pÄ att fritidspedagogerna försöker anpassa lokaler och miljöer efter barn i koncentrationssvÄrigheter men att de tycker att det Àr svÄrt.

Syftet med arbete Àr att undersöka vilka attityder pedagoger och barn har till barns lek och rörelse. Med hjÀlp av enkÀtundersökningarna och observationerna kom vi fram till att barn generellt tycker om att leka och röra pÄ sig. Litteraturens syn pÄ pojkar och flickors lek stÀmde dock inte alltid överens med vad vi sÄg pÄ vÄr verksamhets förlagda utbildning (VFU). Vi vill Àven se hur barn vill ha det nÀr de leker. Om de vill leka ensam eller flera tillsammans, bestÀmma sjÀlva vad de ska leka eller om de vill att nÄgon ska bestÀmma vad de ska leka mm.

Syftet med undersökningen har varit att fördjupa förstÄelsen för hur pedagoger arbetar för att integrera barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleverksamhet samt vilka faktorer som kan pÄverka integreringen. FrÄgestÀllningar var: Vilka barn anser pedagogerna Àr i behov av sÀrskilt stöd?  Hur planerar och arbetar pedagoger för att integrera barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd i verksamheten? Vilka faktorer kan pÄverka integreringen av barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd? Den metodiska ansatsen har varit kvalitativ och data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att integrering av barn i behov av sÀrskilt stöd kan se olika ut beroende pÄ förskola samt hur lÀnge pedagogerna arbetat inom yrket. Det framkom Àven att pedagogernas förhÄllningssÀtt har stor betydelse vid integrering eftersom detta pÄverkar hur villiga pedagogerna Àr att se barnens begrÀnsningar och styrkor, huruvida de Àr benÀgna att göra förÀndringar i förskolans miljö och arbetssÀtt för att anpassa verksamheten till alla barn.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en insikt om hur förskollÀrare tÀnker kring specialpedagogik i förskolan och Àven vilka faktorer som har betydelse för förskollÀrares arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Vikt har Àven lagts vid förskollÀrares tankar runt tidiga insatser för barn i förskolan. För att kunna ta reda pÄ detta har en kvalitativ intervjustudie gjorts dÀr 7 verksamma förskollÀrare frÄn 2 olika enheter har intervjuats. Jag har utgÄtt frÄn mina problemstÀllningar; Hur tÀnker förskollÀrare kring Àmnet specialpedagogik? Vilka faktorer har betydelse för förskollÀrares arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd? samt Vilken betydelse har tidiga insatser för barn i förskoleÄldern? Mitt resultat visade att det mÄnga gÄnger finns tvÄ olika sÀtt att tÀnka kring specialpedagogik i förskolan.

BakgrundPersoner som arbetar inom den svenska barnomsorgen har en skyldighet att anmÀlamisstankar om att ett barn far illa till socialtjÀnsten. Barn som utsÀtts för nÄgon form avmisshandel utvecklar olika former av avvikande beteenden. De verksamma pedagogerna har iuppgift att uppmÀrksamma dessa barn och utefter detta arbeta pedagogiskt för att stödja dessabarn i sin utveckling.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka pedagogers tolkningar och erfarenheter kringanmÀlningsplikten samt hur de beskriver sitt arbete för att hjÀlpa barn som far illa. Vidarebehandlar studien socialtjÀnstens arbete kring en anmÀlan.MetodVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av öppna intervjuer. Respondenternabestod av tre förskollÀrare, tre förskolechefer samt en socialsekreterare.

VĂ„rt syfte med arbetet Ă€r att fĂ„ en ökad kunskap om barn med svĂ„righeter sĂ„som, stress, lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter, DAMP, övervikt, fysiska handikapp och mobbning. Vi vill ocksĂ„ fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur man kan underlĂ€tta för dessa barn i idrottsundervisningen. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar: Är skolans idrott viktig för elevernas fysiska och psykiska utveckling? Kan man inom idrottsĂ€mnet underlĂ€tta för barn med de svĂ„righeter av de slag vi studerat? Hur definieras dessa typer av svĂ„righeter i litteraturen och hur uppmĂ€rksammar man dem hos barn? Vi har lagt tyngdpunkten pĂ„ litteraturstudien men har Ă€ven en empirisk del dĂ€r verkligheten speglas av specialpedagoger och idrottslĂ€rares erfarenhet. Genom arbetet har vi kommit fram till att mĂ„nga av dessa svĂ„righeter som vi valt att behandla, har uppstĂ„tt genom att samhĂ€llet har förĂ€ndrats och mĂ€nniskan har inte anpassat sig efter det..

Barn och ungdomar med kognitiva funktionshinder löper större risk att drabbas av sÀmre tandhÀlsa Àn övriga (Gabre, Martinsson och Gahnberg 2001). Det Àr ett problem som tandhygienister mÄste vara medvetna om nÀr de i sitt dagliga verk arbetar med patientundervisning. Syftet med denna studie var att beskriva tandhygienistenserfarenheter av patientundervisning för barn och ungdomar med kognitivt funktionshinder. Metoden har bestÄtt av kvalitativa intervjuer med fyra tandhygienister om deras erfarenheter kring patientundervisning, vilka sedan analyserats genom innehÄllsanalys. Resultatet visar att det krÀvs förmÄga att utstrÄla trygghet och att vara adaptiv för att patientundervisningen skall ge önskat resultat.

Denna undersökning handlar om lekens betydelse för utvecklande av socialt sampel mellan barn. Vet alla vad lek Àr och Àr lek nÄgot man kan definiera? Vi har intervjuat barn och pedagoger i förskola och förskoleklass och Àven observerat barn. Genom lek fÄr barn bearbeta vardagssituationer och vÀrlden runt omkring dem. De lÀr sig att samarbeta och att lyssna pÄ varandra, men Àven turordning.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka dramapedagogikens plats inom den svenska kriminalvÄrden samt att se om nÄgra kopplingar till skolans vÀrld synliggörs. Med plats menas det utrymme dramapedagogiken tillskrivs och hur detta kan se ut. UtifrÄn tre kvalitativa intervjuer synliggörs dramapedagogikens syfte, fördelar, förutsÀttningar samt dess mötta motstÄnd, inom KriminalvÄrden. Resultatet frÄn intervjuerna analyseras, diskuteras och tolkas med innehÄllsanalytisk metod. Informanterna Àr tre anstÀllda/tidigare anstÀllda, som pÄ olika sÀtt varit och/eller Àr involverade i dramapedagogisk verksamhet inom KriminalvÄrden.

Blyghet Àr nÄgot som blivit alltmer uppmÀrksammat, kanske frÀmst nÀr det talas om barn i förskolesammanhang. Det finns relativt mycket litteratur och forskning kring Àmnet och pÄ internet finns enorma mÀngder med information och olika sidor för sjÀlvhjÀlp och terapiförslag. FrÀmst talas det om blyghet och dess konsekvenser, vilket ofta innebÀr att den blir negativt betingad. I följande studie tas upp hur pedagoger i förskola och förskoleklass ser pÄ blyghet, bÄde dess negativa sidor men ocksÄ det positiva som den kan bidra med. Det framkommer ocksÄ en slags oro gentemot de blyga barnen nÀr man talar om att kunna uttrycka sig och delta i sociala sammanhang.