Stig Dagermans drama Streber från 1948 handlar om fyra kompanjoner som i frihetlig anda startar en kooperation. Solidariteten hotas av huvudpersonen Blom som liksom titeln antyder är en hänsynslös karriärist och en klassisk bedragare. Genom sitt hänsynslösa spel går han i rak riktning mot sitt eget fall. Männen i pjäsen är rädda att falla och att bli dominerade av andra varför en läsning utifrån manlighetsforskningen belyser just den råa kampen om positioner och den polarisering av mansrollen som är tydlig i pjäsen. Syftet med uppsatsen är att utifrån manlighetsforskningen undersöka hur männen i pjäsen förhåller sig till varandra och varför, samt hur detta kommer till uttryck genom kroppsspråket och den giftiga dialogen med hjälp av läran om tecknen, semiotiken, det vill säga om vad vi berättar med hur vi beter och uttrycker oss.

Den här studien har undersökt huruvida bordsrollspel kan hjälpa till att uppfylla de mål som finns beskrivna i Lpf 94. Den grundar sig i tidigare forskning kring bordsrollspel, pedagogiskt drama och interaktiva berättelser. Studien i sig är en textanalys. Först analyseras läroplanen för att se vilka mål rollspel eventuellt kan hjälpa till att uppfylla. Därefter analyseras fyra stycken rollspel för att se hur väl de kan hjälpa till att uppfylla dessa mål.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

Mitt arbete handlar om lärares och dramapedagogers uppfattning om sina roller när de arbetar med drama som metod och om likheter och skillnader i deras sätt att arbeta meddrama. För att få information om och kunna jämföra information intervjuade jag några lärare och dramapedagoger från olika klasser. Därefter gjorde jag observationer av samma personers praktik för att få inblick i deras praktiska arbete.Resultatet visar att lärarna och dramapedagogerna hade olika syn på vad drama är men samtidigt hade de likadan syn på hur man ska vara som övningsledare. De menar att när man arbetar som övningsledare med de yngre barnen ska man hela tiden ha en överblick över gruppen samt vara bestämd för att barn lätt blir ofokuserade. Däremot menade en av dramapedagogerna att barnens kreativitet skulle komma från barnen medan övningarna var bara ett hjälpmedel att få barnens fantasier att bli konkreta.När jag gjorde mina observationer kunde jag se lärares och dramapedagogers delaktighet i dramaövningarna.

Detta arbete syftar till att se om lärare använder sig av de estiska ämnena och skönlitteratur då det gäller att påverka elevers läs- och skrivlust. De estetiska ämnena har avgränsats till att gälla drama, bild och musik. Undersökningen bygger på intervjuer med nio lärare i årskurs tre till sex. Resultatet visar att lärarna arbetar med främst skönlitteratur för att stimulera elevernas lust till läsning och skrivning. De använder även drama och bild i samma syfte.

Föreliggande studie bygger på ett dramapedagogiskt arbete inom en specialpedagogisk kontext. Studien har utförts på en resursskola med elever i behov av särskilt stöd. Syftet är att undersöka vilka kvaliteter pedagogiskt drama kan tillföra i arbetet med elever i behov av särskilt stöd, särskilt utifrån förhållningssätt, social interaktion och självkänsla. För att nå detta syfte har det pedagogiska arbetet bestått av att tillsammans med eleverna utföra olika dramaövningar. Vidare har eleverna skapat en musikvideo utifrån deras egenproducerade låt.

Litteraturundervisningen har länge varit en självklar del av svenskämnet på gymnasiet, men på senare tid har den blivit både ifrågasatt och kritiserad från olika håll. Med detta som bakgrund diskuteras i denna uppsats varför litteraturundervisningen är en viktig del av svenskämnet, vad som bör studeras samt hur detta kan ske. Huvuddelen av uppsatsen presenterar konkreta förslag på lektionsupplägg som alla har använts i litteraturundervisningen av lärare på gymnasiet. Dessa lektionsupplägg är indelade i tre övergripande arbetssätt: litteratursamtal, filmvisning och drama. Det visar sig att alla de tre arbetssätten kan bidra till uppnåendet av svenskämnets syfte, som presenteras i Skolverkets ämnesplan.

The purpose with my examination is to make a contribution to how, as a pedagogue, you can work to make it easier for pupils with Aspergers syndrome that are integrated in an ?average? class. I will concentrate my work to these questions: how pedagogues can work to make it easier for pupils with Asperger syndrome that are integrated in an ?average? class. If it affects the other pupils in the class when pupils with Asperger syndrome is integrated in the class and also if it affects the pedagogues work having these children integrated in their ?average? class.I have decided to study research and other literature and also to do two interviews to find out how pedagogues can make it easier for children with the diagnosis Asperger syndrome.

Den här studien handlar om hur ungdomars sociala relationer formas och hur de upplever att deras självkänsla påverkas genom att vara kontinuerligt aktiva i drama. Vi, Zara och Anna, har båda läst Kultur, Medier och Estetik (KME) som huvudämne och har ett intresse i att fördjupa oss hur vida våra kunskaper kan komma till användning i våra framtida yrken som pedagoger. KME grundar sig i att utveckla kunskaper och kommunikativa förmågor genom ett vidgat språkbegrepp, med utgångspunkt i estetisk gestaltning och kommunikation. Lgr 11, läroplan för grundskola, förskolekassen och fritidshemmet, uttrycker att skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.

Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra lärares uppfattning om och rapporterade användning av de estetiska ämnena som verktyg för språkinlärning hos andraspråkselever. Genom vårt arbete vill vi uppmärksamma om och i sådana fall hur de estetiska uttrycksmedlen, bild, drama respektive musik, kan bidra till andraspråksinlärning. Vi har utgått från vårt syfte och genomfört kvalitativa intervjuer med nio lärare, varav tre andraspråkslärare, tre klasslärare och tre lärare från en kulturskola i Norrbotten. Den forskning vi hittat om estetiska ämnen och andraspråksinlärning har varit begränsad. Vi har därför skrivit om andraspråksforskning respektive forskning kring estetiska ämnen som ett verktyg för språkinlärning.

The purpose of this study was to investigate how preschool pedagogues in Stockholm and in Tornedalen speak about and relate to creative activities. By qualitative interviews in two geographically distant areas, one minority culture and one majority culture, I have collected information from six pedagogues, three in each area. Values in, and the significance of culture in creative activities have been the main focus. From this study I conclude that all pedagogues agreed upon the creative activity having an extensive role in the preschool work. The role of the individual pedagogue within the creative activity is multiple and dependent on where, when and how the activity is carried out.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet är att undersöka regeringens kultursatsning, Skapande Skola där en kulturinstitution har initierat ett externt kulturprojekt som ingår i denna satsning. Studien syftar till att beskriva och analysera denna kulturinstitutions uttalade intention samt sätt att arbeta med Skapande Skola. För att uppnå syftet avser jag att besvara följande frågor: 1. Vad består regeringsuppdraget Skapande Skola av för innehåll? 2.

Vårt arbete behandlade barns förståelse av ekologiska processer och genomfördes i en skola i Illinois, USA. Syftet var att utveckla elevers förståelse av fotosyntesen med hjälp av drama. Vi använde drama som pedagogisk metod för att synliggöra denna abstrakta process. Även praktiska experiment och teori ingick i undervisningen, detta för att förklara materians byggnad och omvandling. Två av de 6 medverkande eleverna i vår studie utvecklade en djupare förståelse och kunde se förhållandet mellan materians omvandling och sockret som energi för tillväxt.

Syftet med följande arbete är att belysa lekens betydelse i träningsskolan samt hur personalens syn på lek som kommunikation påverkar när det gäller barn i svårigheter. Arbetet inleds med en teoretisk översikt om lekens vara eller inte vara samt lekteorier. Min ambition är att lägga ett specialpedagogiskt perspektiv på leken i träningsskolan. Genom intervjuer av personal och genom observation av dramalek hos eleverna ville jag belysa betydelsen av lek för barn med autism. Sammanfattningsvis verkar leken vara central och viktig för personal på träningsskolan. Lekens potentiala kraft att vara en källa att häva ur samt berikas även barn med autism och blir då särskild viktig genom lekstruktur och personalens samsyn på lek..

Att inneha ett rikt språk är betydelsefullt för attleva och verka i dagens samhälle som omges av text och samtal. Barns läsförmågaoch intresse för litteratur har senaste decenniet försämrats. Därför är det avstor vikt att lärare applicerar högläsning i undervisningen och bearbetar denpå ett varierat sätt, exempelvis genom drama. Ansatsen är baserad påaktionsforskning där fokus låg på att utveckla VFU-verksamhetens praktik. Syftet med studien är attbidra med kunskap omspråkutvecklande arbetssätt för bearbetning av högläst skönlitteratur.