This paper attempts to trace the journey of Adonis from ancient Mesopotamia, through Phoenicia and finally to Greece, and to see how his function and cult have evolved during this migration. It starts with a short summary of previous research regarding Adonis and goes on to describe the myths and the rites of Adonis as they were celebrated in Alexandria, Byblos and Athens. I then examine possible connections to ritual drama, the mystery religions and whether there is any evidence that the Adonia might have been a germination ritual.My conclusions are that Adonis loses his connection to the growing cycle and the ideology of sacred kingship with the move to Greece where the political system with independent city states is different, and that there has been too much focus on Adonis as a vegetation god. Since Adonis is connected with the ancient Near Eastern cults of sacral kingship it might be more rewarding to consider the death aspects associated with his cult and the possibility of ancestral worship in relation to a ruler. This would make some of the otherwise puzzling aspects of his cult more understandable..

Denna text vill ge en inblick i vad romansinterpretation är, och vilken roll man som pianist spelar i tolkningen av både text och musik. Den musikaliska utgångspunkten är sångcykeln ?Hjärtats sånger? av Gunnar de Frumerie, med texter av Pär Lagerkvist. För att kunna belysa så många sidor som möjligt av arbetet som romanspianist studerade jag in alla sex sånger med två sångare som har helt olika rösttyper: Åsa Lansfors Lindblom, en lyrisk sopran som främst sjunger romansrepertoar och Nils Guste?n, en bas som utbildar sig till operasångare.Varje sång i sångcykeln beskrivs dels utifra?n mina personliga tolkningar av texten och musiken, dels utifrån de diskussioner jag haft tillsammans med sångarna i övningsrummen.

Estetiska inslag är något som elever möter i sitt dagliga liv genom bland annat teve, musik och reklambilder. Elever intresserar sig i musik, teater och dans med mera och detta kan vara en stor del av deras liv. Frågan är hur verksamma lärare förhåller sig till och arbetar med estetisk verksamhet, med tanke på att en stor del av barn och ungdomars tid tillbringas i skolan. Detta arbete är av didaktisk karaktär eftersom det behandlar hur lärare tänker och handlar i sin undervisning. Arbetet handlar om estetisk verksamhet, där vi innefattar formerna bild, musik, drama och rörelse, och hur dessa kan användas i skolans arbete av lärare.

Syftet med denna studie är att med en vetenskaplig kvalitativ metod undersöka hur avslappningsövningar upplevs av människor med diagnosen borderline. Uppsatsen är en empirisk studie med en kvalitativ undersökning. Undersökningen svar har bearbetats med en fenomenologisk ansats. Svaren från intervjuerna har bearbetats separat och sedan analyserats utifrån förda teorier. Min avsikt med den här uppsatsen är att försöka synliggöra hur olika variationer av en upplevelse kan te sig och om det trots olikheter kan finnas en stimulans för deltagarna att använda sig av avslappningsövningar. För att belysa och utforska problemet har jag använt mig av egna observationer för att kunna kort beskriva känsloläget i rummet innan övningen börjar.

This essay is about "factionstexter", a combination between fact and fiction, and the problems that can occur when reading them. I present previous resarch on this subject and I focused on docu drama and dramadoc. Bo G Jansson is the researcher I used most frequently in this essay. He describes various types of faction texts in film, television and literature. Annette Årheim´s thesis stands for the didactic portion of the essay.

In modern leadership research, leadership is often viewed as a social construction, and under this paradigm various researchers let the media play a central role in constructing leadership. Meanwhile, the question of how the media actors do this is left unanswered. We explore the question of how and why the media construct leadership, from the vantage point of the media actors themselves, and the conditions they work under. Different mechanisms for media construction of leadership are identified in previous research. Through interviews with business journalists at Veckans Affärer, we find recognition for some of the explanatory mechanisms: namely that personification of a CEO facilitates the work of journalists (and sells papers), that personal drama captures reader demand, and that the CEO of a listed company consciously cultivates his or her personal parallel self.

I denna uppsats undersöks rollspelets potential att motverka diskriminering och förtryck i förtryckande regimer. Jag tar avstamp i de mänskliga rättigheterna och i dramapedagogikens essens och styrkor. Jag beskriver Youngs diskrimineringsteorier, samt Freire och Boals pedagogiska teorier om den frigörande teaterns styrkor och syften, och presenterar en intervju om rollspelsanvändande mot kvinnoförtryck i Iran. I analysen söker jag samband mellan de olika tillvägagångssätten i användning och syfte med rollspel utifrån materialet och presenterar mina slutsatser; rollspel i förtryckande regimer kan leda till sammanhangsskapande, frigörelse från inre förtryck, och medvetengörande för individ och grupp om hur man kan skapa en dialog om förtryck..

Det är av största vikt att lärare arbetar med kreativa och varierade arbetsmetoder för att skapa och bibehålla elevers läslust. Detta kan göras genom att frångå traditionella läromedel, dock skall dessa inte totalt förkastas. Genom att utgå från skönlitteratur möjliggörs lärarens uppdrag, nämligen att möta och tillgodose varje enskild elevs inlärningsstil, behov och mognadsnivå. Med detta menar vi att undervisningen/inlärningen kan variera mellan exempelvis bild, drama, musik, rörelse och de teoretiska ämnena. Med denna metod får alla elever en känsla av att lyckas och därmed ökar motivationen och lusten att lära.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

The purpose of this study is to examine how preschool teachers think about their work with aestetic expression with children. In my study, I have chosen qualitative interviewes to take part of the preschool teachers´stories in three different educanational approaches. The prescools that have chosen are Waldorf, Reggio Emilia and a traditonal preschool. To achive this purpose I have used following questions: Which view have preschool teahers about the inportance of aestetic forms of expression for children? How do preschool teacher describe their work with aesthetic expression and what similarities and differences exist between the different pedagogical approaches? The result shows that there are both similarities an differences between the preschools, mainly how they work with aestetic forms of expression.

Syftet med denna uppsats är att med en kvalitativ metod undersöka om dramapedagogiska övningar kan vara ett verktyg i undervisning av Argentinsk tango. Genom respondentintervju har jag försökt fånga elevernas upplevelse av dramapedagogiska övningar, om de tycker att det kan vara ett redskap för att utveckla kroppsmedvetenhet. Min intention med uppsatsen är att synliggöra dramapedagogiska övningar i undervisningen av Argentinsk tango. Utifrån detta har jag tittat på om det i förlängningen kan förenkla lärandet av steg och sekvenser. Svaren från intervjuerna har sammanställts och sedan bearbetats och analyserats genom valda begrepp utifrån litteraturen.

Denna undersökning avser att studera hur musiktatergruppen "Nalta" arbetar för att fånga barns intresse och behålla det. De framför en föreställning som heter "Mamma bas får en baby" för i huvudsak barn i åldrarna 3-10 år. Undersökningen genomfördes genom observationer av föreställningen och intervjuer med gruppen. I undersökningen framkom två speciella faktorer som påverkade gruppens möjligheter till kontakt med barnen. Det första är att gruppen själva upplever och agerar utifrån egen lust och glädje.

Att gräva där man står är en kvalitativ och hermeneutisk studie som undersöker vad utövare av de förtrycktas teater har för målsättningar och vad de vill förändra. Intervjuer ifrån åtta utövare/teatergrupper i Brasilien och Argentina kategoriseras i resultatdelen utifrån sex olika målsättningar: skapa forum, politisk förändring, att gräva där man står, anpassning och terapi,personlig utveckling, styrkan i att arbeta i grupp. Vidare presenteras två olika nivåer som utövarna verkar på: en samhällelig och en individuell nivå. Metodens potential att förändra och utövarnas målsättningar förstås sedan i tolkningsdelen med hjälp av forskning på området som tar sitt avstamp i Marx och Bourdieus teoretiska ramverk. Resultatet relateras också till svenska förhållanden..

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att få djupare kunskaper om hur pedagoger kan använda sig av sagor och samtidigt ge barnen möjligheter att uttrycka sig med olika estetiska uttrycksformer så som bildskapande, dramatisering, sång och återberättande. Vi valde ut sagan om bockarna Bruse som sagotema där barnen under fyra tillfällen samlades för olika estetiska aktiviteter.  Arbetet genomfördes i en förskola på två olika avdelningar parallellt. Därefter dokumenterades aktiviteterna genom att observera och föra loggboksanteckningar. Vi fick under arbetet upp ögonen för vilka möjligheter det finns i att arbeta med sagan som tema men även hur viktiga våra förberedelser, vårt förhållningssätt och miljön är i förskolan. Arbetet med de estetiska uttrycksformerna ledde till ett lustfyllt och utvecklande lärande hos barnen.