AbstractPurpose/Aim: The aim of this essay is to examine the democratic potential of Forum Games.The main focus of the essay is if working with forum games can help the participators to better communicate their thoughts and ideas and through this take better part in a democratic society.Material/Method: The material to the study has been gathered through three interviews with persons using forum games in their work and one enquiry with 21 students in Teacher education at Uppsala University, who had recently tried the method for the first time.Main results: The conclusion of the study is that forum game has a democratic potential. Ability to communicate is important for a democratic society and participating in forum games can improve the participators communication abilities. Furthermore forum games seem to have other positive effects on a democratic society, apart from helping the participators to improve their communication skills.Keywords: Forum Games, Forum Theatre, Communication, Democracy, Drama.

Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för hur man som förskollärare väljer att implementera bild, drama och musik utifrån den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (reviderad 2010). Vi ville också få en förståelse för vilken betydelse reflektion har i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. För att samla empiri valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från olika förskolor. Utifrån litteratur och teorier har vi kommit fram till att mycket av arbetet med bild, drama och musik sker ogenomtänkt och utan reflektion. Vi lade även märke till att samtliga pedagoger finner en svårighet i att beskriva vad, hur och varför en aktivitet utförs på ett visst sätt.

SAMMANFATTNINGUnder kursen Estetiskt lärande har en ständig frågeställning varit: Hur kan man arbeta med estetiska ämnen och samtidigt kombinera dem med ett annat?Jag har gjort ett examensarbete i två delar, den första är en litteraturstudie där olika författares teorier om drama och amatörteater tas upp. Den andra är en undersökning av amatörteatrars bevarade material från Folkrörelsernas arkiv.Mina frågor i arbetet är:1. Till vilken nytta har elever och lärare i drama om kunskap i amatörteaterhistoria?2.

Denna studies syfte är att studera hur samspelet mellan barn och mellan barn och förskollärare sker i en bokläsningsaktivitet med högläsning för en grupp barn jämfört med när musik och drama tillförs aktiviteten.Det visade sig vid de observationer som gjordes att barnen, i detta fall en grupp bestående av 8-10 treåringar, fick en djupare förståelse för sagan De tre bockarna Bruse. Tidigare forskning och begrepp har studerats för att få en fördjupad kunskap om relevanta teorier kring samspelets betydelse för barn. Den tidigare forskningen har jämförts med observationsmaterialet. Resultatet av dessa studier visar på att det uppstår ett samspel mellan förskollärare och barn och barn sinsemellan när drama och musik tillförs bokläsningen. Samspelet sker alltifrån en envägskommunikation, där förskolläraren hade en tydlig ledarposition, till ett mer engagerat samspel, där barnen förde samtalet och förskolläraren var en handledare för att hjälpa barnen.Slutsatsen av studien är att förskollärarna bör använda sig av drama och musik vid bearbetning av bokläsning för att bl.a.

Syftet med vår undersökning var att se om man genom olika övningar kunde stimulera barns skrivlust. Utgångspunkten var att övningarna hade en mottagare och att skrivlusten var det viktigaste, inte skrivandet av en korrekt text. Skrivövningarna hade olika teman, bl.a. musik, sagor, drama och bilder. Undersökningen genomfördes på en skola, där undersökningsklassen bestod av 12 fjärdeklassare och 10 femteklassare.

Mitt syfte är att få ökad förståelse för vad drama kan bidra med för förskolebarns lärande. Den empiriska delen i studien har genomförts på den förskola där jag gjorde min senaste verksamhetsförlagda utbildning till lärare för tidigare år, vilket omfattar förskolan och upptill skolans tredje år. Barnen som deltog i mina dramaaktiviteter var mellan tre och fem år. I studien har jag använt insamlingsmetoder av kvalitativ karaktär som observation, samtal/intervju och barnens bilder som jag tillsammans med barnen förde ett samtal kring. Resultatet visar att barnen genom dramaaktiviteterna utvecklade sin fantasi och nyfikenhet och därigenom sitt lärande.

Denna uppsats är en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som läst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp på Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstår i deras texter och vilka diskurser som därför kan identifieras. Jag har också använt mig av Lindströms teori (2008) om läroformer inom Estetiska lärprocesser och Marners idéer om argument för estetiska ämnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benämnt: kunskaps-diskurs, ämnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spår av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad är metod-diskursen och den sociala diskursen. Lindströms (2008) teori bygger på idéer om att man kan beskriva fyra lärandeformer inom estetiska lärprocesser och dessa kallar han I, OM, MED och GENOM.

I vårt examensarbete har syftet varit att främja utvecklingsmöjligheterna i flickors och pojkars emotionella språkförmåga i tal och skrift genom att arbeta intensivt med skönlitteratur, skrivövningar och drama i skolan. De metoder vi har valt för att mäta resultatet av vårt arbete är processkrivning i uppsatsform där vi mätte antalet adjektiv och adverb samt en utvärdering av grupparbete med frågeformulär..

Syftet med detta arbete är att beskriva hur och varför drama används i språkinlärning, samt att se på ämnet som en inlärningsmetod utifrån teorier om inlärning och dramapedagogik. Inledningsvis förklaras dramapedagogikens innebörd och syftet med dess användning. Därefter ger jag en historisk bakgrund om dramat och dess användning i skolan och vid andra undervisningstillfällen. Därpå följer en presentation hur drama berikar dagens språkinlärning. Arbetet består av en litteraturdel och en undersökningsdel.

Abstract Syftet med vårt utvecklingsarbete är att beskriva vilka multimodala verktyg som yrkesverksamma pedagoger som har studerat pedagogiskt drama använder i sin undervisning samt på vilket sätt dessa verktyg används. I Pedagogiskt drama utgår man från en helhetssyn på människan. Föreningen av praktik och teori sker i en utvecklande process. Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av tre semistrukurerade intervjuer och dagboksanteckningar från en deltagare. Vi har även studerat aktuell forskning inom området och i närliggande områden.

This essay describes how theatre can be a tool in social work. The essay evaluates the Swed-ish KRAFT-project, a course for unemployed people with the goal to make them grow as in-dividuals by using drama exercises and performing a theatre play in front of an audience. The essay is a quantitative secondary study of the questionnaire used in the KRAFT-project. Through analysing the questionnaire the participants answered this essay tries to explain the results from a social psychological perspective. The essay also discusses how the participants? self-concept and self-esteem could have been affected by the KRAFT-project.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur musik och drama integreras i svenskundervisningen, inriktat mot de tidigare skolåren. Vi som gjort arbetet har läst olika program i vår respektive utbildning där den ena av oss läst Svenska i ett mångkulturellt samhälle vilken varit mer teoretiskt inriktad medan den andra läst kultur, media och estetiska uttrycksformer som haft en mer praktisk inriktning. På detta sätt har vi upplevt undervisningen olika baserat på den utbildning vi fått i vårt respektive program. Detta har medfört att vi försökt att komplettera varandras sätt att uppfatta och utveckla undervisningen så att det blir en bra, rolig och utvecklande mix av teori och praktik. Utgångspunkt i vår studie har varit styr- och måldokument för grundskolan och svenskämnet och som stomme för den teoretiska delen har vi främst använt oss av begreppen radikal och modest estetik, samt funktionaliserat och formaliserat lärande.

Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma dramapedagoger ta reda på och åskådliggöra fenomenet drama. Fokus ligger på elevernas åsikter gällande drama som en alternativ undervisningsmetod i språkundervisningen. Samtidigt har jag tittat närmare på hur drama inverkar på deras skriftliga produktion (fri skrivning), där ord, fraser och grammatik ingår. Jag har undersökt en grupp elever som går sista året på samhällsprogrammet inriktning språk. Undersökningarna har genomförts genom löpande observationer i klassrummet, eleverna har skrivit sina reflektioner i loggböcker (de har läst berättelsen om Pinocchio på italienska), enkäter, för-och eftermätning i form av prov samt att eleverna har satt upp en skolpjäs om Pinocchio på italienska.

In this paper I make an analysis of the play Järnbörd (By burning Iron) written by the swedish author Magnus Dahlström. In this play all the characters has committed horrible crimes wich they easily describes the violence. The starting-point of my analysis is the text itself and not any stage-setting. The reason for this is that I find it interesting to see what can be found in the text only. I investigate if the language itself can tell something.Furthermore I discuss Magnus Dahlström´s literary language and if he has any distinguishing quality, and if so what it may be.

The aim of this thesis is to ascertain how primary school teachers would like to improve their mathematics teaching. The central questions for this research are:In what ways do teachers want to improve their mathematics teaching?How do the teachers justify their statements?What main features can be distinguished out of the teachers answers?Three interviews and seven surveys have been used to collect information from a total of nine teachers, at one primary school. Teaching pupils from preschool to sixth grade. The results have been analysed, interpreted and discussed using a drama pedagogical perspective, inspired by a holistic approach to learning.