The aim of this thesis is to ascertain how primary school teachers would like to improve their mathematics teaching. The central questions for this research are:In what ways do teachers want to improve their mathematics teaching?How do the teachers justify their statements?What main features can be distinguished out of the teachers answers?Three interviews and seven surveys have been used to collect information from a total of nine teachers, at one primary school. Teaching pupils from preschool to sixth grade. The results have been analysed, interpreted and discussed using a drama pedagogical perspective, inspired by a holistic approach to learning.

This essay is an attempt to give indications of how pupils in the ninth grade value the arts subjects in Swedish schools. We believe that the subjects in arts education is mainly seen as ?fun? subjects rather than ?important? or ?useful?. However, this is not an attempt to find out the pupils view in a national scale, but instead an attempt to show what pupils may think and how this may affect the art subjects value..

Jag har i denna uppsats valt att undersöka om och på vilket sätt drama och folksagor kan hjälpa 10-12-åriga barn att utveckla sin återberättarförmåga. Jag har även försökt att finna ett sätt att med hjälp av gestaltning av folksagor skapa en bättre uppfattning av barnens inre utveckling. En positiv upptäckt under denna studie var att unga redan i första stadiet av sin utveckling lätt kan lära sig att personifiera olika objekt och utvidga sin fantasi, vilket kan leda till att de i framtiden lättare kan lösa mera komplicerade ting i livet. Ett problem var att jag var ensam om en sådan undersökning, som skulle krävt minst tre personer för att man skulle kunna genomföra hela proceduren från videoupptagning till observation, intervju och analys. Under denna undersökning har jag upptäckt att gestaltning av folksagor fungerar både som en bra metod i arbetet med utveckling av barnens fantasi och som ett sätt att få en bättre uppfattning om andra människor i samhället..

Syftet med vår undersökning var att se om man med hjälp av pedagogiskt drama kan stärka intellektuellt funktionshindrade barns självkänsla. Eftersom vi båda arbetar med intellektuellt funktionshindrade barn och tycker det är stimulerande och utmanande, valde vi att göra vår undersökning i en dramagrupp med 10 grundsärskoleelever. Under vårterminen har dramagruppen arbetat med ett projekt om Leonardo Da Vinci som avslutades med en teaterföreställning. Vi valde att samla in vårt empiriska material genom kvalitativa studier i form av observationer och intervjuer. Åsa som var involverad i projektet genomförde deltagande observationer under vårterminens dramapass.

The purpose of this thesis is to investigate respectability and the construction of ?free love? in Swedish feminist debater and playwright Frida Stéenhoff?s (1865?1945) drama Lejonets unge (1896). In 1897 the first production of the drama was set in the small town of Sundsvall in Sweden and caused a public storm be-cause of its plea for free love for both men and women.Through an intersectional perspective, where the axes of class, gender, sexual-ity, religion, nationality and age are central and with a starting point in Beverly Skegg?s concept ?respectability? I investigate how ?free love? is constructed in the drama. I also link the construction of ?free love? to the historical context of the debate concerning sexual morality and marriage which was intense in society and literature in Scandinavia in the late 19th century.In the drama the plea for ?free love? is created mainly through the character Saga Leire.

Detta är en etnografisk studie som syftar till att undersöka drama som kommunikativt ämne. Metoder som används är observationer och fokussamtal. Undersökningsområdet baseras på ett projekt i Borlänge kommun som kallas för Tusen Ord, där dramapedagoger arbetar språkfrämjande i en interaktiv utställning för barn och vuxna. Den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord har studerats i tre olika skolgrupper: 5 åringar inom förskolan, år 4 i grundskolan och vuxna SFI elever (Svenska För Invandrare).Studien visar att kommunikativa funktioner i hög utsträckning finns närvarande i den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord.      Nyckelord: Dramapedagogik, fantasi, berättande, kommunikation, språk      .

Syftet med detta arbete var att med hjälp av litteratur och intervjuer undersöka om lärare är medvetna om det vidgade textbegreppet samt hur de använder sig av det i klassrummet. Jag använde mig av två frågeställningar:Är lärare medvetna om det vidgade textbegreppet i klassrummet?Hur används det vidgade textbegreppet avseende drama/teater, bilder och IT i klassrummet?Mitt tillvägagångssätt var att intervjua sju lärare i olika årskurser och därefter sammanställa resultatet. Det framkom att endast en av de sju respondenterna var medveten om det vidgade textbegreppet men att samliga använde undervisningsmetoden i klassrummet, mer eller mindre.Med hjälp av utvald facklitteratur som beskriver det vidgade textbegreppet samt skolans läroplaners definition av begreppet analyserades och jämfördes resultatet av intervjuerna. Till hjälp att finna relevant litteratur användes sökord som bild, bildtolkning, det vidgande textbegreppet, drama och IT i skolan.Det visade sig att alla lärarna, trots okunskap om begreppet, använde sig mer av arbetssättet än vad de själva trodde.

Detta är en retrospektiv studie som behandlar barns lärande med dramapedagogiska metoder i undervisningen. I studien har jag intervjuat elever i årskurs 5 utifrån ett temaarbete som genomfördes i klassen under våren 2006. Klassen arbetade då med ett tema om Sverige och Sveriges geografi. Mitt mål var att fördjupa ämnesinnehållet med dramapedagogiska metoder. Syftet i detta utvecklingsarbete har varit att studera om pedagogiskt drama kan hjälpa barnen att behålla sina kunskaper på längre sikt och att analysera vilka faktorer som är viktiga för att detta minne ska kunna tillgodogöras.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad sex lärare menar att pedagogiskt drama tillför i deras undervisning samt undersöka vad dramapedagogiken kan bidra med i elevernas kunskapsinhämtning. Vi har undersökt detta med hjälp av fyra frågeställningar: Vilka dramapedagogiska verktyg använder informanterna i sin undervisning? I vilket syfte använder informanterna pedagogiskt drama? Vad har utbildningen i pedagogiskt drama tillfört deras lärarroll? Hur upplever informanterna att eleverna påverkas av pedagogiskt drama? Undersökningen är kvalitativ och bygger på sex frågeformulär. Urvalsgruppen består av sex informanter som är lärare och har utbildat sig i pedagogiskt drama vid Malmö Högskola som en del i lärarprogrammet eller som fristående kurs. Materialet bearbetades efter fyra kategorier kopplade till våra frågeställningar och respondenternas svar.

Syftet med studien är att undersöka vad som kännetecknar pedagogiskt drama och upplevelsen av dramapedagogiska övningar ur ungdomars perspektiv. Studien fokuserar processen när pedagoger från ett kulturhus möter ungdomar i skolår 8 och har frågeställningarna: 1) Hur ser den pedagogiska processen ut i ungdomarnas möte med Drömmarnas hus pedagoger ut? 2) Hur upplever ungdomarna dramaövningarna? Utifrån en fenomenologiskt inspirerad ansats och kvalitativ metod har ungdomarna observerats i mötet med pedagogerna samt intervjuats om upplevelsen av dramaövningarna. Studiens resultat har tolkats utifrån social kunskapsteori. Den pedagogiska processen och ungdomarnas upplevelse av dramaövningarna kännetecknas av att självkänslan stärks, inlärningen ökar, koncentrationsförmågan stärks, arbetsformen är lustfylld och demokratisk, samarbetsförmågan utvecklas och relationer fördjupas.

From autumn 2008 Sweden has reinstalled the Special Education Needs teacher education. For future special education teachers and active teachers in the field, it is important to know the history and be aware of future visions to create a good role for the Special Education Needs teachers. This study examines attitudes towards special education and Special Education Needs teachers amongst school principals and classroom teachers at seven schools in Umeå municipality. School principals were interviewed, and a survey was handed out amongst the selected General Education teachers. From this it appears that school principals have a picture of special needs education and Special Education Needs teachers' work that corresponds well with the objectives of the school's governing documents.

Denna uppsats är en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som läst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp på Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstår i deras texter och vilka diskurser som därför kan identifieras. Jag har också använt mig av Lindströms teori (2008) om läroformer inom Estetiska lärprocesser och Marners idéer om argument för estetiska ämnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benämnt: kunskaps-diskurs, ämnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spår av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad är metod-diskursen och den sociala diskursen..

Studiens övergripande syfte är att få vetskap om varför elever väljer att gå teater- och dramainriktningen på det estetiska programmet på gymnasieskolan. Jag har genom min litteraturstudie dragit slutsatserna att teater och drama är ett bra verktyg för att nå personlig utveckling, tillit och trygghet hos individen och i gruppen, social kompetens, kommunikativ förmåga samt kognitiv kompetens hos individer. Drama används som redskap för utveckling av individens inre egenskaper och för gruppens välmående samt som ett förberedande steg till teater. Studien är en fallstudie där jag intervjuat tio elever som går den teater- och dramapedagogiska inriktningen på det estetiska programmet. Resultatet av min studie visar att motiven till varför elever väljer att gå denna utbildning kan delas in i tre inriktningar av anledningar och skäl.

Uppsatsen ämnar undersöka hur gymnasielärare med ämneskombinationen svenska/engelska ser på användandet av dramapedagogik som metod i sina ämnen. Uppsatsen bygger på intervjusvar från åtta kvalitativa intervjuer gjorda med svensk/engelsklärare på två olika gymnasieskolor i Kalmar under våren 2008. Resultatet visar att många lärare är positiva till dramapedagogik men att det är få som använder det i en större utsträckning. Skälen att inte använda drama är enligt de intervjuade framförallt okunskap, tidsbrist samt organisatoriska svårigheter..

Detta är en etnografisk studie som syftar till att undersöka drama som kommunikativt ämne. Metoder som används är observationer och fokussamtal. Undersökningsområdet baseras på ett projekt i Borlänge kommun som kallas för Tusen Ord, där dramapedagoger arbetar språkfrämjande i en interaktiv utställning för barn och vuxna. Den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord har studerats i tre olika skolgrupper: 5 åringar inom förskolan, år 4 i grundskolan och vuxna SFI elever (Svenska För Invandrare).Studien visar att kommunikativa funktioner i hög utsträckning finns närvarande i den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord.      Nyckelord: Dramapedagogik, fantasi, berättande, kommunikation, språk      .