Syftet med detta examensarbete om pedagogisk Dokumentation är att undersöka hur pedagogisk Dokumentation används av pedagoger för att utveckla det pedagogiska arbetet och verksamheten i förskolan. Undersökningen bygger på två frågeställningar. Med hjälp av dessa två frågeställningar vill vi undersöka pedagogers uppfattningar om hur de arbetar med pedagogisk Dokumentation och vad som kan utvecklas i verksamheten med hjälp av det.För att Dokumentation ska bli pedagogisk måste det finnas ett gemensamt reflektionsarbete med syftet att föra den pedagogiska processen framåt.För att undersöka hur pedagoger uppfattar pedagogisk Dokumentation har vi valt att genomföra intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger på två olika förskolor och vi har använt oss av ett fenomenologiskt perspektiv för att förstå och tolka vårt material. Vidare har vi använt oss av Kvales ?meningskoncentrering? som analysmetod.Vår undersökning visar att de intervjuade har en grundläggande förståelse om vad pedagogisk Dokumentation innebär.

Syftet med studien var att beskriva och analysera Dokumentationen som pedagoger inom förskolan genomför. Dagens läroplan framhåller den pedagogiska Dokumentationen som ett verktyg i den vardagliga verksamheten. Hur och i vilket syfte utförs Dokumentationen och hur kan den bidra till den pedagogiska verksamhetens utveckling? Det empiriska materialet har inhämtats genom en enkätundersökning utförd bland pedagoger på förskolor i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar att Dokumentation förekommer på alla förskolor, om och hur den däremot används för att bidra till pedagogisk utveckling varierar.

Nyholm, Kim (2011), Pedagogisk Dokumentation i förskolan. Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Pedagogisk Dokumentation ska användas som ett verktyg i förskolan för att utvärdera och utveckla verksamheten enligt den reviderade läroplanen för förskolan. Syftet är att se hur förskollärare arbetar med Dokumentationen och vilka effekterna blir av detta. Syftet är också att se vilka möjligheter och svårigheter förskollärare ser när de arbetar med Dokumentation.

Uppsatsen handlar om användningen av pedagogisk Dokumentation i förskolan. Vi har problematiserat dess betydelse för relationen mellan förskollärare och föräldrar. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka pedagogisk Dokumentation i förskolan och dess betydelse för föräldrasamarbete. Vi vill genom vår undersökning studera hur förskollärare använder pedagogisk Dokumentation i relation till föräldrar samt hur föräldrar upplever den Dokumentation de tar del av.Dagens förståelse av pedagogisk Dokumentation i förskolan placerar vi i ett sammanhang genom att beskriva Dokumentationens rötter i utvecklingspsykologiska observationer. Vi presenterar Reggio Emilia som en inspirationskälla till dagens Dokumentationsarbete samt presenterar portfolio som ett arbetssätt.

SyfteSyftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollärare använder sig av pedagogisk Dokumentation i förskolan samt vad de har för syfte med den pedagogiska Dokumentationen.För att uppnå syftet med uppsatsen användes två frågeställningar, Hur arbetar fyra förskollärare med pedagogisk Dokumentation och Varför och för vems skull används pedagogisk Dokumentation?MetodEn metod i form av ostrukturerade intervjufrågor användes. Totalt intervjuades fyra kvinnliga förskollärare som varit verksamma inom förskolan mellan 5 och 29 år.ResultatSamtliga förskollärare använde sig av pedagogisk Dokumentation, men med olika tillvägagångssätt. Den vanligast förekommande Dokumentationsformen var enligt portfoliometoden, även där med olika tillvägagångssätt.Beträffande varför och för vems skull förskollärarna använde sig av pedagogisk Dokumentation varierade svaren. Två av förskollärarna ansåg att det i första hand var för barnen skull och de andra två tyckte att den pedagogiska Dokumentationen var till för pedagogerna i första hand.Nyckelbegrepp: pedagogisk Dokumentation, portfolio, förskola, förskollärare.

Med denna studie har jag valt att beskriva hur förskollärare upplever sitt arbete med observation, Dokumentation och pedagogisk Dokumentation i relation till barns lärande.För att få kunskap om detta har jag intervjuat tre förskollärare som är verksamma inom förskolan. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod med öppna tema frågor. Resultatet visar att de intervjuade har en grundläggande förståelse för vad observation, Dokumentation och pedagogisk Dokumentation innebär. Förskollärarna har ett positivt synsätt till Dokumentation. Det finns en vilja och strävan att utveckla arbetet med Dokumentation.

Individuell planering och Dokumentation är ett omfattande begrepp. Det innefattar redskap som loggbok, portfolio och individuell utvecklingsplan och det förutsätter tolkning av läroplans- och kursmål. Dokumentation har ett nära samband med utvecklingssamtal, åtgärdsprogram, kvalitetsarbete och stödjer varje elevs lärande. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur Dokumentation i skolan kan lyfta fram och synliggöra elevers lärande. Arbetet har även avsett att utvärdera ett projekt inom området Dokumentation och titta på vilka lärdomar som tagits.

Den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2010) uppmanar förskollärare och arbetslag att dokumentera för att utvärdera förskolans kvalitet, så kallad pedagogisk Dokumentation. Mitt syfte med denna C-uppsats är att beskriva hur pedagoger uppfattar arbetet med den pedagogiska Dokumentationen. Jag delade upp syftet i två frågeställningar som sökte svar på vad pedagogerna anser ska dokumenteras och för vem, samt vad pedagogerna anser att syftet med pedagogisk Dokumentation är. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats. Jag använde mig av intervjuer som informationsinhämtande metod för att få ta del av pedagogernas erfarenheter och tankar.

Syftet med studien var att beskriva hur pedagoger använder sig av pedagogisk Dokumentation med stöd av IKT vid synliggörandet av barns lärande. Forskningsfrågorna som ingick i studien var Hur synliggörs barns lärande? Hur används IKT i arbetet med pedagogisk Dokumentation? och Vilken inverkan på barn och pedagoger har kombinationen pedagogisk Dokumentation och IKT? I bakgrunden redovisas bland annat hur pedagogisk Dokumentation med stöd av IKT kan användas. Studien har den sociokulturella teorin där valet inte står mellan huruvida människor lär sig något eller inte, utan fokus ligger på vad de lär sig av situationer de ingår i. I min undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar aktivt med att integrera datorn och andra digitala verktyg med den pedagogiska Dokumentationen.

Detta projekt är utfört vid Kvaerner Kamfab AB i Karlstad och beskriver hur strukturering av företagets elsystem har utförts i form av uppmärkning och Dokumentation. Detta skall ligga till grund för en effektivisering vid ombyggnation av ställverket..

Studien avser att undersöka vilken funktion pedagogisk Dokumentation har i förskolan och belysa hur pedagoger uppfattar begreppet pedagogisk Dokumentation. Undersökningen bygger på observationer av Dokumentation i förskolans miljö och dess användning samt intervjuer av pedagoger i förskolan. Detta material har analyserats utifrån socialkonstruktionismen, konstruktivismen samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att pedagogisk Dokumentation är ett relativt nytt arbetssätt för pedagogerna och att processen är under utveckling. Dokumentationen i de studerade förskolorna är varierande, det finns fotografier, texter och barns egen Dokumentation (teckningar och barnens eget skapande i olika material).

Under min högskole- och verksamhetsförlagda utbildning har jag blivit intresserad av pedagogisk Dokumentation. Jag har upplevt att det genomförs och används på olika sätt, men att tiden ofta upplevs som en stressfaktor för många, vilket resulterar i att Dokumentationen ibland läggs åt sidan eller prioriteras bort helt och hållet. Mitt intresse har varit att efterforska förskollärares syn på pedagogisk Dokumentation i förskolans vardag och få inblick i hur de använder sig av Dokumentation i utvecklingssyfte. Resultatet visar på en övervägande positiv syn hos förskollärare. Även negativa aspekter såsom tidsbrist, ibland alltför stora barngrupper och tidvis frånvaro av ordinarie personal har framkommit i undersökningen. Olika synsätt på dels det praktiska genomförandet av Dokumentationsprocessen, dels på vad som bör dokumenteras har bidraget till en fördjupad förståelse för hur olika förskolor arbetar med Dokumentation..

Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogernas tankar och upplevelser av pedagogisk Dokumentation, vilka hinder och svårigheter de stöter på och vad har förändrats i arbetet med Dokumentation sedan läroplanen för förskolan reviderades år 2010. I undersökningen deltog fem pedagoger, varav fyra förskollärare och en barnskötare. Kvalitativa intervjuer användes som forskningsmetod. Empirin analyserades genom den sociokulturella teorin och Vygotskijs tankar om barns lärande och utveckling och även Lenz Taguchis tolkning av det konstruktionistiska perspektivet och pedagogiken inspirerad av Reggio Emilia. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv syn på Dokumentation och ser dess fördelar. Majoriteten av pedagoger anser att tiden är största hindret i arbetet med Dokumentation vilket ibland leder till frustration.

Syftet med studien var att undersöka förskolepedagogernas upplevelse och erfarenhet av arbetet med Dokumentation. Läroplanen för förskolan framhåller pedagogisk Dokumentation som ett verktyg i det dagliga arbetet. Min önskan var att ta reda på hur och i vilket syfte pedagogerna dokumenterar samt om det används för att utveckla förskolans kvalitet. Det empiriska materialet har inhämtats genom metoderna enkät och self-report som besvarats av pedagoger från fem olika förskolor. Det visade sig att alla pedagoger anser att arbetet med Dokumentation är viktigt.

BAKGRUND:Denna studie behandlar begreppet pedagogisk Dokumentation, och hur detta används iförskolor. Enligt vår uppfattning är Dokumentation ett av det verktyg som finns för att följaupp varje individ och samtidigt reflektera över sin egen yrkesroll. Valet av ämne bestämdespå grund av vårt intresse för pedagogisk Dokumentation.SYFTE:Syftet med detta forskningsarbete är att undersöka och analysera pedagogisk Dokumentationpå tre förskolor, om när och hur den används, samt vad pedagogerna uttrycker för primärtsyfte med pedagogisk Dokumentation.METOD:Studien är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och är en kvalitativ studie sombaseras på intervjuer med tre pedagoger och tre pedagogers self-reports samt observationerfrån tre olika förskolor.RESULTAT:Studien visar på att pedagogerna ser pedagogisk Dokumentation som ett verktyg att se tillbakapå det som har hänt, samt att visa nuet. De menar även att man genom pedagogiskDokumentation kan få syn på helheten i verksamheten. Vi kan vidare tolka resultatet som attdet förekommer nackdelar med detta sätt att arbeta, främst handlar det om tidsaspekten..