Podsadniak, Dorota & Rashid, Iwona (2013) Pedagogisk Dokumentation i förskolan ? en studie om pedagogers syn på pedagogisk Dokumentation i förskolan Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Syfte med vår studie är att undersöka hur pedagoger på två utvalda förskolor i Skåne ser på, talar om och arbetar med pedagogisk Dokumentation. Vi har utgått från frågeställningarna: Hur arbetar pedagoger med pedagogisk Dokumentation? Vilken funktion har pedagogisk Dokumentation i verksamheterna, enligt pedagogerna. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer bestående av sex pedagoger på två olika förskolor ? tre pedagoger på vardera förskolan. Data har konstruerats genom inspelningar med pedagogerna.

SammandragSyftet med den här studien har varit att ta reda på hur lärare förhåller sig till Dokumentation av elevers lärande, vad deras avsikt är och vem som gör störst vinst på Dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring Dokumentation av elevers lärande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man använda och varför ska man dokumentera. Studien är baserad på en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lärare.I studien har framkommit att det primära syftet med Dokumentation är att främja eleven och dess lärande. En god Dokumentation anses av lärarna som en förutsättning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lärande. Det som dokumenteras är såväl direkta kunskaper som sociala händelser.

Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i förskolan uppfattar den nya läroplanen, och konsekvenserna för verksamheten, med en avgränsning till kvalitet och Dokumentation. Metoden som användes var en kvalitativ intervju, med 4 förskollärare från 3 olika förskolor. Resultatet visar hur pedagogerna uppfattat Dokumentation som ett kvalitetshöjande redskap och att den nya revideringen av läroplanen för förskolan för med sig att de behöver tänka om sitt sätt att arbeta, samt att de behöver få mer kompetensutveckling. I studien framkommer det att pedagogerna anser att Dokumentation är nödvändigt, men att de än inte är säkra på rätt sätt att genomföra det. Det går även att skönja förändringar i pedagogernas tankar, som en konsekvens av läroplanens nya formuleringar..

Syfte: Vårt syfte med denna studie är att försöka få en fördjupad förståelse av hur pedagoger ser på tidsaspekten som ett hinder för arbetet med pedagogisk Dokumentation och vi är intresserade av hur pedagogisk Dokumentation kan bli en integrerad del i det pedagogiska arbetet. Frågeställningar: Hur kan pedagogisk Dokumentation bli en integrerad del av arbetet? Hur kan barnen bli delaktiga och få inflytande i den pedagogiska Dokumentationen? Hur får förskollärare tiden att räcka till så att de hinner med reflektionerna kring den pedagogiska Dokumentationen? Metod: Vi har utgått från ett tolkande perspektiv. Utifrån halvstrukturerade intervjuer av fem förskollärare har vi gjort en kvalitativ studie. Teoretisk referensram: Vår tolkning grundar sig i Lev Vygotskijs sociokulturella teori, Michail Bachtins tankar om dialogiska möten och det konstruktionistiska perspektivet. Empirisk insamling: I den empiriska insamlingen framkommer likheter och skillnader i förskollärarnas arbetssätt. Vi har sett fördelar och nackdelar med dessa arbetssätt men tiden nämner alla som en utmaning i arbete med pedagogisk Dokumentation. Slutsats: Pedagogisk Dokumentation tar tid och vi måste låta den ta tid, framförallt i början. Det är viktigt att både kollegor och barn är delaktiga i Dokumentationen och reflektionen, och om pedagogisk Dokumentation ska bli en integrerad del i vardagen är tvungna att ändra på gamla strukturer.

Uppsatsen handlar om arbetet med pedagogisk Dokumentation i förskolan. Studiens syfte är att få en fördjupad bild av pedagogisk Dokumentation såväl i den traditionella svenska förskolan som i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Vi har därför valt att genomföra vår studie på två olika förskolor. Vi fann det intressant att ha med en Reggio Emilia förskola i vår studie då de uttalat jobbar med pedagogisk Dokumentation. Detta för att urskilja eventuella skillnader i arbetsätt med pedagogisk Dokumentation mellan de två förskolorna.

SammandragSyftet med den här studien har varit att ta reda på hur lärare förhåller sig till Dokumentation av elevers lärande, vad deras avsikt är och vem som gör störst vinst på Dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring Dokumentation av elevers lärande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man använda och varför ska man dokumentera. Studien är baserad på en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lärare.I studien har framkommit att det primära syftet med Dokumentation är att främja eleven och dess lärande. En god Dokumentation anses av lärarna som en förutsättning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lärande. Det som dokumenteras är såväl direkta kunskaper som sociala händelser.

I denna rapport beskrivs användning av Bluetooth i laservapen, även en fördjupning inom Bluetooth. Vi fick i uppgift att skriva en manual om hur konfigurationen av laservapnen gick till. Vi skulle ta reda på så mycket som möjligt om Bluetooth lösningen, vilka funktioner som fanns och vilka funktioner som kunde implementeras samt att ta reda på hur man implementerar ett program till vapnen..

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken funktion den pedagogiska Dokumentationen fyller i förskolan. Vi har tittat närmare på hur pedagogisk Dokumentation fungerar i praktiken utifrån både lärares perspektiv och barns perspektiv. Målet med undersökningen var att få djupare kunskaper inom ämnet. Under undersökningens gång har vi genomfört både lärare och barnintervjuer där vi har fått svar på hur de arbetar med pedagogisk Dokumentation i förskolan. Lärarna använder sig av observationer för att följa upp det individuella barnet och förtydliga den verksamhet som bedrivs.

Hur förhåller pedagoger sig till den pedagogiska Dokumentationen?.

Denna studies syfte var att genom en kvalitativ intervjustudie öka vår förståelse för funktion och syfte med pedagogisk Dokumentation i förskolan. Vi gjorde intervjuer med två förskollärare, där en arbetade på en vanlig förskoleavdelning, den andra på en resursavdelning. Vår teoretiska utgångspunkt var fenomenologi. Vår ansats var att fånga förskollärarnas livsvärld och ta del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring hur pedagogisk Dokumentationen fungerar på två olika förskolor med olika förutsättningar. Resultatet visar exempel på hur två olika förskoleavdelningar använder sig av pedagogisk Dokumentation i den vardagliga verksamheten.

Title in original language: Lillhagens växthus.Dokumentation och åtgärdsförslagLanguage of text: SwedishNumber of pages: 52.

Uppsatsen behandlar pedagogiskt Dokumentationsarbete i förskolan och fokuserar på återbesök av Dokumentation. Syftet är att undersöka på vilket sätt återbesök kan ge sig i uttryck och har undersökts utifrån frågeställningarna: på vilket sätt ges barn möjlighet att återbesöka Dokumentation och vad uppstår i mötet dem emellan? Den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i en intra-aktiv pedagogik och teorin undersöks med frågan: på vilket sätt kan en intra-aktiv pedagogik bidra till en ökad förståelse för återbesök av pedagogisk Dokumentation? Studien utgår från en kvalitativ metod och filmobservationer ligger till grund som analysmaterial. Resultatet visar på att barnen på den undersökta avdelningen ges rika möjligheter till att återbesöka Dokumentation. Inte enbart genom fotografier utan även med olika material som barnen ges möjlighet att intra-agera tillsammans med.

Uppsatsen handlar om arbetet med pedagogisk Dokumentation i förskolan. Studiens syfte är att få en fördjupad bild av pedagogisk Dokumentation såväl i den traditionella svenska förskolan som i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Vi har därför valt att genomföra vår studie på två olika förskolor. Vi fann det intressant att ha med en Reggio Emilia förskola i vår studie då de uttalat jobbar med pedagogisk Dokumentation. Detta för att urskilja eventuella skillnader i arbetsätt med pedagogisk Dokumentation mellan de två förskolorna.

Elektronisk Dokumentation och kommunikation i den svenska hälso- och sjukvården är snart genomförbar genom införandet av den nya patientdatajournallagen som beräknas tas i bruk år 2008. Visionen är ?en patient ? en journal? och förändringen ska innebära att tvärprofessionella journaler upprättas. Målet är att denna ska ge patienten en ökad tillgång till sin journal. Syftet med studien var att belysa elektronisk kommunikation och Dokumentation som ett arbetsredskap i omvårdnaden genom ett patient- och sjuksköterskeperspektiv.

Pedagogisk Dokumentation är en central del för alla verksamma förskollärare i den dagliga verksamheten. Denna studies syfte är att förstå på vilka sätt begreppet pedagogisk Dokumentation kan tolkas. Genom detta synliggörs det eventuella behovet av en ökad tydlighet för att den praktiska verksamheten skall gå att genomföra. Åtta pedagoger intervjuas om deras individuella tolkningar av det aktuella begreppet där svaren ligger till grund för en fenomenologisk analys i vilken pedagogernas svar utan värdering kopplas till forskningsgenomgången. Forskningen såväl som studiens resultat synliggör olika dilemman som Dokumentationsarbetet medför då pedagoger söker efter fungerande metoder.