Studiens ursprungliga och övergripande syfte var att ge uppslag till diskussion rörande förändringar och utvecklingar av undervisning i matematik i problemlösning. Wynd-hamn, Riesbeck & Schoultz, (2000) redovisade i sin analys hur problemlösning besk-revs i olika officiella dokument så som läroplaner. Wyndhamn et al. valde att beskriva resultaten av sina analyser i termer av tre prepositioner som alla hade använts i samband med problemlösning ? för, om och genom.

Studiens syfte har varit att få en fördjupad förståelse för partnerkonflikter vid ojämn ägarfördelning i internationella joint ventures (IJVs). Syftet adresseras med två forskningsfrågor; (1) När IJVs har ojämn ägarfördelning, vilka partnerkonflikter riskerar att uppstå? (2) När IJVs har ojämn ägarfördelning, vad är särskilt relevant att beakta för minoritetsägare för att undvika partnerkonflikter? För att bemöta syftet och besvara forskningsfrågorna har studien haft en explorativ karaktär med en induktiv forskningsansats, där en fallstudie har undersökts kvalitativt. Primärdata bestod av tolv semistrukturerade intervjuer och sekundärdata bestod av mejlkonversationer samt formella dokument, såsom avtal och statuter.Resultatet från studien visar att partnerkonflikter riskerar att uppstå i avtals olika dimensioner; termspecificitet, anpassningsbarhet och ansvarsförbindelser. Det visar även att partnerkonflikterna i avtalet påverkas av personer i IJV:et samt omgivningen som avtalen ska fungera i.

Ett planprogram inför detaljplan har arbetats fram på fastigheten Arjeplogs Prästbord 2:1 i Arjeplogs kommun. I dagsläget utgörs programområdet av traditionellt brukad skogsmark beläget vid sjön Sälla, endast några kilometer från Arjeplog tätort. I examensarbetet har två dokument tagits fram, ett program och en tillhörande miljö-konsekvensbeskrivning. Dessa finns redovisade i avsnitt 2. Resultat planprogram och 3.

Agila metoder och modeller ses ofta som nytänkande och används idag flitigt av företag och organisationer runt om i värden. I realiteten är grunden till det agila metoderna idag 13 år och mycket har hänt, både teknisk och kring sättet vi arbetar, sedan 2001. Den agila metodiken baseras på två dokument, det agila manifestet och de agila principerna, där principerna är till för att konkretisera manifestet. Eftersom principerna är konkreta anser vi att de har en stark koppling till hur agil utveckling de facto bedrivs. Vi har därför valt att undersöka hur principerna står sig bland utvecklarna över ett decennium efter att de skrevs samt om utvecklarna ser ett behov av revidering och vilka delar de i så fall skulle vilja förändra.

Inom den kommunala vuxenutbildningen finns krav på att studier ska kunna bedrivas under flexibla studieformer, det poängteras i dokument från Skolverket och på kommunal nivå att den vuxne har behov av att kombinera arbete, familjeliv och studier. Flexibiliteten fokuserar på tid och rum vilket medför att de elever som kommer till vuxenutbildningen planerar efter detta och dessutom för att kunna erhålla fullt studiestöd. I den kommun som studien görs ska man dessutom kunna starta och avsluta studier kontinuerligt under året. I praktiken leder detta till att en matematikstuderande kan ha en unik studieplan.Statistik visar att andelen avbrott och IG är hög för matematikstuderande på komvux, Skolverket menar att det beror på att utbildningen inte anpassas efter målgruppens behov. Pedagogisk forskning slår fast att gruppen är central för lärandet.

SammanfattningBetong delas in i en rad olika hållfasthetsklasser som påverkar vilka egenskaper betongen har vad gäller hållfastheten, högre klass ger högre hållfasthet. Vid dimensionering av betongkonstruktioner kommer valet av hållfasthetsklass på betongen spela in på hur stor armeringsmängd som fordras. I hur stor grad armeringsmängden påverkas beror på vilken typ av element det gäller samt vilka typer av laster det påverkas av, men generellt gäller att en högre hållfasthetsklass på betongen genererar en lägre armeringsmängd. Tryckta konstruktioner, exempelvis väggar, pelare och valv, i betong klarar stora laster i sig utan kraftig armering. Denna studie har haft som mål att ta fram ett dokument som påvisar i vilka typer av element det lönar sig ekonomiskt att använda en högre hållfasthetsklass med en lägre armeringsmängd som påföljd, samt redovisa priset för respektive tvärsnitt. Den fiktiva byggnad som studerats är ett 15 våningars bostadshus uppfört i Östersund.

Integration av data hör till ett av de största problemen inom datakommunikationen, särskilt då det gäller data från olika system. Därför utvecklades det under 70- och 80-talet ?Standard Generalized Markup Language" (SGML). Tanken med SGML från början var att den skulle underlätta informationsutbytet och skapa mer strukturerade dokument. Problemet med SGML, är att det är oerhört komplext och svåranvänt.

Syftet med arbetet är att undersöka hur föräldrar från postsovjetiska länder som har flyttat till Sverige uppfattar begreppet jämställdhet, hur uppdelningen av deras vardagssysslor ser ut, hur deras medvetenhet kring det jämställdhetsarbete som förskolan enligt läroplanen ska utföra ser ut samt om deras uppfattning om begreppet är likadan med vad Läroplanen för förskolan säger. I studien intervjuades fyra föräldrar från två postsovjetiska länder, resultatet analyserades med hjälp av fenomenografisk ansats. I resultatet framkom det att föräldrarnas uppfattning om begreppet jämställdhet kan vara helt annan än den som står i Läroplanen för förskolan. De föräldrar vars uppfattning om jämställdhet skiljde sig från den svenska uppfattningen menade att jämställdhet är ett påhittat problem eftersom kvinnor och män har lika rättigheter i ett modernt samhälle, dock skyldigheterna är olika och det är biologiska skillnader som ligger till grund för det. Främst syns det i hushållsysslornas fördelning där den traditionella arbetsfördelningen finns kvar. Alla informanter var välmedvetna om att det är en stor skillnad mellan hur jämställdhetsarbetet ser ut i Sverige och hur det var i deras respektive länder.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om utrikespolitiken som USA förde under George W. Bushs tid i Vita Huset har likheter med det realistiska eller liberala teoriperspektivet inom internationella relationer. Den samlade utrikespolitiken under en president sammanfattas ofta i en doktrin där de centrala frågorna som administrationen har ägnat sig åt sammanfattas och sätts i perspektiv mot andra doktriner. Två kända doktriner tidigare i USA:s historia är till exempel Monroe- och Trumandoktrinen. För att ta fram de centrala delarna i Bushdoktrinen och hitta den grund som doktrinen vilar på har tal och dokument som Vita Huset utfärdat använts som underlag.

Idag fo?rso?ker ma?nga regioner att konstruera kluster da? det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lo?sa regionala tillva?xtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ da? det tas fo?r givet att interaktion mellan akto?rer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett sja?lva?ndama?l. Pa? liknande sa?tt som kluster ses som ett verktyg fo?r regional tillva?xt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling.Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fa?ro?sund 2014-2016, vilket utgo?r studieobjektet i denna fallstudie.

Vår uppsats behandlar en del av ett konvergensprojekt mellan de stora normgivarna IASB och FASB. Avsikten med projektet är att harmonisera normgivarnas redovisningsstandarder. Ett av stegen innebär att ta fram en gemensam föreställningsram. Vårt fokus i uppsatsen var på kapitel två i föreställningsramen som behandlar kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter. Syftet med vår uppsats var att identifiera orsakerna till de förändringar av kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter som hade skett i IASB:s föreställningsram under konvergensprojektets gång.Uppsatsens utgångspunkt var studier av olika offentliga dokument, publicerade av normgivarna.

Examensarbetets titel: Balanserat styrkort i Folktandvården Västmanland ? En studie utifrån tre aktörers upplevelser. Seminariedatum: 16 januari 2009. Ämne/Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng. Författare: Martin Karlsson och Rikard Magnusson Handledare: Ulla Pettersson Nyckelord: Balanserat styrkort, Folktandvården Västmanland, sjukvårdsorganisation. Problemdiskussion: Det balanserade styrkortet är ursprungligen inte utvecklat för offentliga organisationer. Folktandvården Västmanland är en offentlig organisation. Dock har Folktandvården Västmanland valt att införa balanserat styrkort som styrverktyg. Syfte: Syftet är att få förståelse för hur de tre aktörerna inom Folktandvården Västmanland upplever det balanserade styrkortet med avseende till utformning och perspektiv. Dessutom studeras hur aktörerna upplever verksamheten efter införandet av det balanserade styrkortet. Metod: Empiri samlades in dels via semistrukturerade intervjuer, dels via litteratur- och artikelsökning.

Studiens syfte har varit att få en fördjupad förståelse för partnerkonflikter vid ojämn ägarfördelning i internationella joint ventures (IJVs). Syftet adresseras med två forskningsfrågor; (1) När IJVs har ojämn ägarfördelning, vilka partnerkonflikter riskerar att uppstå? (2) När IJVs har ojämn ägarfördelning, vad är särskilt relevant att beakta för minoritetsägare för att undvika partnerkonflikter? För att bemöta syftet och besvara forskningsfrågorna har studien haft en explorativ karaktär med en induktiv forskningsansats, där en fallstudie har undersökts kvalitativt. Primärdata bestod av tolv semistrukturerade intervjuer och sekundärdata bestod av mejlkonversationer samt formella dokument, såsom avtal och statuter.Resultatet från studien visar att partnerkonflikter riskerar att uppstå i avtals olika dimensioner; termspecificitet, anpassningsbarhet och ansvarsförbindelser. Det visar även att partnerkonflikterna i avtalet påverkas av personer i IJV:et samt omgivningen som avtalen ska fungera i.

Institution: Sektionen för Hälsa och samhälleÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 pTitel: ?Det sitter i ryggmärgen? - Niondeklassares attityder till och förmåga att värdera information på InternetFörfattare: Mattias von FeilitzenExaminator: Ingegerd RydinDokument: Examensarbete, 10 poängSyfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken attityd elever i årskurs 9 har till källkritik vid informationssökning på Internet samt vilken förmåga de har att värdera information på Internet källkritiskt, vilka kriterier de använder för värdering och även vilken syn de har på sin förmåga. Metod: Inledningsvis har fokusgrupper använts som metod, där fyra grupper om 5 personer från två olika klasser från två olika skolor utgjort underlag, sammanlagt 20 personer. Därefter har ytterligare en person från varje klass, sammanlagt 4 personer, valts ut för genomförande av en informationssökning och följande djupintervju. Resultat: I studien framkommer att elevernas attityder till källkritik skiftar, både individuellt och mellan grupperna.

De senaste åren har internationella dokument efterfrågat förtydliganden gällande undervisning om hållbar utveckling. Detta är något som svensk regering och Skolverket tagit till sig och i samband med gymnasiereformen 2011 presenterades nya läro- och ämnesplaner med ett tydligare uppdrag gällande undervisning om hållbar utveckling, men bara i vissa ämnen. Däremot preciseras det inte hur och i vilken omfattning undervisningen ska bedrivas vilket medför svårigheter för lärare att veta hur de ska förhålla sig till undervisning om hållbar utveckling. Syftet med föreliggande studie är att belysa några gymnasielärares attityder gällande undervisning om hållbar utveckling, exempelvis vilka lärarkategorier som anser denna undervisning om hållbar utveckling mest relevant samt skildra några lärares önskan av fortbildning inom ämnet. Jag har genomfört en enkätstudie som till viss del ämnar jämföra resultaten med Waxegårds fem år gamla studie, detta för att se hur lärarnas attityder ändrats i frågor gällande undervisning om hållbar utveckling.Min studie visar att 32 % av lärarna aldrig undervisar om hållbar utveckling, jämförande siffra i Waxegårds studie är 37 %, med andra ord har ingen markant ökning av undervisning om hållbar utveckling skett de senaste fem åren.