Den här studien belyser killar inom ridsporten och deras förhållningssätt till hästar och ridsport. Den utreder också hur deras introduktion i ridsporten såg ut samt hur de först kom i kontakt med den. Ridsporten är den idrott som idag engagerar flest tjejer i Sverige och den uppfattas som något feminint. Av den anledningen finner jag det intressant att studera dessa killar som går mot strömmen och faktiskt utövar en idrott som anses vara kvinnlig. Studien är en kvalitativ intervjuforskning och baseras på åtta intervjuer med enbart killar.

Syfte: Syftet var att granska det vetenskapliga underlaget och analysera om det fanns effekter av bl?b?rsintag p? plasmaglukos (P-glukos), systoliskt blodtryck (SBP) och diastoliskt blodtryck (DBP) hos vuxna med normala niv?er av P-glukos, SBP och DBP. Metod: En systematisk litteraturs?kning gjordes i databaserna PubMed och Scopus d?r randomiserade kontrollerade studier efters?ktes. Inkluderad population var individer med normala P-glukosniv?er och blodtrycksniv?er samt utan funktionsneds?ttning eller diagnostiserad sjukdom. Interventionen var f?rska, alternativt frysta bl?b?r eller frystorkat bl?b?rspulver.

ABSTRACT. Mastitis is one of the most common diseases affecting dairy cows worldwide. In Sweden annu-ally about 60% of the dairy cows get infected and Staphylococcus aureus cause approximately 30% of these infections. Mastitis causes enormous economic losses. In Sweden, the costs to cure mastitis are estimated to be 192 million SEK per year, excluding the costs for mastitis prevention.

Den svenska nötköttsproduktionen möts av konkurrens från importerat nötkött som har likvärdiga mervärdesfaktorer, men ett lägre pris. Nötkött från Brasilien och USA kan ses som konkurrenter, då de konkurrerar med nötkött som har ett högre pris och anses ha likvärdiga mervärden såsom frigående djur, bra köttkvalitet och god smak. Det brasilianska alternativet erbjuder ett nötkött som har bra och jämn kvalitet, frigående djur som får beta. Det svenska alternativet erbjuder samma mervärden samt att djuren haft en bättre djurvälfärd dock till ett högre pris. Studien syftar till att identifiera de faktorer som svenska konsumenter värderar och tänker på när de väljer importerat nötkött, för att skapa en bättre förståelse för deras beslutsprocess. I takt med bättre förståelse för konsumenten och de beslutsgrundande faktorerna genererar detta ny kunskap som kan hjälpa lantbrukare och stödorganisationer som till exempel LRF.

I den här uppsatsen behandlas det könsneutrala pronomenet hen, som har debatterats livligt under 2012. Tidigare studier har visat att ordet främst är etablerat i hbtq- och feministkretsar och att det framför allt fyller en funktion i att problematisera kön. Uppsatsens syfte är att närmare beskriva betydelser och funktioner för ordet hen samt att undersöka huruvida ordet i dag förekommer i kontexter som inte är direkt knutna till feministisk eller hbtq-relaterad verksamhet.Uppsatsens teoridel behandlar feministisk språkteori och språkvårdsteori, främst enligt Cameron (1992) och Pauwels (1998; 2003). Här redogörs också för bakgrunden till ordet hen samt några av de queerteoretiska och skrivtekniska motiv som har anförts för att införa ett könsneutralt pronomen.I studien analyseras användningen av hen i 100 bloggtexter och 100 tidnings­texter, dvs. 200 belägg, från hösten 2012 utifrån morfosyntaktiska, funktionella och kontextuella perspek­tiv.

Fertiliteten hos högavkastande mjölkkor i världen har en negativ trend. Eftersom brunststyrkan avtagit i takt med att mjölkproduktionen ökat, och lantbrukarna har allt mindre tid avsatt för observation av sina djur, finns en växande marknad för automatiska brunstpassningssystem. I denna studie utvärderas ett sådant system; Heatime®. Arbetet är tvådelat, och består av en retrospektiv studie av den eventuella förändring i besättningarnas fertilitetsresultat som uppkommit efter installation av systemet och en enkätstudie som utvärderade hur nöjda 65 lantbrukare var efter inköp. Efter att ha granskat och jämfört fertilitetsdata (antal kor, inkalvningsålder, kalvningsintervall (KI), kalvning till första insemination (KFI), kalvning till sista insemination (KSI), antal inseminationer/serie, 56 dagar non-return, andel dräktiga av nypåbörjade och dräktighetsprocent per insemination) från de databaser som finns i Sverige (kokontroll och seminrapportering) från två år före installation med två år efter konstaterades att dessa värden inte skiljde sig signifikant åt. Detta beror antagligen på att fertiliteten hos mjölkkor är så pass multifaktoriell att det finns fler faktorer än bara brunstpassning som påverkar resultaten. Resultaten av enkätundersökningen visade att majoriteten (94 %) av de som köpt systemet var så pass nöjda att de skulle köpa det igen, och 96 % av dem tyckte sig se en förbättring av fertilitetsresultaten efter installation. Vidare uppgav 76 % att de ansåg sig spara väsentligt med tid varje vecka efter installation av Heatime®. Om tid sparas varje arbetsdag utan negativ påverkan på fruktsamheten får detta ses som en vinst och skulle kunna motivera en installation av systemet.

I Sverige gäller generellt strandskydd. Det är förbjudet att uppföra byggnad inom 100 meter från strandlinjen. Historiskt har syftet med strandskyddet främst varit att trygga det allmänna friluftslivet men på senare år har även skydd för djur- och växtliv tagits in i lagtexten.2009/2010 ändrades strandskyddsbestämmelserna och en av ändringarna var att strandskyddet delvis blev differentierat. Kommuner kan i översiktsplanen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen där lättnader ska gälla.Det första syftet med examensarbetet är att undersöka hur strandskyddsfrågan har sett ut historiskt och hur resonemangen var som ledde fram till senaste lagändringen. Det andra syftet är att utreda hur kommuner har arbetat med utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen sedan lagändringen.

Det finns en direkt koppling mellan den allt högre mjölkavkastningen hos våra mjölkraser SRB och SLB och vissa reproduktionsstörningar. Posten fruktsamhet är idag den största utslagsorsaken i kokontrollen. Högre produktionsnivåer leder till kortare och mer svårupptäckta brunster eller t o m till att brunst helt uteblir. Det tar också längre tid för kon att komma i brunst efter kalvning. Allra tydligast ses detta hos gruppen förstakalvare.

Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring är huvudorsaken till upp-komsten av vårdskador i hälso- och sjukvården. Komplexiteten i hälso- och sjukvårds organisat-ion i kombination med den mänskliga faktorn ställer krav på struktur i kommunikationen med hjälp av standardisering. En utmaning för hälso- och sjukvården är att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten på patientsäkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) är en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjälper till att skapa den struktur och förutsägbarhet som krävs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer såväl under normala förhållanden som under stress.

PFAS är en grupp poly- och perfluorerade ämnen som framställs industriellt och förekommer i ett flertal produkter såsom impregnerade papper och textilier, brandskum och rengöringsmedel, detta på grund av dess smuts, vatten- och fettavstötande egenskaper. Ämnena klassas som PBT ämnen, persistenta, bioackumulerande och toxiska, vilket gör dem till ett hälsoproblem för människor och djur. Denna studie undersökte förekomsten av PFCA, PFSA och PAPS i micropopcorn, samt om migration från förpackning till majskorn innan tillagning förekom och om PFAS i popcornen kunde utgöra en hälsorisk för människor. Proverna bereddes genom att tillaga ett prov i mikrovågsugn, ett i kastrull innehållande majskärnor samt fettet från micropopcornpåsen och ett där majskärnorna tvättades rena från fett från påsen och därefter tillagades med rapsolja i kastrull. Proven extraherades bland annat med en SPE Wax + HLB, separerades i en Acuity UPLC och identifierades med hjälp av en Xevo TQ-S-quadrupole masspektrometer med atmosfäriskt elektrospraygränssnitt i negativt läge samt analyserades i mjukvaran Masslynx.

Syftet med litteraturstudien är att beskriva hästens stereotypier samt diskutera vad dessa beror på och hur de kan förebyggas. Stereotypier är upprepade och oförändrade rörelser utan mål och syfte. Om hästar uppvisar stereotypier kan det vara tecken på att de saknar kontroll över sin situation. Det är enbart djur i fångenskap som uppvisar stereotypier. Hästar uppvisar flera olika stereotypier såsom krubbitning, vävning, boxvandring, huvudkast och stereotypt sparkande i vägg.

Denna studie behandlar illustrationer inom matematik. Fokus har varit att undersöka vilken roll illustrationer spelar i samband med subtraktionsuppgifter för elever i årskurs två. Detta genom att studera olika matematikläromedel. Studiens område sträcker sig från 60-talet fram tills idag, år 2010. Inom dessa decennier har två matematikläromedel per decennium slumpmässigt valts ut för analys.

Det finns en direkt koppling mellan den allt högre mjölkavkastningen hos våra mjölkraser SRB och SLB och vissa reproduktionsstörningar. Posten fruktsamhet är idag den största utslagsorsaken i kokontrollen. Högre produktionsnivåer leder till kortare och mer svårupptäckta brunster eller t o m till att brunst helt uteblir. Det tar också längre tid för kon att komma i brunst efter kalvning. Allra tydligast ses detta hos gruppen förstakalvare.

Osteoartrit (OA) är en degenerativ och inflammatorisk ledsjukdom som drabbar både djur och människor och förkortar tävlingskarriären hos många hästar. Det är en komplex skada som troligen kan starta på olika ställen i leden och det är svårt att på ett tidigt skede ställa en diagnos. Idag används bland annat röntgen och MRI för att se ledförändringarna, men det pågår forskning kring om det finns mätbara biomarkörer för benvävnaden i serum eller ledvätska som tidigt skulle kunna visa ledförändringarna. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva OA på tävlingshästar och hur det diagnostiseras idag, med inriktning på kotleden, och undersöka forskningen kring tre potentiella biomarkörer avseende benförändringar vid tidig OA: bone sialoprotein (BSP), osteoprotegerin (OPG) och proteiner tillhörande Wnt-signalering. BSP är ett protein som har en roll i formationen och modelleringen av ben hos den unga hästen. Det finns i högst koncentration i övergången mellan brosk och ben och är därför en tänkbar markör för förändringar i den delen av leden.

Den studerade hypotetiska gården ligger i Uppland och producerar mjölk med en besättning på 240 kor och lika många djur av alla åldrar i rekryteringsbas. Grovfoder och spannmål odlas delvis på gården och delvis på mark som erhålls av grannar mot ersättning. Att tilldela korrekta värden på ersättningen är avgörande för ekonomiska beräkningar.Att använda en foderstat bestående av mer grovfoder av högre kvalité ger ett behov av ca 220 ha åkermark utöver gårdens egna ca 240 ha. Beaktas dessutom lämplig växtföljd behovs 760ha men ca 300 av dessa ha kommer inte att direkt användas för att odla biomassa till det här systemet varvid skörden på de 300 ha kan säljas. Den ökade grovfodergivan ger ett stort överskott på biprodukter såsom ensilage, gödsel och halm, närmare bestämt ca 8 ton TS per dag.