I dagens västerländska samhälle är det svårt att leva utan pengar. För den som inte har en stor förmögenhet eller väljer att leva genom samhällets trygghetsbidrag krävs en inkomst. Inkomsten kan grundas antingen på att individen säljer sin arbetskraft, anställning eller säljer produkten av sin arbetskraft, eget företagande. Syftet med studien är att förstå varför löneanställda övergår till eget företagande. Teorin beskriver hur det västerländska samhället och dess arbetsliv har växt fram, samt människan däri.

Syftet med denna studie är att analysera och jämföra inkomst från privat pension mellan utrikes födda individer som kom till Sverige före år 1970 och inrikes födda individer. Grupperna som har observerats är utrikes födda och inrikes födda, män och kvinnor som år 2008 var i åldrarna 65-66, 70-74 samt 75 och uppåt. Syftet är att, med utgångspunkten att de utrikes födda erhåller lägre inkomstsnivåer från offentlig pension än de inrikes födda, analysera om de kompenserar med högre nivåer från privat pensionsinkomst. Studien visar på att utrikes födda i åldersgruppen 75 och uppåt erhåller något lägre inkomstnivåer från privat pension än motsvarande inrikes födda, i åldersgruppen 70-74 är skillnaden större medan utrikes födda i åldersgruppen 65 erhåller avsevärt lägre nivåer än inrikes födda. Således kompenserar inte utrikes födda en lägre offentlig pension med privat pensionssparande.

The purpose of this bachelor thesis was to illuminate and analyze the working conditions of visual artists in the Swedish region of Värmland. As a profession which is known to have many problems concerning income and the fact that most artist are unable to get by on their art sales alone it becomes interesting to look closer on cultural policy?s affecting the artists, where the problems lie and what possible help they can get.I have used previous research and different sources to map out the working conditions in Sweden and Värmland alike and also interviewed five different visual artists in Värmland to get a general view of the working conditions in the country as a whole and their perception of the situation and special circumstances in Värmland. I have also used discourse analysis to compare the source material with the answers of my respondents to see which discourses that exists, that have hegemony, and to see how this subject is talked about.The results of this study showed how political decisions may force artists to become self-employed entrepreneurs even though many artists do not self-identify as such or even have any interest in profitable gain. The study also shows among other things that most artists have another occupation on the side but that there are some aids to help the artists with income.

I vår studie har vi följt projektet Nollklassade, som har i syfte att utveckla och implementerasamordningsmetoder mellan Kommunen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen ochVården. Målet med projektet är att öka samordningen mellan myndigheterna för att dessa påbästa sätt ska kunna stödja de individer som saknar sjukpenninggrundande inkomst,Nollklassade. Syftet med vår studie var att se utvecklingen av samordningsmetoder, vilkahinder och möjligheter som uppstår samt vilka förutsättningar som finns för att projektet skaleda till en hållbar utveckling. Studien genomfördes med induktiv ansats och kvalitativ metod.Data samlades in via semi-strukturerade intervjuer med anställda från varje organisation föreframtagandet av teorier och tidigare forskning. Det insamlade materialet kategoriseradessedan upp i ämnen där vi utgick från våra frågeställningar; Uppdrag och mål,Samordningsmetoder, Hinder och möjligheter samt Förutsättningar för hållbarhet.

SammanfattningTurismen runtom i världen omsätter varje år flera miljarder kronor och denna omsättning förväntas öka. Utvecklingen leder till ett ökande av resor och destinationer. Europa står för en stor del av världens internationella turister och enbart från Sverige reste 10 miljoner människor utomlands under 2006. En typ av semesterresor som ökar i popularitet är skidsemestrar. Under säsongen 2005-2006 valde 300 000 svenskar att åka till utländska skidorter.

Denna uppsats har som syfte att statistiskt undersöka vilka variabler som har mest inflytande på prisbildningen på marknaden för begravningstjänster utifrån två spelteoretiska konkurrensmodeller där företagen konkurrerar i kvantitet.Sammanfattningsvis kan priset på en begravningstjänst i en kommun till viss del beskrivas utifrån modeller för kvantitetskonkurrens där priset delvis drivs av invånarnas betalningsvilja (medelförvärvs¬inkomst) dels av om marknadsledaren (Fonus) är etablerad i kommunen. I de fall marknadsledaren är etablerad i kommunen tycks priset på en begravningstjänst stiga upp till marknadsledarens prisnivå. Variabler vars inflytande inte statistiskt kunnat säkerställas på grund av ett alltför litet urval av empirisk data är de från antalet begravningsbyråer (konkurrenter) och antalet invånare per kvadratkilometer (marginalkostnad) i kommunen. Detta presenterade resultat gäller inte för storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö..

AbstractSyfte:Att med resultat baserade på World Value Surveys undersökningar, studera de postmoderna värderingarnas betydelse för befolkningars aggregerade beteenden och dess eventuella konsekvenser för politiken. Inledningsvis redogörs för problematiken kring postmoderna värderingar från ett politiskt-teoretiskt perspektiv. Därefter genomförs en teoriprövning med hjälp av regressionsanalyser för att se i hur hög grad värderingar samvarierar med utvalda beteendemönster, vilka kan tänkas vara signifikanta för befolkningar med postmoderna värderingar. Frågeställningar:Finns samband mellan graden av postmoderna värderingar befolkningar har, och följande fyra beteendemönster?1.

Syftet med uppsaten är att studera emigraitonen från Norrbotten och därtill söka förklaringen till utvandringen. Syftet är också att studera samhällets reaktion på emigraitonen för att hejda utvandringen samt att i det sammanhanget särskilt studera statens försök till kolonisation i Norrbotten. Undersökingen omfattar perioden 1850-1930. Genom att studera faktorer som påverkat emigrationen i Sverige och Norrbotten såsom ekonomin, religionen, värnplikten och politiken framkommer att både ny och gammal forskning anser att det är den ekonomiska faktorn som är huvudorsaken till emigrationen. Det var dock en samverkan mellan flera olika faktorer som avgjorde när svenskarna valde att utvandra men den ekonomiska faktorn är den som är mest framträdande.

SyfteSyftet med denna litteraturstudie var att undersöka livskvaliteten hos de som drabbats av leukemi, lymfom eller hjärntumör under barndomen och som överlevt denna sjukdom.MetodSexton studier som undersökte livskvaliteten hos dessa grupper granskades. Alla studier var baserade på självrapporteringar och var publicerade mellan 1999 och 2009.ResultatI ett flertal studier jämfördes överlevarnas mentala och fysiska hälsa med den för den friska befolkningen och resultatet visade inga skillnader mellan dessa grupper. Däremot visar resultaten att behandling och/eller sjukdom möjligen kan påverka livskvaliteten negativt. Strålbehandling och cytostatikabehandling kan påverka tillväxten samt orsaka infertilitetsproblem och kardiovaskulära komplikationer. Behandlingarna tycks också påverka fysisk och kognitiv funktion.

Under studietiden kan studenten möjligen inte ses som en lönsam kund för banken. Det finns dock en potential inför framtiden då studenten blir yrkesarbetande eftersom dennes inkomst förväntas att öka. Det torde därför finnas ett intresse för banken att kvarhålla studenten som kund vid den kritiska händelsen då denne blir yrkesarbetande. Detta leder fram till magisteruppsatsens syfte, vilket är att undersöka vilken beredskap Nordea har för att kvarhålla studenter som kunder inför och under den kritiska händelsen då de blir yrkesarbetande. Teorier gällande relation, kritisk händelse samt retention (kvarhållande) har använts i magisteruppsatsens studie.

Den 1 januari 2007 träder det nya Basel II-regelverket och dess kapitaltäckningsregler i kraft genom ett EG-direktiv som blir bindande för Sverige. Kapitaltäckningskravet är en lagstadgad lägsta nivå på kapitalbas som en bank måste hålla i förhållande till de risker man åtagit sig. I Basel II ska kopplingen mellan risk och kapitalkrav bli närmare i varje enskilt fall. För att beräkna storleken på kreditriskexponeringen kommer bankerna att kunna välja mellan två olika metoder; schablonmetoden och den interna riskklassificeringsmetoden, IRK-metoden. För Sveriges del kommer speciellt bolånemarknaden med sina mycket låga kreditförlustnivåer att bli gynnsamt behandlad, men även övrig utlåning till hushåll förväntas få ett lägre kapitalkrav.

Examensarbetet använder generaliserade linjära modeller för att identifiera och analysera enhetsspecifika egenskaper som påverkar risken för operativa förluster. Företag exponeras sällan mot operativa förluster vilket gör att det finns lite information om dessa förluster. De generaliserade linjära modellerna använder statistiska metoder som gör det möjligt att analysera all tillgänglig interndata trots att den är begränsad. Dessutom möjliggör metoden att analysera frekvensen av förlusterna samt magnituden av förlusterna var för sig. Det är fördelaktigt att göra två separata analyser, oberoende av varandra, för att identifiera vilka enhetsspecifika egenskaper som påverkar förlustfrekvensen respektive förlustmagnituden.

I ljuset av en ökande miljömedvetenhet i vårt konsumtionssamhälle och de nya frågeställningar dessa förändringar medför syftar denna uppsats till att jämföra norrländska konsumenters attityder till KRAV-märkta kontra lokalproducerade varor. Vi har undersökt betalningsviljan för de två ?märkningarna? samt utrett vilka faktorer som spelar roll för en konsuments val så som pris, närhet till producent och produktionsmetod. Vi utförde en enkätundersökning där vi, med hjälp av ett valexperiment (vars teoretiska referensram bygger på den slumpmässiga nyttofunktionen i kombination med Lancasters värdeteori) kunde härleda betalningsviljan. I enkäten ställde vi även frågor kring vilka faktorer konsumenten anser vara viktigt i sitt val.

Sverige är ett land som tidigt startade ett offentligt pensionssystem med målet att alla skulle ha en inkomst och inte bara bidrag vid pensionering. I omgångar har staten reformerat det svenska pensionssystemet, då de ekonomiska och demografiska förutsättningarna förändrats, för att det ska vara hållbart i längden. På senare år har även pensionsåldern blivit en viktig fråga då vi sett en ökande medellivslängd och lägre barnafödande. I den här uppsatsen vill vi se vilka ekonomiska effekter individen får när pensionsåldern förskjuts från 65 år till 70 år. För att jämföra skillnaden mellan olika individer har vi valt att studera en låginkomsttagare och en höginkomsttagare.

Med formell omsorg menas offentlig vård- och omsorgsinsatser som oftast kommuner, landsting eller privaträttsliga företag på entreprenad utför. Med informell omsorg menar man anhörigomsorg som motsvarar insatser vid långvariga hjälpbehov och frivilliga insatser som innebär oavlönade arbetsuppgifter som man själv väljer att göra. Denna uppsats undersöker ifall variablerna kön, ålder, utbildning, anställning, inkomst, bostadsort samt barn i hemmet kan associeras med svenska individers utförande av informell omsorg av föräldrar eller svärföräldrar. Resultatet visar att om man har en hög utbildning så minskar sannolikheten för att man utför informell omsorg på sina föräldrar/svärföräldrar. Något som också minskar sannolikheten är om du har fler än ett barn under 18 år i hemmet, vilket kan ses som logiskt då barn kräver mycket tid.