Konsekvenser av en senarelagd medelpensionsålder
Sverige är ett land som tidigt startade ett offentligt pensionssystem med målet att alla skulle ha en inkomst och inte bara bidrag vid pensionering. I omgångar har staten reformerat det svenska pensionssystemet, då de ekonomiska och demografiska förutsättningarna förändrats, för att det ska vara hållbart i längden. På senare år har även pensionsåldern blivit en viktig fråga då vi sett en ökande medellivslängd och lägre barnafödande. I den här uppsatsen vill vi se vilka ekonomiska effekter individen får när pensionsåldern förskjuts från 65 år till 70 år. För att jämföra skillnaden mellan olika individer har vi valt att studera en låginkomsttagare och en höginkomsttagare. Vi använder oss av den makroekonomiska modellen Overlapping Generations Model som baseras på livcykelhypotesen och använder sedan data från verkligheten. De effekter som sker när personen jobbar efter 65 år skiljer sig åt mellan de båda individerna. Höginkomstagaren får en större pensionsutbetalningsökning, medan låginkomsttagaren gynnas av högre kompensationsgrader. Detta är en följd av fler års pensionssparande för låginkomsttagaren samt att höginkomsttagaren når ett intjänandetak. Individerna kommer att konsumera mer, dock i avtagande takt. Något som överraskade oss var att de båda även kommer att spara mindre, samt låna mer, för varje år de förskjuter pensionsåldern. På en aggregerad nivå skulle detta innebära en ökande belåningsgrad.