Sökresultat:
317 Uppsatser om Diskursiv vändning - Sida 7 av 22
Klingande kommunikation : en intervjustudie med skolledare om musikens roll i Tra?ningsskolan
Uppsatsen a?r en underso?kning av hur rektorer fo?r fem olika skolor ser pa? musikens anva?ndning inom tra?ningsskolan. Studien syftar till att fa? en djupare fo?rsta?else av musikens betydelse i skolverksamheten och fo?r eleverna. I kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer har skolledare reflekterat kring musiken i verksamheten pa? den egna skolan.
Viracocha Inkas mytiska profetia : ett religionsvetenskapligt perspektiv på andinsk mytologi
Studiens frågeställning har inriktats mot en kontroversiell tanke, en apokalyptisk sådan. Med frågan; Berodde Tawantinsuyus (dvs. inkas eget namn på sitt rike) snabba fall på en utsaga att det inom den andinska kosmologin, med fokus på Inka, fanns en konsensus rörande kosmologisk apokalyptisism?, söktes svaret ur två vitt skilda traditioner. Den ena var att studera den konventionella andinska vetenskapens rön, dvs.
"De förväntas bete sig som män" : En diskursiv analys av hur två svenska dagstidningar konstruerar manlig förskolepersonal
Eva Carlbrink Källman, Örebro Universitet, C-uppsats 2011. Resultatenheter ? Endiskursanalytisk studie om svårigheter att implementera en ny organisationsmodell.Förändringstakten för organisationer och företag beskrivs ofta som allt mer accelererande.Behovet av att hänga med i utvecklingen betonas allmänt vid organisationsförändringar.Denna studie undersöker en påbörjad förändringsprocess i en offentlig organisation.Syftet är att lära mer om de perspektiv som är verksamma i den kommunala förändringsprocessen.Den empiriska studien är av kvalitativ karaktär med inledande observationeroch fem intervjuer från en samverkande grupp inför den kommande förändringen.Metoden som använts för analys av det empiriska materialet är Faircloughs kritiskadiskursanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av organisationsteoretisk nyinstitutionalism.Den diskursiva analysen mynnar ut i fyra diskurser, vilka är: en centralistisk diskurs, en decentralistisk diskurs, en politisk-byråkratisk diskurs och en marknadsdiskurs. Studien avslutas med att resa frågor kring hur införandet avresultatenheter i Örebro kommun kommer att återspegla, påverka och påverkas av de fyradiskurserna..
Våldtäkt, texter och diskursiv ordning : - ett diskursanalytiskt perspektiv på våldtäkt i samtiden
This study's interest area loops around how it is possible to understand texts' leverage over human thinking and acting. Focus lies on understanding which forces that form people?s views around men and women's relationships and relations in the public room. From this perspective our interest is to explore how the phenomenon rape is expressed in texts and how we can understand how rape through these texts are to be shaped in individuals' thoughts awareness and. Finally, it is also relevant to create understanding for how rape as a discoursive practice can have effects on individuals and society.
Medborgardialogernas betydelse för stadsutvecklingen i Sverige : - Samhällsplanerares upplevelser av medborgardialogernas relevans
Studiens syfte är att undersöka vilken betydelse planerare upplever att deras arbete med medborgardialoger har för svensk stadsutveckling. Metod för datainsamling är kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med aktiva planerare på nationell, lokal och stadsdelsnivå. Intervjuerna kompletteras med en litteraturstudie av medborgardialoger. Det samlade empiriska materialet analyseras med hjälp av Purdys (2012) utvärderingsmodell för samverkansprocesser i offentlig förvaltning som bygger på de tre begreppen formell auktoritet, diskursiv legitimitet och resurstillgång vilken även kompletterats med Foresters (1989) teori om planeringsprocessernas beroende av dess innehåll och kontext. Studien visar att arbetet med medborgardialoger i Sverige idag upplevs ha en betydelse för både den fysiska planeringen och för andra för staden viktiga värden som den sociala sammanhållningen.
Solidaritet eller inte ? en jämförande studie om svenska och italienska tidningars framställning av irreguljära migranter
Studiens syfte är att jämföra hur italienska respektive svenska tidningar framställer irreguljära migranter. Visst fokus läggs på att undersöka om de porträtteras som ett problem eller med solidaritet. Utöver jämförelsen länderna emellan undersöks även eventuella skillnader mellan tidningarna och skillnader över tid inom respektive land.Teorier som har använts är diskursiv diskriminering och ?vi och dom?. Aktuell metod är kvalitativ textanalys i form av diskursanalys.Resultatet visar att det är vanligare att framställa migranterna med solidaritet i Sverige än vad det är i Italien.
Pluralism, kommunikation och falsk konsensus ? en kritik av deliberativ demokrati
Grundtanken i deliberativ demokrati är att politiska beslut skall grundas på en fri och förnuftig deliberation mellan fria och jämlika medborgare. Målet med denna deliberation är att nå en rationell konsensus, och kräver att deltagarna sätter sina personliga intressen, värderingar och perspektiv åt sidan, samt fokuserar på det allmänna bästa. I denna uppsats presenterar jag teorin bakom, och framför kritik mot den nuvarande utformningen av deliberativ demokrati. Denna kritik går huvudsakligen ut på att deliberativ demokrati inte fullt respekterar samhällets pluralism, eftersom den antar orimliga normer förhur politisk kommunikation får bedrivas, och därmed riskerar att marginalisera vissa människor. Jag diskuterar också hur en alternativ demokratimodell, som bevarar grundtanken i deliberativ demokrati, skulle kunna vara utformad..
Demokrati och diskurs. En normativ analys av diskursiv påverkan på de demokratiska värdena öppenhet, ansvarsutkrävande och inflytande
The idea that I put forward in this thesis concerns the democratic system and the threat from discoursive impact on its core values. I focus my normative analysis on three of these democratic values: transparency, accountability and influence ? and what democratic problems the discoursive impact causes in conflict with them. I have used a critical discourse theory to define discourse and discoursive impact, by focusing on the process of discourse, rather than its nature. I deal with the political structure where I claim that the essential relation between citizen and politician is disrupted, due to lack of information and the imminent problems of the existing network society.
Barnets betydelse : en etnologisk diskursanalys av subjektsskapande och rumslighet i samtida berättelser om barn
Jag argumenterar för att man inte kan förstå ?barnet? som sådant som mer än en diskursiv formation. Genom att analysera nyhetsfotografier och intervjuer med förskolepedagoger visar jag hur barnen de berättar om, beroende på i vilket sammanhang och till vilken geografisk plats det lokaliseras till, konstrueras olika som subjekt. De barn som knyts till bekönade platser som privata hem, förskola och vård befinner sig oftast inom välfärdens Sverige och kan tolkas som ?trygga?.
Förskolan - en start på det livslånga lärandet. : En studie om förskollärares förhållningssätt.
Syfte och frågeställningar: Vårt syfte är att belysa hur nättidningarnas makt konkret kommer till uttryck i beskrivningen av romer. Syftet nås genom följande forskningsfrågor: Hur konstrueras bilden av romer i inrikesnyheter i Aftonbladets och Dagens Nyheters nättidning? Hur förhåller sig nyhetstexterna till romernas utsatta situation? Vilka diskrimineringsmekanismer och maktstrukturer kan identifieras i sättet att skriva om romer? Metod och material: Undersökningen bygger på sex inrikesartiklar publicerade i Dagens Nyheters och Aftonbladets nättidning under 2014. Dessa artiklar har analyserats med hjälp av Teun A. van Dijks kritiska diskursanalysmodell, men även Kristina Boréus typologi kring diskursiv diskriminering används som ett komplement. Huvudresultat: Studien visar att nättidningarna framställer romer i negativa sammanhang och konfliktartade situationer där de beskrivs som diskriminerade, oskyldiga offer.
Likvärdighet kontra självstyrelse? Styrning av kommunal skolverksamhet- diskursiv analys
This essay has an aim to map out the discourses in the debate around local self government and national equivalence, which are both essential democratic values. The essay is delimited to the area of the comprehensive school. Interviews have been made with key persons in different positions in a selected municipality. I also use material that has been written in the context of Ansvarskommittén. The material is analysed using an integrated discourse analysis.
Investerare eller mecenat? : En studie om riskkapitalanva?ndning inom den svenska filmbranschen
Title: Investor or Maecenas? ? A study on the usage of venture capital within the Swedish film industry.Author: Tobias MagnussonSupervisors: Ahmad Ahmadi, Clas GunnarssonPurpose: The purpose with this thesis is to complement the research on procurement of capital within the Swedish film industry.Methodology: The primarily research method that have been used to gather material is qualitative interviews, that has been performed with four individuals that are active in the Swedish film industry.Theory: In order to create an adequate theoretical base, theories regarding investments and cultural entrepreneurship are presented.Empirics: In this chapter the results of the interviews are presented, sorted in several subcategories. The material is thereafter analyzed and discussed in the following chapter, with the theoretical base in mind.Conclusion: The usage of venture capital within the Swedish film industry is relatively low today. Non-monetary values are the primary reason to invest in the Swedish film industry today. A significant risk diversification, together with knowledge dispersion needs to be made in order to make the Swedish film industry more attractive to investors.
How To Play : En kvalitativ studie av gymnasieelevers anva?ndning av YouTube fo?r att la?ra sig spela gitarr
Studiens syfte är att undersöka om det finns en pedagogisk vinst, som gynnar elever, med attintegrera rytmikämnet vid enskilda lektioner på musik- och kulturskolan. För att nå syftet harkvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare på musik- eller kulturskola, vilka har studeratrytmik och arbetar med det i någon utsträckning.I resultatet framkommer det att lärarna uppfattar att det finns möjligheter till att integrerarytmikämnet på enskilda lektioner. De menar att genom rytmikämnet kan hela människan fåbearbeta kunskapsstoffet och dessutom arbeta med olika sinnen. Genom rörelse ges elevernamöjlighet att lära sig t.ex. taktarter, svårlästa noterade rytmer, ackord och notvärden.
Vit ung och osäker tjej : en diskursiv studie om att skära sig
The purpose of this study is to describe how, and if, discourses about self-harm in young people has been changed from the late 90-s until today. We chose to do this by studying films where the content of self-harm is a big factor. The study is built on a narrative research, we did however analyze it as a discourse method. The issues we have concentrated on are: Is there a significant quality that describes an individual who cut themselves? How can this phenomenon be seen from a gender point of view? Is there a specific group of people who is labeled as a person who cut themselves from the public? The result from this study show us that self-injury, from symptoms of a (bad) mental state, is a strong discourse where the views from the society lets it become more acceptable.
Religionskunskap - ett relevant ämne på ett intresseväckande sett : Elevers uppfattningar om religionskunskap
Behovet av religionskunskap som skola?mne i undervisningen a?r och har varit omdiskuterat. A?ndringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av fo?ra?ndring fra?n kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap a?r att elever ska kunna fa? fo?rsta?else fo?r hur olika religioner och livsa?ska?dningar pa?verkar individens moraliska fo?rha?llningssa?tt.Denna underso?kning avser att underso?ka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det pa?verkar deras intresse fo?r a?mnet samt hur elever vill att a?mnet religionskunskap ska utformas i undervisningen fo?r att o?ka intresset fo?r a?mnet.