Bakgrund: Homosexuella personer i världen får ofta erfara diskriminering, känslor av otrygghet, homofobi, fördomar och exkluderande bemötande från vårdpersonal i samband med vårdmöten. Heteronormativt bemötande är vanligt i samhället, vilket bland annat innebär ett antagande om att människor är heterosexuella. Sjuksköterskan skall i sin profession se till varje individ och behandla alla patienter lika. Till grund för detta finns olika styrdokument och lagar som ska säkerställa att mänskliga rättigheter följs. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vuxna homosexuella kvinnor och mäns erfarenheter och upplevelser av vårdmöten.

Syfte: Studiens syfte var att studera hur förskollärare talar om den neuropsykiatriska diagnosens betydelse för förskolans pedagogiska praktik.Teori: Studien är kvalitativ och har en sociokulturell och diskursiv ansats med postmoderna utgångspunkter. Att veta något är med detta sätt att se inte att kunna beskriva hur något faktiskt är, utan snarare att ge och skapa betydelser. En utgångspunkt i studien är att samspelet mellan individer och kontext skapar förutsättningar för vad som är möjligt. I studien används begreppet diskurs som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen, eller ett utsnitt av den. Enligt Winther-Jørgensen och Phillips (2000) leder olika sociala världsbilder till olika sociala handlingar.

BakgrundI bakgrunden ges en beskrivning för forskning kring ämnet diagnosen autism. Det kommer även en forskning kring vad forskningen säger om diagnosen autism idag. En framställning av olika styrdokument som förskolan ska följa i sitt arbete för att förhindra diskriminering i arbetet med barnen. I undersökningen tas inkluderingsbegreppet upp samt specialpedagogers förhållningssätt, arbetsmetoder och likabehandlingsplanen. Den teoretiska utgångspunkt som används i undersökningen är Bengt Perssons teori som belyser det relationella och kategoriska perspektivet med barn som har särskilda behov.SyfteSyftet med undersökningen är att undersöka och analysera hur några specialpedagoger i förskolan arbetar med de barn som har fått diagnosen autism.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur bra skolböcker i samhällsorienterande ämnen lyckas förmedla en dynamisk och rättvis bild av Afrika. Mina frågeställningar är: Vilken bild av den afrikanska kontinenten och afrikanerna förmedlas av läroböckerna för högstadieelever? Hur dynamisk och mångfacetterad är egentligen den bilden? Ger läroböckerna en god möjlighet till en positiv identifikation med människor i Afrika? Hur skiljer sig denna bild från den som ges av den socialrealistiska afrikanska filmen Borom Sarret?Läroboken är fortfarande ett viktigt strukturerande verktyg för läraren. Den styr till stor del fortfarande undervisningen på ett övergripande sätt. Trots detta är det inte många som verkar intressera sig för läroböckerna och deras utformning.Lpo-94 nämner vikten av att förstå både det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma, om vikten av en stark identitet och en kulturell mångfald.

Normer och värderingar samverkar för att forma människorna i deras miljö. I socialisationsprocessen utvecklas identiteten som handlar om vad som är viktigt och meningsfullt. Bland de främsta identitetskällorna kan nämnas kön, sexualitet, etnicitet och samhällsklass. Medierna påverkar hur vi förstår olika samhällsfenomen och vilket förhållningssätt vi har till personer och grupper som kallas till exempel flyktingar, invandrare, funktionshindrade eller homosexuella. Hatbrott används som ett samlingsbegrepp för rasistiska, främlingsfientliga och homofobiska brott.

Bakgrund: Tidigare var det förbjudet i Sverige att utföra homosexuella handlingar. Homosexualiteten är nu mer synlig och accepterad i samhället på grund av lagar och författningar. Inom Hälso- och sjukvården har alla rätt till likvärdig vård, oavsett sexuell identitet. Trots detta har en del vårdpersonal fortfarande en negativ syn på patienter utanför heteronormen. Därför är det av vikt att sjuksköterskan får en ökad medvetenhet om patienternas upplevelser.

It is not unusual that women and children fall behind in development countries. It is not even unusual that these groups are exposed to all forms of discrimination due to the countries lack of capacity to erase poverty. We also know that women and children in a larger extent suffers from the shortage of proper health conditions. India is one of these countries. It is a country where women even before birth are exposed to discriminatory family planning.

SammanfattningBakgrund: HIV (Human Immunodeficiency Virus) är en kronisk sjukdom som har haft en epidemisk spridning och kan upplevas som både psykiskt och fysiskt påfrestande att leva med. De HIV-diagnostiserade personerna upplever att de ofta blir utsatta för stigmatisering och diskriminering i samhället. Problemformulering: Ökningen av HIV har lett till en tätare kontakt mellan HIV-diagnostiserade personer och vårdpersonal. Vårdpersonalens attityd gentemot HIV styr deras bemötande mot de HIV-diagnostiserade personerna. Syfte: Beskriva hur HIV-diagnostiserade personer upplever bemötandet från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården.

Enligt UNHCR är användningen av frihetsberövande av asylsökande icke önskvärd och bör alltid undvikas. Dock bör asylsökande i undantagsfall tas i förvar om det tydligt föreskrivs i nationell lagstiftning som är i överensstämmelse med allmänna normer och principer i internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter. Skälen till detta är att skapa rättsliga garantier mot godtycklig behandling och att i största utsträckning skapa en säker ställning åt utlänningar (prop. 1975/76 s. 67).

BAKGRUND: HIV (Humant Immunbrist Virus) är en infektion som är spridd över hela världen. År 1981 då HIV beskrevs för första gången associerades smittan med homosexualitet och bisexualitet bland män samt intravenöst missbruk. Trots mer kunskap om hur viruset sprids förekommer fördomar och diskriminering av patienter med HIV från både allmänheten och vårdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns en ovilja bland vårdpersonal att vårda patienter med HIV. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva HIV-patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med missbruksproblem upplever vårdpersonalens bemötande, samt hur de vill bli bemötta. Metod: Författarna har genomfört en intervjustudie med deskriptiv design, där undersökningsgruppen samlades in genom bekvämlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 7 personer, och semistrukturerade frågor användes vid intervjuerna. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest inriktning. Huvudresultat: Majoriteten av deltagarna berättade om bristande kunskap hos personal, som visade sig genom fördomar, diskriminering och misstänksamhet.

Den långa traditionen av sekularitet i Frankrike har ett stort inflytande i den publika sfären och har därmed blivit djupt rotad i den franska identiteten. Den sekulära ideologin har resulterat i en lag som förbjuder religiösa symboler i skolan. Sedan hösten 2004 får muslimska flickor inte längre bära slöja i skolan. Syftet med denna uppsats är att presentera unga muslimska kvinnors uppfattning och syn angående denna nya lag. Uppsatsen strävar efter att förstå hur lagen har påverkat dessa kvinnor.

Begreppet heteronormativitet användes i litteraturen första gången 1993. Begreppet går att finna i ordböcker och lexikon från 2006, men endast ett par av de moderna ordböckerna och lexikonen har inför begreppet. Idag saknar begreppet en exakt definition. En begreppsanalys syftar till att identifiera karakteristika för ett begrepp genom undersökning av dess användning. Vårdrelationer kan och bör utvecklas till en vårdande relation, vilket bygger på en kontakt innefattande kropp, själ och ande mellan vårdare och patient.

Denna uppsats har behandlat aktiva policydokument under införandet av skattelättnader fo?r hushållstja?nster. Syftet med denna undersökning har varit att studera den genuskonstruktion som kan tolkas genom en diskursiv framställning av proposition 2006/07:94 om skattelättnader fo?r hushållstja?nster - där fortsättningen av detta syfte har varit att undersöka hur denna genuskonstruktion samt hur andra sociala relationer ur ett intersektionellt perspektiv, kan tolkas ur ett jämsta?lldhetsperspektiv. Studien har haft sin utgångpunkt fra?n Carol Bacchis analysmetod ? What?t the problem represented to be? Denna metod utgår från hur problemet framställs genom att studera vilken lösning som presenteras.

I Sverige har invandrade akademiker svårare att få ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivå och kompetens än vad infödda svenskar har. Det har identifierats flera anledningar till detta, allt ifrån diskriminering till språkkrav och svårigheter att tolka den invandrade akademikerna utländska examen.Syftet med detta examensarbete är att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ta emot invandrade akademiker på sin arbetsplats. Undersökningen har avgränsats till att undersöka arbetsgivare inom arbetsmarknadsprojektet ?Korta vägen? i Stockholm genom vilket invandrade akademiker får praktikplatser på svenska arbetsplatser. Vi har genomfört djupintervjuer med sex olika arbetsgivare inom olika branscher i Stockholmsregionen.Våra resultat visar att arbetsgivarna i vår undersökning har övervägande positiva erfarenheter av att ta emot invandrade akademiker från Korta vägen och att de gärna skulle anställa dessa, vilket några av dem också gjort.