Skattelättnader för husha?llstjänster? Prioriteras jämsta?lldhetspolitik utifrån ett genusperspektiv?
En diskursanalytisk studie av Rut-avdragets förarbete med inriktning genuskonstruktion
Discourse analysisGender constructionTax subsidesEquality policyCarol Lee BacchiMalin RönnblomDiskursanalysGenuskonstruktionSkattesubventionJämställdhetsperspektivCarol Lee BacchiMalin Rönnblom
Denna uppsats har behandlat aktiva policydokument under införandet av skattelättnader fo?r hushållstja?nster. Syftet med denna undersökning har varit att studera den genuskonstruktion som kan tolkas genom en diskursiv framställning av proposition 2006/07:94 om skattelättnader fo?r hushållstja?nster - där fortsättningen av detta syfte har varit att undersöka hur denna genuskonstruktion samt hur andra sociala relationer ur ett intersektionellt perspektiv, kan tolkas ur ett jämsta?lldhetsperspektiv. Studien har haft sin utgångpunkt fra?n Carol Bacchis analysmetod ? What?t the problem represented to be? Denna metod utgår från hur problemet framställs genom att studera vilken lösning som presenteras. Samt vilka effekter och subjektspositioner som skapas igenom hur problemrepresentationen läggs fram. Bacchis forskningsfrågor har varit den ledande mallen för konstruktionen av analysen. Analysen har skett inom en nyliberal diskurs sammankopplad till en könsdiskurs. Detta för att kunna kartlägga den genuskonstruktion som skapas igenom de subjektspositioner som artikuleras i propositionen. Malin Rönnbloms teori menar att artikulerade av en policy skapar ett ?görande? av politik. Analysprocessen har därmed undersökt hur propositionen ?gör? jämsta?lldhetsbegreppet och vilken sätt ?görandet? påverkar subjekten inom diskurserna. Genom att noggrant koda av och analysera empirin har jag funnit att den genuskonstruktion som skapas: är den hushållsnära kvinnan kopplad till det traditionella kvinnoarbetet. Samt att de traditionella könsrollerna stärks då propositionen reproducerar kvinnan igenom att artikulera ?kvinnligt? inom traditionella hushållssysslor. Analysen visar även att jämställdhetsbegreppet som beskrivs i propositionen inte öppnar upp för någon form av maktanalys. Varken ur ett intersektionellt perspektiv och inte heller ur ett genusperspektiv. Utifrån dessa förutsättningar påverkar regeringen inte heller det rådande genussystemet som skapar genuskonstruktioner.