Jag följde under ett par månader ett antal elever och studenter i ett projekt som pågick under hösten 2007. Utifrån en diskussion om dokumentation och maktutövning som bygger på en Foucaultsk förståelse av makt- och diskursbegreppen tog jag fram en modell för pedagogisk dokumentation med video där dokumentationens form och innehåll bestämdes av den som blev dokumenterad: två av tio elever och två av fyra studenter fick i uppgift att spela in en minut videofilm om dagen som dokumentation av ett veckolångt projekt. Dessa filmer, samt observationer av arbetet under projektveckan, ligger till grund för en utvärdering av metoden, samt en analys av vilka maktstrategier som använts av aktörerna inom den diskurs projektet utgör. Metoden visade sig svår att förankra hos deltagarna och ansatsen att låta dem styra över materialet blev svårare att förverkliga än jag föreställt mig. För en bredare uppslutning i den avslutande gruppdiskussionen hade jag i efterhand velat engagera fler än fyra av deltagarna i dokumenterandet. I analysen av hur makt utövades mellan grupper i projektet fann jag att studenterna ofta använde vad som kan kallas för ett problemformuleringsprivilegium för att styra arbetet, och att de vid behov legitimerade det genom att låna in argument från utanpåliggande diskurser, främst från skolans värld. Eleverna, som saknade problemformuleringsprivilegiet, svarade med att göra motstånd genom bland annat arbetsvägran..

Studien syftar till att identifiera vilka elitidrottsdiskurser och subjektspositioner som kommer till uttryck genom de styrdokument som framst?lls f?r Nationellt godk?nd utbildning (NIU). Genom diskursanalytisk metod unders?ks vilken mening och f?rst?else som tillskrivs elitidrott, samt det subjekt som betraktas vara elit. Studien tar avstamp i l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att placera studiens fokus p? formuleringsarenan f?r NIU. F?r den h?r studien till?mpas l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att rama in utbildningens formulerade syfte, m?l och kunskapsinneh?ll.

I denna kandidatuppsats har syftet varit att undersöka hur vi kan förstå retoriken kring eleven i olika dokument med koppling till skolans verksamhet samt vilka elever som skapas i denna retorik. De frågeställningar som konstruerats för att besvara syftet är i vilken kontext denna retorik kan ses, vad det är som framkommer, hur det framkommer och vad det är som utelämnas i denna retorik samt vad denna retorik syftar till.  Därför har en diskursanalys i en foucaultisk anda gjorts av dokument med kopplingar till just skolans verksamhet. Denna diskursanalys pekar på att skapandet av eleverna i dokumenten är kopplat till en ekonomisk diskurs som naturliggör olika krav som ställs på individen. De elever som efterfrågas i dokumenten är tänkta att leva upp till dessa krav och bli en del av en självreproducerande, ekonomisk vinstmaskin. Denna ändamålsenlighet, förväntningar, prestation och ekonomisk vinst leder till ökad styrning och kontroll för att säkra avkastningen.

Studien har till syfte att undersöka hur globaliseringsdebatten ser ut i svensk media och hur den har förändrats under de senaste 10 åren. Fokus ligger på begreppets skilda betydelse som media skapar. Metoden består av en diskursanalys som bygger på Laclou & Mouffes teorier, med fokus kring flytande signifikanter, vilket betyder att begreppet är öppen för olika betydelser och förändlig över tid. Även en innehållsanalys som undersöker mängden artiklar och vilka ämnen som tas upp kring begreppet. Materialet består av fyra svenska tidningar, 95-97 jämfört med 2006.Resultatet visade att det finns konkurrerande diskurser i globaliseringsdebatten bland förespråkare och kritiker, de använder olika begrepp kring fenomenet.

Tiggeri och tiggare är idag ett omtalat fenomen som berör människor på olika sätt. Hur människor bildar sig en uppfattning kring ett fenomen kan många gånger avgöras av hur media framställer fenomenet. I denna studie presenteras en analys kring hur tiggeri och tiggare framställs i media över en längre tidsperiod. Materialet består av 30 artiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden december 1998 ? december 2013.

Hälsa är ett omfattande begrepp som kan ses utifrån olika perspektiv. Olika delar kan ingå i begreppet så som sjukdom, frånvaro av sjukdom, välbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgå för att skapa förutsättningar för de anställda när det gäller deras hälsa. Ett exempel på en resurs ett företag kan utnyttja är att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvårdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvårdsbidraget på en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Sverige har varit medlem i EU sedan 1995. Tack vare medlemskapet har vi fått ökade möjligheter att ta arbete i ett annat EU-land och medborgare från andra EU-länder kan ta arbete i Sverige. Men vilka är egentligen som bereds möjligheten att arbeta utomlands och hur framställs EU för olika yrkesgrupper? Dessa frågor lyft och behandlas i uppsatsen genom en granskning av fackförbunden Jusek och Kommunals medlemstidningar. Uppsatsen behandlar vilka diskurser som framkommit ur respektive tidning samt vilka förklaringar det kan finnas till dem.

Den 14 januari 2004 inleddes rättegången i Stockholms tingsrätt mot Mijailo Mijailovic vilket var en början på en lång rättslig process som avslutades den 2 december 2004 i Högsta domstolen. Rättegången stod under en stor mediabevakning och följdes därigenom av det svenska folket. Uppsatsen behandlar hur en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, har framställt den rättsliga processen och vilken eller vilka diskurser som konstrueras och presenteras i deras artiklar. Fokus ligger främst på vilka aktörer Svenska Dagbladet väljer att presentera och hur deras åsikter och resonemang framförs samt hurSvenska Dagbladet framställer Mijailovic som subjekt. Teoretisk utgångspunkt i uppsatsen är socialkonstruktionism samt diskursanalys där diskursteori främst används som metod..

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som råder vid införande av välfärdsteknologi inom äldreomsorgens hemtjänst. Uppsatsen utgår bland annat ifrån tidigare forskning som handlar om hemtjänstens framväxt, New Public Management inom äldreomsorgen och införandet av ny teknik inom äldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, föreställningar om äldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av välfärdsteknologi med hjälp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ?What´s the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgår att demografiska prognoser visar att vi i framtiden får ett ökat antal äldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fått en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist på personal inom äldreomsorgen.

The purpose of this study is to explore how different discourses about risk linked to HIV prevention is likely to affect the decisions on the distribution of state funding for preventive activities aimed at 'men who have sex with men' (MSM). This by making qualitative interviews with principals that have an impact on this decision. Using a discourse analytic approach, based on both theoretical and methodological foundations, I investigate the discursive constructions of risk of HIV linked to certain groups and behaviors. MSM is found in the material placed into two different formations of groups, on one hand by the behavior on the other hand on the basis of identity. The identity position is organized discursively from a ?victim? position while MSM provides an "operator" position.

Den här Uppstatsen undersöker hur ?media? kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsområden. Det område som denna studie fokuserar på är stadsdelen Gottsunda i Uppsala, där artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte är att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa påverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av området. Detta görs utifrån en socialkonstruktivistisk ansats där kritisk diskursanalys används som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda.

Syfte: Sedan 2008 skall alla elever i svensk grundskola få ett skriftligt omdöme över sina kunskaper i de ämnen de läser. Omdömena skall ligga till grund för utvecklingssamtal och formulerandet av en individuell utvecklingsplan. Att skriva dessa omdömen blir en uppgift som gäller större delen av den svenska lärarkåren. Denna studies syfte är att belysa och problematisera den expertroll skolans pedagoger ges eller tar på sig i upprättandet av de skriftliga omdömen som de enligt lag skall formulera i sin yrkesutövning. Utifrån frågeställningar som berör den maktposition som finns i lärarrollen, undersöks hur uppdraget; att formulera skriftliga omdömen, har en styrande och reglerande funktion.

Den här Uppstatsen undersöker hur ?media? kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsområden. Det område som denna studie fokuserar på är stadsdelen Gottsunda i Uppsala, där artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte är att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa påverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av området. Detta görs utifrån en socialkonstruktivistisk ansats där kritisk diskursanalys används som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda.

Uppsatsen syfte är att undersöka hiv-positivas berättelser om (framtida) relationer, vilka strategier kring relationer (och framtiden) som finns i dessa berättelser och vilka samhälleliga normer som återfinns i individernas berättelser. Syftet har även varit att sprida information om hiv inom akademien, att låta hiv-positivas berättelser höras och bli aktiva, talande subjekt och att analysera dessa berättelser i en samhällelig kontext. Uppsatsens bakgrund tar upp medicinska, historiska och samhälleliga kontexter och visar på relationen mellan tid, plats, medicinska framgångar och värderingar. Det finns få studier gjorda under 2000-talet som både tar upp ett normkritiskt perspektiv på samhälleliga diskurser och innehåller hiv-positivas berättelser och förhandlingar med bilder av hiv(-positiva). Det saknas dessutom studier om hiv som har ett vi-perspektiv, det vill säga ett forskarperspektiv som inte studerar ?de där? utan har egna levda erfarenheter med i forskarpositionen.

Vi har tittat på hur krig representeras i antikrigsfilm genom att jämföra en antikrigsfilm med en krigsfilm. Filmerna vi valde att undersöka är Plutonen, som anses vara en antikrigsfilm och krigsfilmen De gröna baskrarna. Vi har tittat på de sätt på vilket betydelse skapas, vilka skillnader och likheter som finns mellan de två filmerna. Det gör vi genom att undersöka hur grepp som klippning och dramaturgi används för att representera fienden, de egna, lidande och vem skulden läggs på. Vi har kommit fram till att antikrigsfilmen och krigsfilmen som vi undersökt inte är två konkurrerande diskurser.