Syftet med denna kvalitativa uppsats var att undersöka hur mentorskapet uttrycktes av mentorer på gymnasieskolor, samt hur mentorerna uppfattade det faktiska arbetet, när det gällde elever som hamnat i någon form av skolsvårigheter. Med skolsvårigheter menades alla former av orsaker till att eleven kunde tänkas behöva lite mer stöd av mentorerna än övriga elever i mentorsgruppen. Frågeställningarna sökte svar på hur mentorskapet uttrycktes och beskrevs av mentorer, samt vilken betydelse det kan ha i praktiken för elever som hamnat i skolsvårigheter. Studien utfördes under våren 2011 i form av en webbenkät och avgränsades till tio gymnasielärare utspridda på fyra kommuner i norrbotten. Svaren analyserades diskursivt med en sociokulturell referensram som grund.

Bakgrund: Kommunala skolplaner är ett måldokument som ska dra upp riktlinjerna för hur utbildningsväsendet i den aktuella kommunen ska bedriva skolarbetet. En genomgång av skolplaner med textanalytiska förtecken kan avslöja några av de diskursrelaterade föreställningar som ligger till grund för de utbildnings- och elevideal som jag menar framträder i skolplanerna.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en bild av diskursrelaterade föreställningar och ideal gällande skolans roll i elevens utveckling såsom de framträder i tre kommunala skolplaner.Metod: En kritisk diskursanalys, som ger de textanalytiska verktygen för att skapa en grund för att resonera kring kompetens- och performansmodeller, diskursens förhållande till sanning med mera.Huvudresultat: Den pedagogiska diskurs som framträder i skolplanerna är en där kompetensmodellens ideal hålls högt. Visionen är en skola där man förutom ?traditionellt? lärande, d.v.s. lärande av stoff, utvecklar sina personliga egenskaper: sin kompetens.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera en grupp SO-lärares samtal om grupparbeten och dess betydelse för elevers kunskapsutveckling. Med diskursanalys som en teoretisk och metodologisk utgångspunkt har två fokusgruppintervjuer, med totalt sju lärare, analyserats. Samtliga lärare undervisar i Samhällsorienterade ämnen i grundskolans senare åldrar. Utifrån lärarnas argumentation kring grupparbete presenteras i resultatkapitlet två huvudsakliga kategorier där grupparbete beskrivs som social fostran respektive ämnesresurs. De två kategorierna ger i sin tur upphov till olika syften med grupparbete, samt olika sätt att tala om gruppindelning och läraransvar.

Den diskurs eller världsbild som vi som individer har påverkar vår tolkning av omvärlden. Diskurserna är föränderliga och skapas i en ständig dialog mellan olika aktörer i samhället. En aktör är medierna som tillhör eliterna i samhället och utövar makt på så sätt att de kan påverka vårt sätt att tänka. Syftet med denna artikel är att genom en diskursanalys studera hur en nationell identitet skapas i förhållande till ?dom andra? och tar sin utgångspunkt i framställningen av homosexualitet i ghanansk media.

Denna studie handlar hur konsumenter so?ker information om produkter via internet. Det talas om att konsumenter genomga?r en process, kallad beslutsfattandeprocessen, da? konsumenten avser att genomfo?ra ett ko?p. Den mest citerade beslutsfattandeprocessen besta?r av fem steg, da?r det andra steget i processen utgo?rs av informationsso?kning.

Sammanfattande diskussionDet har funnits olika åsikter och till en början lite konsensus i grupperna om vad som är och inte är övervakning samt vad som kan definieras som positiv eller negativ övervakning. Men genom diskussionerna har ungdomarna gemensamt mer eller mindre slutit sig till olika kategorier av övervakning, och därmed skapat mer eller mindre gemensamma diskurser vilka de sedan förhåller sig till. Dessa lokala diskurser är påverkade av deras direkta omgivning samt närliggande diskurser t.ex. vad som i media och i lagar definieras som övervakning. Ungdomarna förhåller sig dels till en övergripande diskurs om en övervakning som är auktoritär och fylld av tvång, och något som man inte har kontroll över.

Underso?kningen baseras pa? fra?gorna, ?Hur kan pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut idag?? och ?Hur kan en undervisningsmetod som a?r utvecklad genom ett designpedagogiskt perspektiv och avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut??Syftet a?r att ur ett designpedagogiskt perspektiv underso?ka hur pedagogiska metoder fo?r ma?nniskor med ADHD diagnos ser ut samt att analysera dessa utifra?n en diskursanalysinspirerad metod. Underso?kningen anva?nder begreppet ADHD- pedagogik som samlingsbena?mning fo?r pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD.Jag har anva?nt mig av en diskursinspirerad metod fo?r att analysera olika former av pedagogiskt material avsedda fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD. Analysen resulterade i tre diskurser som jag kallar bilder om, fo?r och av ADHD.Under arbetets ga?ng har jag letat efter ma?nniskor med diagnosen ADHD fo?r att tillsammans utveckla pedagogiska metoder.

Denna magisteruppsats bekräftar Mark Duffields teori om att liberala länder från västvärlden använder humanitärt bistånd som ett biopolitiskt verktyg. Detta gör de i syfte att kapsla in och kontrollera överflödsbefolkningar i den underutvecklade världen så att de inte kan utgöra ett hot mot den egna säkerheten. Uppsatsen är en teoribekräftande fallstudie som med analysdiskurs som metod undersöker Sidas egna strategirapporter på tio afrikanska länder, vilka är mottagare av det svenska biståndet. Studiens teoretiska ramverk bygger på nio begreppsdefinitioner, vilka även ligger till grund för Duffields egen forskning på det studerade fenomenet. Tillsammans med diskursanalysen bildar detta teoretiska ramverk ett kraftfullt analysinstrument som har fungerat väl i analysen av Sidas strategirapporter, vilka utgör studiens empiriska urval.

The purpose of this study is to investigate how the Swedish municipal welfare system, in their capacity as discourse makers, construct Intimate Partner Violence (IPV) in the relationships of Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender (LGBT) people. A discourse analysis of their official plans of action regarding IPV and the information directed towards their citizens through their webpages showed that the discourse surrounding IPV revealed a gender dichotomy, where the victim was mainly constructed as being female and the perpetrator as male. As a consequence of this, gay and bisexual men were rendered invisible from the discourse surrounding victims of IPV, although they could be included in the construction of perpetrators of it. Lesbian and bisexual women were often included in the understanding of victims of IPV, but in the discourse surrounding perpetrators of it they were made invisible. The discourse about IPV also excluded the experiences and vulnerability of people who identify as being transgendered.

The purpose of this study is to examine how immigrant authorsare mediated in texts. The study is based on three magazines which are directed towards the library sector. These texts have been published from the year 2000 to the year 2012. The study focuses on two of these magazines, namely Bibliotek i Samhälle and Biblioteksbladet. The study focuses on authors who write in the swedish language, but who still seem to be perceived as immigrant authors.

Uppsatsens syfte var att studera artiklar som publicerats om sjuksköterskeupproret 2012 genom ett kritiskt diskursanalytiskt angreppssätt för att se vad det råder kamp om och hur sjuksköterskans yrkesroll- och identitet konstrueras, reproduceras och transformeras genom diskurser.De frågeställningar som uppsatsen bygger på är: Hur ser diskursen ut? Vilka objekt/subjekt som finns och återkommer i artiklarna och som det råder kamp om? Vilka grupper kan identifieras och hur beskrivs grupperna/vilken karaktär har de och vilka egenskaper tillskrivs det (direkt och indirekt)? Hur förs argumentationen? Vad är innebörden av det som skrivs?Vilken språklig karaktär har artiklarna? Vilka säger vad ? vilken auktoritet tillskrivs dem? Vilka maktrelationer kan urskiljas?Uppsatsen vilar på Norman Faircloughs kritiska diskursanalytiska teoretiska och metodologiska ramverk för att svara på frågeställningarna. Det empiriska material som utgör grunden för analysen är nio utvalda tidningsartiklar från nationella, lokala och vårdpraktiska tidningar. Resultaten pekar på att det råder kamp om att sjuksköterskeyrket värderas som ett ?kall?, en föreställning de genom att kräva högre ingångslön vill bryta.

The aim of this study was to gain an understanding about how people with a former alcohol abuse expresses and gives meaning to feelings of guilt and shame in autobiographical books. In particular the purpose of the study was to find out how the authors writes about feelings of guilt and shame, whether it was expressed explicitly or implicitly, and which meaning the authors gives to feelings of guilt and shame and how these feelings are related to each other. We randomly selected 8 autobiographical books by using different criterias. The foundation of this study was social constructionism, which is also a foundation for one of our analysis methods: discourse analyse. This analysis method was used for the analysis of the expressions that were made in an explicit way.

The view on which kind of fiction that should be mediated to the public through the Swedish public library system has since the late 60´s been dominated by what in this Master?s thesis is called: ´the discourse on quality of literary fiction´. The aim of this thesis is to examine to which extent this discourse still plays an active role in the Swedish public library system or if that discourse has been replaced by a more market-led, demand responsive view, where the features of ´quality´ and ´culture´ have been downplayed and replaced by a ´customer?s service view´ on how and why fiction should be mediated to the public. The methodological and theoretical perspective in this thesis is led by the understanding of the discourse analysis in Michel Foucault?s ´The Archaeology of Knowledge´.

Uppsatsen undersöker hur genus produceras i utvalda artiklar ur 14 nummer av tidningen Veckorevyn från 1999. Med utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen studeras hur genus produceras och upprätthålls i Veckorevyn. De diskurser som analyseras inbegriper hur Veckorevyn betraktar, beskriver och tilltalar kvinnan. Diskurserna som analyseras samt resultaten av analysen presenteras i sex kapitel: Ta kontroll över ditt liv som handlar om hur Veckorevyn uppmanar sina läsare att ta kontroll över sina liv. Förändra dig! som behandlar förändringsdiskursen som är en av de tydligast framträdande i Veckorevyn.

Vilken plats har lantraskor i dagens rationaliserade och högproducerande lantbruk och hur bidrar de till försörjningsmöjligheterna på landsbygden? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lantraskors egenskaper beskrivs, och hur detta positionerar dem som lämpliga för olika typer av produktion. Uppsatsen grundas i en intervjustudie med lantbrukare som bedriver produktion med lantraskor. Detta kompletteras med intervjuer med representanter från de respektive avelsföreningarna för lantraserna Fjällko, Rödkulla, Fjällnära ko samt allmogekor (Bohuskulla, Ringemålako och Väneko). Genom att analysera materialet med kritisk diskursanalys identifieras centrala teman i diskursen om lantrasernas produktion.