ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit nĂ„got som man strĂ€var efter i samhĂ€llet och hĂ€r har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstĂ€rkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetstrĂ€ning, rehabilitering och arbetstillfĂ€llen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljĂ€ra arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevĂ€rd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. ÄndĂ„ övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för mĂ€nniskor, att det skapar jobb, att mĂ€nniskor fĂ„r tillit och att det Ă€r en plattform för mĂ€nskligt vĂ€xande.

PÄ grund av ojÀmstÀlldheten mellan kvinnor och mÀn pÄ den svenska arbetsmarknaden undersöks i föreliggande studie vem som blir chef baserat pÄ skillnader i mÀngd socialt kapital. Syftet Àr att undersöka om det existerar ett samband mellan nÀtverksstorlek, kontaktintensitet i nÀtverkslÀnkar samt andelen kontakter som Àr mÀn och socioekonomisk position. Syftet Àr Àven att undersöka om sambandet skiljer sig Ät mellan kvinnor och mÀn. Studiens hypoteser bygger pÄ teorier om strukturella processer och homofili samt styrkan i svaga lÀnkar. Studiens material bestÄr av kvantitativa data hÀmtat frÄn LevnadsnivÄundersökningen (LNU) 2010.

LÄngtidsarbetslösa och funktionshindrade tillhör de mest utsatta grupperna pÄ arbetsmarknaden. För att förbÀttra deras situation anordnar Arbetsförmedlingen ÄtgÀrdsprogram dÀr de subventionerar programdeltagarnas löner Ät arbetsgivaren. MÄlet Àr att skapa incitament för arbetsgivarna att anstÀlla samt minska utanförskapet hos de utsatta grupperna. Tidigare forskning visar dock att deltagande i ÄtgÀrdsprogram snarare försvÄrar möjligheterna för de utsatta grupperna pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr dÀrför att: undersöka hur utbildning samverkar med upplevelser kring inlÄsningsmekanismer och utanförskap i arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogram. Detta görs genom intervjuer med ÄtgÀrdsdeltagare samt med hjÀlp av teorier kring stigmatisering, identitet, avvikande och kapital.

Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer nÄgon diskursiv diskriminering gentemot hbtq-personer. Detta undersöks genom att analysera hur skillnad mellan hbtq-personer och svenska, heterosexuella majoriteten konstrueras i en hatbrottskontext i tidningarna Dagens Nyheter, VÀsterbottens-Kuriren samt Helsingborgs Dagblad under perioden 1 januari 2003 fram till 1 januari 2012.Studien vilar pÄ en teoretisk utgÄngspunkt om att identitet Àr socialt konstruerat samt att medierna utgör en viktig arena för dessa konstruktioner. I studien har en kvantitativ innehÄllsanalys kombinerats med en diskursanalys som tar avstamp i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Diskursanalysen bygger pÄ tvÄ delar, i ett första steg fokuserar den pÄ problemformulering dÀr problem, orsak och lösning kartlÀggs för att sedan i ett andra steg kartlÀgga texternas analogikedjor kring hur identiteterna offer och gÀrningspersoner skapas i diskursen. I den kvantitativa delen ingÄr 246 nyhetstexter som handlar explicit om hatbrott.

Denna uppsats har till syfte att undersöka attityder gentemot polis och rÀttsvÀsendet hos ett antal ungdomar i Hammarkullen, ett förortsomrÄde nordöst om Göteborg. Undersökningen fokuserar pÄ vilka diskurser som ungdomarna ger uttryck för och som deras attityder grundar sig pÄ. Studien bygger pÄ en socialkonstruktivistisk grund med diskursanalys som teori och analysmetod. Forskning kring diskriminering, attityder och medias bild av förortsomrÄden och dess invÄnare Àr Àven perspektiv som berörs. Empirin har samlats in genom tvÄ fokusgruppsintervjuer med sammanlagt sju ungdomar i Hammarkullen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur mÄnga av de socionomstudenter vid Göteborgs universitet, som gjorde sin praktik höstterminen 2012 (ht12), som upplevde sig bli diskriminerade, sexuellt trakasserade eller pÄ nÄgot annat sÀtt upplevde sig bli illa behandlade av nÄgon professionell pÄ sin praktikplats.Med en kvantitativ studie undersökte vi socionomstudenters (ht12) upplevelser av bemötandet pÄ sina praktikplatser. Den webbenkÀt som skickades ut till de socionomstudenter som var registrerade pÄ kursen Handledd studiepraktik ht12 besvarades av 89 studenter. I enkÀten frÄgade vi om upplevelser av att ha blivit diskriminerad, sexuellt trakasserad och pÄ annat sÀtt illa behandlad av nÄgon professionell pÄ praktikplatserna. Vi stÀllde ocksÄ frÄgor kring upplevd stöttning, riktat till de utsatta. EnkÀten avslutas med en frÄga rörande nöjdhet med praktiktiden.Vi fick fram resultatet att 36 socionomstudenter som gjorde sin praktik ht12 utsattes för diskriminering, sexuella trakasserier och/eller blev illa behandlade pÄ nÄgot annat sÀtt av professionella pÄ sina praktikplatser.

BAKGRUND: HIV/AIDS (Humant Immunbrist Virus/Acquired Immunodeficiency Syndrome) Àr en epidemi dÀr vÀrldens utvecklingslÀnder Àr hÄrdast drabbade. I studier har det framkommit att sjukvÄrdspersonal har en negativ attityd gentemot denna patientgrupp. Orsaken till detta tros bero pÄ okunskap och rÀdsla. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever stigmatisering och diskriminering frÄn vÄrdpersonal. METOD: En litteraturöversikt, med tio stycken vetenskapliga artiklar som analyserats för att besvara studiens syfte.

BAKGRUND: HIV/AIDS (Humant Immunbrist Virus/Acquired Immunodeficiency Syndrome) Àr en epidemi dÀr vÀrldens utvecklingslÀnder Àr hÄrdast drabbade. I studier har det framkommit att sjukvÄrdspersonal har en negativ attityd gentemot denna patientgrupp. Orsaken till detta tros bero pÄ okunskap och rÀdsla. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever stigmatisering och diskriminering frÄn vÄrdpersonal. METOD: En litteraturöversikt, med tio stycken vetenskapliga artiklar som analyserats för att besvara studiens syfte.

Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur deltagare av utlÀndskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser Àr de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom omrÄdet belyser arbetslösheten som ett samhÀlligt dilemma och menar att den grupp av mÀnniskor som drabbas vÀrst Àr grupper av utlÀndskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll pÄ Grundad teori dÀr 6 djupintervjuer genomfördes. FrÄn resultatet utkristalliserades kÀrnkategorin; utstötta frÄn arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utlÀndska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkÀnns av de svenska deltagarna dÄ de uppger helt andra orsaker.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra transpersoner vardagsliv i ett samhÀlle som Àr uppdelat pÄ kvinnliga och manliga kroppar. Materialet bestÄr av tre intervjuer med personer som gjort kroppsliga korrigeringar som, ur ett heteronormativt perspektiv, gör att de anses avvika frÄn den manliga och kvinnliga normkroppen. UtifrÄn teorier om kön, genus och multipla subjektiviteter har jag undersökt hur (om) informanterna gör sina kroppar för att gestalta den sjÀlvupplevda identiteten som varken man eller kvinna samt den tillskrivna identiteten som man eller kvinna. Analysen har visat att informanterna överskrider kroppsnormers grÀnser i miljöer som prÀglas av den dominerande (heteronormativa) könsdiskursen samtidigt som de anvÀnder sig av den dominerande könsdiskursen som strategi för att passera. Informanternas berÀttelser vittnar om hur deras korrigerade kroppar speglar deras sjÀlvupplevda identiteter, vilket i relation till det heteronormativa samhÀllet, pÄverkar deras livsutrymme bÄde kroppsligt och identitetsmÀssigt.

Syftet med denna studie Àr att se hur individer som har kvoterats in i ett företag upplever sin situation. OjÀmlikheter mellan könen pÄ arbetsmarknaden existerar Àn idag. Kvotering Àr ett verktyg som diskuteras och har blivit en konsekvens av ojÀmlikheten mellan könen pÄ arbetsmarknaden. VÄr undersökning Àr kvalitativ dÀr vi har anvÀnt oss av intervjuer som vÄr huvudmetod. De teorier vi har valt att ha som utgÄngspunkter Àr Erving Goffmans teorier om Jaget och maskerna samt Stigma.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka projektet SIN (arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) och analysera problemen kring arbetsmarknadsetablering för vissa invandrargrupper. Metoden har anvÀnts i Sverige sedan Är 2001. Metoden har sitt ursprung i USA och Canada och heter dÀr ?supported employment?. Den svenska varianten benÀmns arbetsplatsintroduktion.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka projektet SIN (arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) och analysera problemen kring arbetsmarknadsetablering för vissa invandrargrupper. Metoden har anvÀnts i Sverige sedan Är 2001. Metoden har sitt ursprung i USA och Canada och heter dÀr "supported employment". Den svenska varianten benÀmns arbetsplatsintroduktion. MÄlgruppen för projektet Àr invandrare frÄn utomnordiska lÀnder som har sÀmre förankring pÄ den svenska arbetsmarknaden. Undersökningsgruppen bestÄr av Ätta personer, fyra deltagare och fyra handlÀggare och den metod som jag anvÀnt mig av Àr kvalitativ. De viktigaste resultaten som jag har kommit fram till Àr, att deltagarna Àr vÀldigt nöjda med sina handlÀggare och kÀnner att det finns nÄgon som stödjer dem vid behov. Förmedlarna Àr eniga om att den sökandes namn Àr det som stÀller till nÀr man söker arbete och att det Àven finns de med sprÄk- och skrivsvÄrigheter, som inte kan komma vidare och behöver extra hjÀlp. Enligt bÄde förmedlare och deltagare betyder stödet de fÄr i projekt oerhört mycket för dem och det kan öka deras chans och möjlighet att fÄ kontakter och bÀttre förankring pÄ den svenska arbetsmarknaden..

The purpose of this study is to examine the implementation of the Convention on the elimination of all forms of discrimination against women, CEDAW, in Uppsala local council and county council. The aim is to examine how the respondents, in their daily work, understand and implement the convention as well as how they consider the prerequisites for a successful implementation. The study was conducted using qualitative interviews with three civil servants and four politicians. The theoretical approach was implementation theory whose concepts willingness, comprehension and capability were used as tools for the analysis. The results portray CEDAW as a well-known treaty amongst the respondents but at the same time absent in local politics and everyday work.

I takt med att arbetsmarknaden blivit alltmer global vill företagen snabbt kunna förÀndra arbetsstyrkan vid behov. Detta har lett till att efterfrÄgan pÄ inhyrd personal har vÀxt och bemanningsbranschen har sÄledes blivit en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Individer som arbetar pÄ ett bemanningsföretag, ambulerande tjÀnstemÀn, Àr en del i ett trepartsförhÄllande med arbetsgivaren och uppdragsgivaren. Syftet med undersökningen Àr att undersöka ambulerande tjÀnstemÀns relation till arbetsgivaren och vilken betydelse relationen har för kÀnslan av tillhörighet till arbetsgivaren hos de ambulerande tjÀnstemÀnnen. Till grund för undersökningen ligger intervjuer med fem ambulerande tjÀnstemÀn samt en gruppintervju med tre chefer.