Företagspolicy pÄverkar rekryterarens val av nya medarbetare. Detta undersöktes i en experimentell studie dÀr 120 studenter vid Lunds universitet deltog. HÀlften fick ta del av en platsannons som var antingen rÀttviseinriktad eller lojalitetsinriktad. DÀrefter fick de skatta vÀrme- respektive kompetensfrÄgors lÀmplighet för en intervjusituation i förhÄllande till tjÀnsten. Sista steget i enkÀten innehöll tre fiktiva cv:n som varierade kompetens i relation med utlÀndskt/ svenskt namn.

Den nya unga generationen y (80 och 90-talister) Àr avgörande i ett lÄngsiktigt perspektiv för mÄnga organisationer. Detta för att den stora kullen 40- talister, Àven kallade baby boom generationen Àr pÄ vÀg att lÀmna arbetsmarknaden. Att sÄ mÄnga trÀder ur arbetsmarknaden skapar behov efter rekrytering av ny arbetskraft i mÄnga organisationer, vilket kommer i stor utstrÀckning vara generation y. Forskning visar att denna generation har en annan syn pÄ arbete och arbetslivet Àn tidigare generationer.Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av den unga generationens syn pÄ arbete eftersom de Àr pÄ vÀg in pÄ arbetsmarknaden. DÀrför valdes en kvantitativ metod för att fÄ en vidare bild av studenternas syn pÄ arbete.

Bakgrund: Human immunodeficiency virus (HIV) Àr en kronisk sjukdom som successivt försÀmrar det mÀnskliga immunförsvaret. Det finns medicinsk behandling som leder till ökad livslÀngd. Detta innebÀr att antalet personer med HIV kommer att öka och hÀlso- och sjukvÄrdspersonal kommer att kunna möta dessa personer inom flera vÄrdkontexter Àn enbart i HIV-specifika sammanhang. HIV har varit en uppmÀrksammad sjukdom sedan 1980-talet och den diskriminering och stigmatisering som sjukdomen mötte dÄ finns kvar idag, trots nationella och globala lagar och riktlinjer.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer med HIV upplever hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens bemötande.Metod: Metoden för denna litteraturöversikt inkluderar tio vetenskapliga artiklar hÀmtade frÄn databaserna CINAHL och PubMed. Av dessa var tvÄ kvantitativa och Ätta kvalitativa.

HBT-frÄgor Àr idag en alltmer omtalad frÄga i den samhÀlleliga debatten. Sedan diskrimineringslagstiftningen Àndrades Är 2009 har organisationer ett alltmer omfattande ansvar att arbeta för att motverka diskriminering i alla dess former. DÄ SkellefteÄ kommun har fattat beslut om att öka sitt invÄnarantal till 80 000 invÄnare Är 2030 görs stora insatser föratt se till att alla mÀnniskor har samma förutsÀttningar att leva och verka i kommunen.Uppdraget var dÀrför att undersöka första och andra linjens chefers möjligheter att utifrÄn den befintliga likabehandlingspolicyn arbeta med HBT-frÄgor. Studien baseras pÄ 12 intervjuer med första- och andra linjens chefer pÄ en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats inom kommunen. Resultatet visar att cheferna upplever en begrÀnsning i hur de kan anvÀnda sig av likabehandlingspolicyn i sitt dagliga arbete.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige Àr en av de högsta i Europa och det finns inga tecken pÄ att nivÄn Àr pÄ vÀg att vÀnda nedÄt. De arbetsmarknadspolitiska reformer som har genomförts kan kritiseras för bristande bidrag till en sÀnkt ungdomsarbetslöshet, exempelvis Àr det endast ett fÄtal av nystartsjobben som leder till fortsatt anstÀllning och den sÀnkta arbetsgivaravgiften för ungdomar medför stora dödviktskostnader. Nystartsjobben, den sÀnkta arbetsgivaravgiften för unga och jobbgarantin för ungdomar bör alla utvÀrderas vidare och genomgÄ förÀndringar. Danmark har en av EU:s lÀgsta ungdomsarbetslöshetssiffror och landets arbetsmarknadsmodell, den sÄ kallade flexicuritymodellen, har uppmÀrksammats internationellt. Modellen underlÀttar för en dynamisk arbetsmarknad och prÀglas av bland annat ett svagt lagligt anstÀllningsskydd.

Abstract.

Att vara anstÀllningsbar innebÀr att ha den kompetens och andra attribut som krÀvs för att kunna skaffa sig ett arbete. Den sjÀlvupplevda anstÀllningsbarheten varierar beroende pÄ en mÀngd olika faktorer. Vissa individer har svÄrare för att etablera sig pÄ arbetsmarknaden, till exempel unga och personer med funktionsnedsÀttning. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga vuxna med autismspektrumtillstÄnd upplever sin anstÀllningsbarhet samt vilken betydelse det tillskrivs dem i arbetsliv och privatliv. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades tematiskt.

Arbetsmarknaden i Sverige har de senaste Ären genomgÄtt en markant flexibilisering i form av förÀndrade arbets- och organisationsformer. I takt med olika omvÀrldsförÀndringar har intresset för alternativa arbetsformer av diverse slag ökat. Bemanningsbranschen tillgodoser kravet pÄ flexibla arbetsformer och Àr en bransch som har genomgÄtt en kraftig tillvÀxt de senaste Ären. I oktober 2008 antog EU ett bemanningsdirektiv vars syfte Àr att förena flexibla arbetsformer med en social trygghet för personal som hyrs ut av bemanningsföretag. Det antagna direktivet innehÄller en likabehandlingsprincip som innebÀr att inhyrda arbetstagare ska ha minst samma grundlÀggande arbets- och anstÀllningsvillkor som dem som anstÀllts direkt av kundföretaget för samma tjÀnst. Syftet med uppsatsen Àr undersöka hur den svenska bemanningsbranschen pÄverkas av det nya direktivet.

Romer utgör en av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper. Det rÄder ojÀmlikhet mellan romer och övrig befolkning pÄ mÄnga av livets centrala omrÄden. De romska grupperna Àr sÀrskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vÄr kunskap och vÄra tolkningar av samhÀllet, och inte minst minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext.

Sverige stÄr idag inför en omstrukturering av arbetsmarknaden, bland annat för att de tidigare storföretagen, som mycket av svensk tillvÀxt och sysselsÀttning berott av, nu i större utstrÀckning lÀggs ner eller flyttar utomland. En sÄdan omstrukturering innebÀr i sin tur att allt större vikt och tilltro sÀtts till att smÄföretag ska bÀra den svenska ekonomiska tillvÀxten och sysselsÀttningen. Invandrare utgör en stor del av smÄföretagarna och det Àr dem som ligger i fokus i detta arbete nÀr jag studerar riksdag och regerings syn pÄ invandrarföretagare. Debatten kring ?invandrarföretag? har karakteriserats av sÄvÀl positiva som negativa förklaringsmodeller.

Sweden adopted a new anti-discrimination legislation 2009, DiskL, which aim to prevent direct and indirect discrimination in matters of employment and occupation.According to directives and practices from EU, pregnant workers are entitled a special protection from discrimination during employment situations. The purpose of this essay is to study the legal protection for pregnant workers in employment situations and also analyze whether male workers have similar protection when they plan parental leave. Both regulations from the EU-law and the Swedish law are presented and discussed. This because Swedish discrimination legislation is largely influenced by the EU-law.The study confirms that pregnant workers have a strong legal protection against discrimination through directives from the EU and DiskL. Employers must include this protection in employment situations.

VĂ„rt syfte med detta examensarbete Ă€r att undersöka om individen pĂ„verkas av samhĂ€llet och arbetsmarknaden i sina val av en högre utbildning och om sĂ„ Ă€r fallet hur denna pĂ„verkan yttrar sig. Åttiotalister pĂ„stĂ„s i undersökningar vara den första generationen som genom att vĂ€xa upp i det senmoderna samhĂ€llet ska ha utvecklat andra vĂ€rderingar gĂ€llande bla arbetsmarknad och studier. Detta ska innebĂ€ra att de Ă€r bĂ€ttre anpassade till spelreglerna pĂ„ dagens arbetsmarknad. DĂ€rför vill vi ocksĂ„ undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt generationsskillnader kan yttra sig mellan Ă„ttiotalister och sextiotalister i deras val av att genomgĂ„ högskolestudier. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r följande: vad driver individen till att vĂ€lja högre studier, hur har det senmoderna samhĂ€llet och arbetsmarknaden pĂ„verkat individens val att studera och pĂ„ vilket sĂ€tt syns det skillnader mellan sextiotalister och Ă„ttiotalister nĂ€r det gĂ€ller studier och arbetsmarknad.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur och i vilken utstrÀckning före detta journalistikstudenter frÄn Södertörns högskola etablerar sig pÄ den journalistiska arbetsmarknaden. För att fÄ en bild av den journalistiska arbetsmarknaden undersöks i den hÀr studien vad de före detta journalistikstudenterna har för anstÀllningar, och om anstÀllningsformen skiljer sig beroende pÄ hur mÄnga Är en före detta journalistikstudent varit tillgÀnglig pÄ arbetsmarknaden. Hur de före detta journalistikstudenterna ser pÄ sina möjligheter inom branschen, vad de har för mÄl med sina nuvarande arbeten samt vad de tror om sina möjligheter att nÄ mÄlen i förhÄllande till vilken anstÀllningsform de har undersöks ocksÄ i den hÀr studien. För att knyta ihop detta diskuteras hur arbetsmarknad och anstÀllningsförhÄllanden pÄverkar journalisternas autonomi och deras stÀllning som yrkesgrupp. Uppsatsen Àr av kvantitativ karaktÀr och undersökningsmaterialet bestÄr av 436 före detta journalistikstudenter frÄn Södertörns högskola.

I uppsatsen undersöks om förÀndringarna som gjordes i och med proposition 2006:07/15 innebar ett nÀrmande eller frÄngÄende av en optimalt utformad arbetslöshetsförsÀkring ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Detta i syfte att dÀrmed utreda om förÀndringarna kan beskrivas som förbÀttringar eller försÀmringar. Uppsatsen avgrÀnsar sig till förÀndringarna i arbetslöshetsförsÀkringen i denna proposition och behandlar inte framtida planerade förÀndringar eller förÀndringar inom andra omrÄden. Tidigare forskningsresultat inom omrÄdet arbetslöshetsförsÀkring kommer att presenteras för att försöka visa hur en optimal försÀkring bör vara utformad. Vad som Àr en optimal försÀkring Àr givetvis beroende pÄ vilka mÄl den ska uppfylla.

NÀr det idag har diskuteras om att kunna sÀkra jobben har individens anstÀllningsbarhet Äsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav pÄ flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. AnstÀllningsbarhet har kopplats bÄde till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att fÄ en djupare förstÄelse för vilka faktorer som inverkar pÄ hur anstÀllda uppfattar sin egen anstÀllningsbarhet. Intervjuer har gjorts med Ätta lagledare pÄ ett företag, följt av tematisk analys av materialet.