BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom sjukv?rden.

Föreliggande kandidatuppsats Àr en kvalitativ studie som syftar till att studera vilken betydelse sociala nÀtverk har pÄ arbetsmarknaden utifrÄn sex rekryterares perspektiv. Vi har genomfört sex intervjuer med personer som arbetar med att anstÀlla personal pÄ sex olika företag. Tre frÄgor som undersöks nÀrmare i denna uppsats Àr i vilken mÄn rekryterarna anvÀnder sitt sociala nÀtverk i sitt arbete, anvÀnder de frÀmst nÀra relationer eller bekanta i anstÀllningsprocesser, samt vilken betydelse och vilka konsekvenser anser de att anvÀndningen av sociala nÀtverk vid rekrytering har pÄ arbetsmarknaden. Vi utgÄr frÄn Lins teori om socialt kapital och hur det kan leda till social skiktning samt Granovetters teori om starka och svaga lÀnkar. Det framkommer i vÄra intervjuer att rekryterarna pÄ de olika företagen anvÀnder sina sociala nÀtverk vid tillsÀttning av tjÀnster i olika stor utstrÀckning.

Syftet med studien Àr att undersöka om det kan skapas fler arbetstillfÀllen inom forskning och utveckling pÄ den nationella arbetsmarknaden nÀr hela eller delar utav den inhemska produktionen flyttar utomlands. För att undersöka varför företag flyttar sin produktion utomlands har jag tagit mig till hjÀlp av fem fallföretag. Vidare har jag undersökt vilka lÀnder företagen vÀljer att flytta till samt de faktorer som pÄverkar beslutet. Avslutningsvis har jag genom en modifierad version av Romers modell undersökt om fler arbetstillfÀllen inom forskning och utveckling kan skapas nÀr produktionen flyttar utomlands..

VĂ„rt syfte med detta examensarbete Ă€r att undersöka om individen pĂ„verkas av samhĂ€llet och arbetsmarknaden i sina val av en högre utbildning och om sĂ„ Ă€r fallet hur denna pĂ„verkan yttrar sig. Åttiotalister pĂ„stĂ„s i undersökningar vara den första generationen som genom att vĂ€xa upp i det senmoderna samhĂ€llet ska ha utvecklat andra vĂ€rderingar gĂ€llande bla arbetsmarknad och studier. Detta ska innebĂ€ra att de Ă€r bĂ€ttre anpassade till spelreglerna pĂ„ dagens arbetsmarknad. DĂ€rför vill vi ocksĂ„ undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt generationsskillnader kan yttra sig mellan Ă„ttiotalister och sextiotalister i deras val av att genomgĂ„ högskolestudier. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r följande: vad driver individen till att vĂ€lja högre studier, hur har det senmoderna samhĂ€llet och arbetsmarknaden pĂ„verkat individens val att studera och pĂ„ vilket sĂ€tt syns det skillnader mellan sextiotalister och Ă„ttiotalister nĂ€r det gĂ€ller studier och arbetsmarknad.

PÄ arbetsmarknaden finns det Ätminstone tre olika generationer. DÄ alla generationer fostras pÄ olika sÀtt beroende pÄ nÀr de Àr uppvÀxta kan det skapas svÄrigheter kring samarbete, ledarskap och lojalitet i arbetslivet. Vissa menar att dessa generationer Àr vÀldigt olika och att de behöver olika typer av ledarskap. Denna studie behandlar skillnader och likheter mellan generation X och Y och hur de ser pÄ hur deras nÀrmsta chef och hur organisationen bör vara. Resultaten av denna kvalitativa intervjustudie med totalt Ätta respondenter visar att det finns indikationer pÄ en skillnad mellan generation X och Y dÄ de beskrivit att de har olika behov och uppskattar olika typer av ledare.

Abstract Vi lever i ett samhÀlle dÀr arbetsmarknaden stÀndigt utvecklas och aktörerna pÄ arbetsmarknaden blir allt fler. Vi har valt att belysa begreppet mÄngfald och anledningen till att vi valde att studera mÄngfald Àr att inom svensk forskning berörs knapp mÄngfaldsfrÄgor. Vi har valt att studera mÄngfald utifrÄn ett ledarskapsfilosofiskt perspektiv, teorin Diversity Management. Organisationen som vi har valt att undersöka Àr Skatteverket. VÄr förförstÄelse Àr att flera företag belyser begreppet mÄngfald i och med att vi lever i ett land med mÄnga olika nationaliteter.

I Sverige har invandrade akademiker svÄrare att fÄ ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivÄ och kompetens Àn vad infödda svenskar har. Det har identifierats flera anledningar till detta, allt ifrÄn diskriminering till sprÄkkrav och svÄrigheter att tolka den invandrade akademikerna utlÀndska examen.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ta emot invandrade akademiker pÄ sin arbetsplats. Undersökningen har avgrÀnsats till att undersöka arbetsgivare inom arbetsmarknadsprojektet ?Korta vÀgen? i Stockholm genom vilket invandrade akademiker fÄr praktikplatser pÄ svenska arbetsplatser. Vi har genomfört djupintervjuer med sex olika arbetsgivare inom olika branscher i Stockholmsregionen.VÄra resultat visar att arbetsgivarna i vÄr undersökning har övervÀgande positiva erfarenheter av att ta emot invandrade akademiker frÄn Korta vÀgen och att de gÀrna skulle anstÀlla dessa, vilket nÄgra av dem ocksÄ gjort.

Forskning kring minimala grupper, det vill sÀga grupper för vilka grupptillhörigheten endast Àr pÄstÄdd, har visat att undersökningsdeltagare tenderar att favorisera den grupp dom pÄstÄs tillhöra och diskriminera den grupp dom inte pÄstÄs tillhöra. 100 studenter vid Stockholms Universitet, fick svara pÄ 4 olika enkÀter i vilka pÄstods att undersökningsdeltagaren tillhörde en arbetsgrupp eller inte. Undersökningsdeltagarna fick utifrÄn en bild skatta fem egenskaper för hur dom upplevde arbetsgruppen pÄ bilden. HÀlften av enkÀterna redovisade öppet att vissa undersökningsdeltagare pÄstods tillhöra den avbildade arbetsgruppen medan andra pÄstods inte tillhöra den avbildade arbetsgruppen. Signifikant resultat erhölls som pekar pÄ att undersökningsdeltagare som pÄstÄs tillhöra en grupp generellt skattar gruppens egenskaper mer positivt Àn de som inte pÄstÄs tillhöra gruppen.

Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras livssituation pÄverkade deras etableringsprocess pÄ arbetsmarknaden och deras syn pÄ sin yrkeskarriÀr. SÀrskilt intresse riktades mot deras syn pÄ pendling och flyttning. De frÄgestÀllningar vi sökte svar pÄ var: Finns det skillnader i synen pÄ mobilitet det vill sÀga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och klassposition? PÄverkar dessa skillnader respondenternas etablering pÄ arbetsmarknaden och yrkeskarriÀr? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt pÄverkar individens handlingsval och upplevda handlingsutrymme? Vi anvÀnde begreppet intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp.

MÄnga invandrare i Sverige har en akademisk utbildning frÄn sitt hemland. För att tillvarata invandrarakademikers kompetenser har yrkessvenska för invandrare sÄ kallade Sfx- utbildningar startats. Syftet med studien Àr att belysa hur akademiker med invandrarbakgrund upplever betydelsen av Sfx- utbildningarna för sina möjligheter till etablering pÄ den svenska arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har anvÀnts och sex intervjuer har genomförts. Deltagarna har visat sitt missnöje med svenskundervisningen inom den reguljÀra Sfi- skolan.

I den hÀr studien som behandlar SödertÀlje kommuns projekt F50 som arbetar med att hitta metoder som Àr fungerande för att fÄ ut fler invÄnare pÄ arbetsmarknaden, ska vi ta reda pÄ om projektet har lyckats och hur mÀnniskorna som fÄr ta del av den hÀr hjÀlpen upplever att det har varit. Projektet gÄr ut pÄ att de har ett antal kompetensmÀklare vars jobb gÄr ut pÄ att ha ett visst antal personer som dem tar hand om. De ser till att hjÀlpa dem med det varje individ behöver. Mest förekommande Àr att personerna behöver hjÀlp med CV och personligtbrev skrivande, men det kan Àven vara att man behöver hjÀlp med att skicka in en ansökan, eller bara en sÄ viktigt del som att hitta rÀtt kontakter för att kunna söka det jobb man vill ha. För att ta reda pÄ hur arbetet fungerat har jag intervjuat 6 stycken personer som varit med i projektet och fÄtt hjÀlp.

Sveriges medlemskap i EU har genom principen om fri rörlighet inneburit öppnare grÀnser för medborgare inom EU och ocksÄ ett flertal Àndringar i den svenska regleringen. Den hÀr uppsatsen handlar om den fria rörligheten för tjÀnster inom EU, med fokus pÄ EG-rÀtten, svenska regleringar och hur den svenska arbetsrÀtten pÄverkas av den fria rörligheten för tjÀnster. I uppsatsen utreder jag gÀllande reglering i Romkonventionens fyra friheter, utstationeringsdirektivet, utstationeringslagen, lex Britannia och jag har ocksÄ koncentrerat mig pÄ förslaget till tjÀnstedirektiv, vilket lades fram av kommissionen den 13 januari 2004. NÀra knutet till den fria rörligheten för tjÀnster Àr begreppet social dumping, vilket jag redogör för samt kopplar till det aktuella Vaxholmsfallet. Vaxholmsfallet har vÀckt mycket uppmÀrksamhet under det senaste Äret pÄ grund av en konflikt gÀllande stridsÄtgÀrder, mellan utlÀndsk arbetsgivare med arbetstagare utstationerade i Sverige och svenska fackliga arbetstagarorganisationer, i vilket det anses att svensk lagreglering bryter mot det grundlÀggande förbudet mot diskriminering pÄ grund av nationalitet.

Arbetet har analyserat vilka rÀttigheter och skydd elever har nÀr de blivit utsatta för krÀnkning eller diskriminering, med extra fokus pÄ elever med funktionsnedsÀttning. De Àr mer utsatta Àn elever utan funktionsnedsÀttning och behöver mer stöd och en mer anpassad skolgÄng Àn andra elever. Syftet med uppsatsen har varit att utreda hur de stora förÀndringar som skollagen genomgÄtt de senaste 20 Ären pÄverkat skolan, hur lagen ser ut idag och vilka rÀttigheter elever och vÄrdnadshavare har nÀr nÄgon bryter mot lagen. Metoden som har anvÀnts Àr den rÀttsdogmatiska metoden och arbetet har utgÄtt frÄn lagtext, förarbeten, praxis och doktrin med deskriptiva inslag. Arbetet har utgÄtt mest frÄn lagtext och förarbeten dÄ det endast finns ett fÄtal rÀttsfall inom det aktuella omrÄdet.

SammanfattningLikabehandlingsprincipen Àr en mÀnsklig rÀttighet av stor vikt. För att tillför-sÀkra likabehandling finns det uppstÀllda förbud mot diskriminering. Ibland rÀcker det inte med diskrimineringsförbud, utan aktiva ÄtgÀrder mÄste vidtas för att frÀmja jÀmlikheten i samhÀllet. De undantag frÄn diskrimineringsförbu-den som finns i sÄvÀl EU-rÀtten som i den svenska rÀtten öppnar upp för möj-ligheten att tillÀmpa positiv sÀrbehandling i syfte att skapa ett mer jÀmlikt sam-hÀlle. Det primÀra syftet med denna uppsats Àr att utreda var grÀnsen gÄr mel-lan positiv sÀrbehandling och olaglig diskriminering.AnvÀndandet av positiv sÀrbehandling Àr omdebatterat och frÄgan om möjlig-heten ska tillÀmpas Àr kontroversiell.

Under Ă„r 2009 var en fjĂ€rdedel av alla unga arbetslösa. FrĂ„n Ă„r 1983 till 2009 har arbetslösheten ökat frĂ„n 8 till 25 procent. Även under Ă„r 2010 var en fjĂ€rdedel av de unga i Sverige utan arbete. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka bestĂ€mningsvariablerna för ungdomsarbetslösheten i Sverige. Till hjĂ€lp har variablerna bruttonationalprodukt, lediga jobb pĂ„ arbetsmarknaden, minimilön, vakanser och arbetslöshetsnivĂ„ i absoluta och relativa tal valts för sin relevans.