AbstraktSyftet med denne undersökelsen var Ä se om det fantes et samband mellom lönn og vekt og utenforskap og vekt inom kriminalvÄrden og det ble sjekket om extroversion, kjönn og alder hadde noen pÄvirkning pÄ dette. Det ble brukt en delvis selvkonstruert enkÀt med 22 av  EysenckŽs extraversionsspörsmÄl (Eysenck & Eysenck, 1975). Det ble konstruert spörsmÄl om utenforskap og fysikk og stilt spörsmÄl om lönn, vekt og alder. Dette ble gjort  for Ä se om det fantes et  samband mellom disse faktorene. Personene som var med i denne studien jobbet alle inom kriminalvÄrden (n=48), 21 kvinner og 27 menn med en middelalder pÄ 42,91 Är (sd=12,46).

Flexibilitet Àr ett ledord pÄ svensk arbetsmarknad. Flexibiliteten Äterfinns i anstÀllningsformer och i organisationers behov av effektivisering av ekonomi, personal och produktion Beman- ningsföretagsanstÀllningar Àr nÄgot som allt fler organisationer anvÀnder sig av för att skapa flexibilitet och tillsÀtta vakanta tjÀnster. Att arbeta som bemanningsföretagsanstÀlld innebÀr att den anstÀllde inte utför sina arbetsuppgifter i arbetsgivaren organisation. Denna studies syfte Àr att undersöka erfarenheterna av att vara anstÀlld av bemanningsföretag. Till syftet hör Àven studiens frÄgestÀllningar: 1.

Introduktion: Patienter med HIV/AIDS upplever diskriminering och stigmatisering i sjukvÄrden. Att mötas av diskriminering och stigmatisering pÄverkar livet för de smittade i form av att de upplever social isolering, depression och post traumatisk stress. Stigmatisering och attityder har ett samband. Sjuksköterskans attityder kan pÄverka patienten negativt i form av diskriminering och stigmatisering. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med HIV/AIDS och Àven att beskriva vad som orsakar dessa attityder.

En diskrepans mellan högre utbildning och arbetsmarknadens krav tycks existera. Detta avser framförallt den kompetens högre utbildning medför gentemot arbetsmarknadens efterfrÄgan, vilket pÄverkar sÄvÀl organisationer, studenter som samhÀllet i stort. AnstÀllningsbarheten efter avslutade studier har dÀrmed blivit en framtrÀdande frÄga. Denna studie inriktar sig specifikt mot personalvetare och deras möjligheter pÄ arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Intentionen var att skapa en djupare förstÄelse och kunskap inom omrÄdet.

The major focus in this study is structural inequalities in primary school in Sweden. UNESCO points out that in many developing countries, up to 40% of the children perform at or below the lowest proficiency level in language and mathematics. Sweden has been criticized by the UN about the large differences in educational achievements between different regions. Based on an official study Sweden considers that those differences are related to ethnically segregate residential areas. My research question is whether the Swedish government takes adequate consideration of the impact that socioeconomically aspects have on educational achievement.

Bemanningsbranschen Àr idag ett etablerat omrÄde pÄ den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsarbetets konsekvenser för individ och samhÀlle Àr ÀndÄ ett Àmne som diskuteras flitigt i samhÀllsdebatten. Föreliggande studies syfte Àr att skapa förstÄelse för hur en organisation pÄ ett bra sÀtt kan lokalisera, rekrytera och utveckla personer som kan förmedlas som arbetskraft. Studiens övergripande frÄgestÀllning Àr; Vilka förutsÀttningar ligger bakom framgÄngsrikt personalarbete inom ett bemanningsföretag, med grupper som Àr svÄrintegrerade pÄ arbetsmarknaden? För att besvara frÄgestÀllningen har vi genomfört en kvalitativ fallstudie av ett bemanningsföretag som lyckas med detta arbete.

Studien ?VÀgen till arbetet ? en kvalitativ studie om hur en ideell organisation driver fram sina deltagare in i den svenska arbetsmarknaden? syftar till att lyfta fram pÄ vilket sÀtt en deltagare med stöd av en ideell organisation kan pÄverka sitt sociala- och humankapital, och hur stor pÄverkan den har för att deltagaren ska kunna effektivisera sin vÀg in i den svenska arbetsmarknaden. De centrala begreppen som kommer att anvÀndas i studien Àr det sociala-och humankapital begreppet. Det har gjorts en kvalitativ studie baserad pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen Àr mÀn mellan 25 till 50 Är och samtliga respondenter Àr aktiva arbetssökare inom byggsektorn i Stockholm.

De snabba förÀndringarna pÄ den globala arbetsmarknaden har medfört att mycket fokus har riktats mot studie- och yrkesvÀgledningens roll. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur en mindre grupp studie- och yrkesvÀgledare kompetensutvecklar sig för att vara ett stöd i skolans arbete att förbereda elever i grundskola och gymnasieskola för en globaliserad arbetsmarknad. Vi vill samtidigt undersöka nÄgra elevers förstÄelse av och framtida tankar om en global arbetsmarknad. Vid genomförandet av denna undersökning har vi anvÀnt oss av enskilda, kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvÀgledare, verksamma pÄ olika skolor i SkÄne. Dessutom har vi gjort en fokusgruppintervju med fem elever pÄ grundskolor och gymnasieskolor i SkÄne.

I denna studie undersöks huruvida kriminellt belastade individer uppfattar sina möjligheter pĂ„ en alltmer begrĂ€nsad arbetsmarknad samt deras uppfattningar kring samhĂ€llets eventuella stigmatisering av kriminellt belastade individer. Syftet med studien Ă€r att undersöka kriminellt belastade individers övergĂ„ng frĂ„n kriminalitet till arbetsmarknaden. För att uppnĂ„ förstĂ„else för informanternas bakgrund och dess pĂ„verkan undersöks huruvida deras vĂ€ndpunkt, frĂ„n att leva pĂ„ ett fĂ€lt baserat pĂ„ kriminalitet till att leva i ett fĂ€lt fritt frĂ„n brottslighet. Även informantens syn pĂ„ eventuell social exkludering, baserat pĂ„ de normer som finns i samhĂ€llet och som avgör vem som anses vara stigmatiserad, Ă€r nĂ„got som granskas i studien. Sex stycken kvalitativa djupintervjuer har genomförts med informanter frĂ„n tvĂ„ organisationer som arbetar med kriminellt belastade individer.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur en grupp elever uppfattade sin delaktighet i arbetet med planer mot diskriminering och krÀnkande behandling. Undersökningen byggde pÄ tre frÄgestÀllningar: Vilka kunskaper upplever eleverna att de har om hur likabehandlingsarbetet gÄr till? Vilka kunskaper upplever eleverna att de har om vad de har rÀtt att vara med och pÄverka? Vilket stöd upplever eleverna att de har av pedagogerna pÄ skolan, i arbetet med planerna? Som undersökningsinstrument anvÀndes öppna intervjuer. Eleverna svarade utförligt pÄ frÄgorna och det framkom i undersökningen att eleverna upplevde en stolthet och ett engagemang i sitt arbete med likabehandling. Elevernas likabehandlingsarbete handlade mest om att följa likabehandlingsplanen och se till att andra elever gjorde det.I upprÀttandet av planerna deltog inte eleverna alls men det framkom i undersökningen att eleverna hade en indirekt pÄverkan genom samtal eller genom att ge förslag pÄ anonyma lappar..

2001 startade den nya lÀrarutbildningen. 2005 tyckte Lars Leijonborg och Jan Björklund att man lika gÀrna kunde stÀnga lÀrarhögskolorna och satsa pÄ universiteten istÀllet. Den nya lÀrarutbildningen har fÄtt mycket kritik, bÄde av högskoleverket, av pedagoger och av andra. Syftet med mitt examensarbete har varit att ta reda pÄ hur skolledare stÀller sig till anstÀllningsbarheten efter avslutade studier inom den nya lÀrarutbildningen. Detta gjordes genom att jag först skickade ut enkÀter till 100 rektorer i Sverige, varav 28 anvÀndes i sjÀlva studien.

Vilken betydelse har en arbetssökandes etnicitet och beslutsunderlagets diagnosticitet (informationskvalitet) för en granskarens benÀgenhet att rekommendera anstÀllning? 172 studenter fick lÀsa en utskrift frÄn en anstÀllningsintervju och skatta hur pass anstÀllbar den arbetssökande (svensk eller utlÀndsk) var utifrÄn den information som erhölls (diagnostisk eller ickediagnostisk). Hypotesen om att sÀmre information om den sökandes personlighetsegenskaper medför lÀgre skattad anstÀllningslÀmplighet för sökande med invandrarbakgrund (p.g.a. av negativa stereotyper) men inte för svenskar kunde inte bekrÀftas. TvÀrtom skattades den utlÀndske sökanden som mer anstÀllbar Àn den svenske nÀr informationen var ickediagnostisk (p = .03).

Romers situation Àr ett aktuellt Àmne som berör och upprör mÄnga mÀnniskor. Syftet med vÄrstudie var att undersöka hur romers situation ser ut. I studien valde vi att utgÄ ifrÄn romersegna upplevelser och erfarenheter. VÄra frÄgestÀllningar var hur romer upplever sin situationsom rom, hur de har blivit bemötta av olika myndigheter och om de upplever att deras romskatradition pÄverkar deras förutsÀttningar i livet. Respondenterna i vÄr undersökning var romer iGöteborg, nÄgra av dem arbetade för romers rÀttigheter och nÄgra av dem var allmÀnnamedborgare.

Likabehandlingsplanen reglerar hur arbetet kring mobbning och diskrimineringfungerar. I detta arbete undersöks hur sex intervjuade lÀrare beskriver att planenfungerar vad gÀller hbt-personer i skolans miljö, samt hur de intervjuade lÀrarnabeskriver att de arbetar med hbt-frÄgor. Teorier som rör sig kring avvikande beteendeanvÀnds. Undersökningen omfattar sex lÀrare pÄ tre gymnasieskolor med relevanta,fungerande likabehandlingsplaner. LÀrarna i undersökningen uppger att de lÀggerner olika mycket tid pÄ arbetet och de beskriver ocksÄ olika arbetsmetoder.

Arbetslöshet bland utrikes födda Àr en omdiskuterad och aktuell frÄga i Sverige. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda Àr betydande och en stor variation i arbetslöshet bland invandrare kan observeras mellan Sveriges kommuner. En hög arbetslöshet bland utrikes födda Àr samhÀllsekonomiskt kostsamt och pÄverkar Sveriges tillvÀxt pÄ sikt. Detta Àr sÀrskilt problematiskt med tanke pÄ de demografiska utmaningar som vÀntar Sverige, dÄ ett mindre antal personer ska försörja allt fler. För att möta dessa utmaningar krÀvs en effektiv integrationspolitik som fokuserar pÄ orsakerna till arbetslösheten bland utrikes födda.