Studien syftar till att undersöka 86 sent anlÀnda ungdomars resultat i form av betyg och taxerad inkomst av tjÀnst. Studiens kvantitativa deskriptiva del problematiseras genom en pedagogisk kunskapsfilosofisk diskussion.Fler kvinnor Àn mÀn har valt teoretiska studier medan fler mÀn satsar pÄ yrkesinriktade studier. Kvinnorna studerar i större omfattning vidare inom vuxenutbildningen Àn mÀnnen. Det Àr fler mÀn Àn kvinnor som har en taxerad inkomst av tjÀnst pÄ över 100 000 tusen kronor. Det gÄr inte att dra nÄgra lÄngtgÄende slutsatser nÀr det gÀller de sent anlÀnda ungdomarnas resultat i form av betyg och egen försörjning dÄ den viktigaste variabeln tidigare utbildning saknas och heller inte gÄr att fÄ fram.

Sveriges medlemskap i EU innebÀr att den svenska arbetsrÀtten harmoniseras med EG-rÀtten. Den svenska implementeringen av utstationeringsdirektivets skyddsregel om minimilön, genom kollektivavtal, har underkÀnts. Detta eftersom implementeringen medför en diskriminering av utlÀndska tjÀnsteföretag som har utstationerad personal i Sverige. Diskriminering föreligger eftersom de svenska kollektivavtalen inte omfattar alla pÄ arbetsmarknaden och att alla avtal inte reglerar minimilöner. Magisteruppsatsens syfte Àr att utreda vilka möjligheter som finns för att anpassa den svenska kollektivavtalsmodellen till EG-rÀtten efter EG-domstolens förhandsavgörande i LavalmÄlet.

Vi har valt att undersöka den pĂ„gĂ„ende generationsvĂ€xling som sker pĂ„ arbetsmarknaden, den Ă€ldre generationen börjar nu gĂ„ i pension och den yngre generationen börjar i allt högre grad röra sig in pĂ„ arbetsplatserna. Ämnet har lĂ€nge legat till grund för forskning och det har förutspĂ„tts att de stora pensionsavgĂ„ngarna skall leda till stor arbetskraftsbrist. Detta Ă€r inget som vi ser pĂ„ dagens arbetsmarknad utan det Ă€r istĂ€llet arbetslösheten bland unga som Ă€r det mest framtrĂ€dande. Forskning om det förmodade generationsskiftet har lĂ€nge vart aktuellt, men verkar nu börja nĂ€rma sig i och med att pensionsavgĂ„ngarna berĂ€knas tillta. Samtidigt som de yngre Ă„rskullarna börjar minska i antal.

AbstractAboriginerna i Australien har sedan kolonialtiden blivit diskriminerade och har trots sitt relativt nyvunna medborgarskap inte blivit fullstÀndigt upptagna i samhÀllet. Vi undersöker i denna studie huruvida diskrimineringen av denna ursprungsbefolkning kan förstÄs utifrÄn delar av genusforskaren Nira Yuval-Davis medborgarskapsteori som förordar en flerskiftkonstruktion för att resonera kring medborgarskapet. I denna fallstudie tillÀmpar vi kvalitativ textanalys och gör en undersökning av hennes teori. Viktigt för Australiens sociala utveckling har den multikulturalistiska politiken varit. Den syftar till att skapa ett tolerant och öppet samhÀlle utan diskriminering genom att ta till vara pÄ pluralismen i landet.

Skolorna Àr enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och krÀnkande behandling, enskilt eller i sammanhÀngande form. Diskrimineringslagen och skollagen stÀller olika krav pÄ vilket innehÄll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhÀngande plan för detta arbete. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor har utformat sina planer och jÀmföra om det finns avvikelser mellan planerna pÄ skolorna och styrdokumenten frÄn lagstiftarna och myndigheterna. FrÄgorna som stÀlls Àr: Vad stÄr det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehÄllet i en likabehandlingsplan ska se ut? Hur utformar och arbetar de tvÄ undersökta skolorna med LBP utifrÄn de krav som styrdokumenten föreskriver? Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en komparativ, kvalitativ textanalys.

I samtida nyhetsrapportering framkommer nÀst intill dagligen kontroverser kring romer och deras situation och den mediebild som det svenska samhÀllet blir tilldelad av medierna tenderar att uppfattas som objektiva sanningar som sÀllan kritiskt ifrÄgasÀtts. Med avstamp i den mediala nyhetslogiken Àr det dÀrför viktigt att belysa och ur ett kritiskt perspektiv granska denna bild och de inbyggda antaganden om romer som förmedlas. Syftet med denna studie Àr dÀrför att genom en tematisk analys undersöka vilka som Àr de övergripande teman som romer kopplas samman med och vidare genom en kritisk diskursanalys analysera hur romer representeras samt hur eventuella diskrimineringsmekanismer kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering under perioden 1 januari till 30 April 2015. Den kritiska diskursanalysen utgÄr frÄn van Dijks metodmodell som vidare har kopplats samman med Kristina Boréus begreppsapparat som syftar till att ÄskÄdliggöra sprÄklig diskriminering i nyhetsrapportering. JÀmte tidigare forskning som behandlar diskursiv rasism, ?Europas romer? och nyhetsdiskurs om romer i brittisk och rumÀnsk press bestÄr de teoretiska utgÄngspunkterna huvudsakligen av mediernas roll, representation av grupper, diskursteori, stereotypisering och sprÄklig diskriminering. Resultatet av analysen visar att tiggeriet Àr en debatt som fÄtt stort utrymme och dÀr romer ofta nÀmns samt att diskriminering av romer Àr uppmÀrksammad i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering.

Sveriges fackfo?rbund har sedan 2000-talet fo?rlorat medlemmar och allma?nhetens syn pa? fackfo?rbund a?r att de har fo?rlegade arbetssa?tt. Problematiken fo?r fackfo?rbunden a?r att de tvingas fo?ra?ndra sitt arbetssa?tt fo?r att vinna tillbaka medlemmar. Fo?ra?ndringsprocessen har inneburit att nya strategier kunnat anva?ndas fo?r att sta?rka fo?rbundens roll mot na?ringslivet och arbetsmarknaden.

Bakgrund: Bemanningsbranschen har vuxit vÀldigt mycket sedan 1990-talets början, dÄ en avreglering av arbetsförmedlingsmonopolet skedde.Syfte: Att fÄ en överblick över bemanningsbranschens utveckling samt att se vad den har för stÀllning idag pÄ den informationella arbetsmarknaden.UtgÄngspunkter och upplÀgg: Uppsatsen börjar med en bakgrund och översikt över bemanningsbranschens utveckling sedan tidigt 1990-tal och framÄt. Som teoretiska utgÄngs-punkter anvÀnds begrepp som nÀtverkssamhÀlle, informationell arbetsmarknad, flexibilitet och individualisering. Huvudsaklig metod Àr fyra semistrukturella intervjuer som gjorts med fyra kvinnliga anstÀllda pÄ fyra olika bemanningsföretag. De teoretiska utgÄngspunkterna har sedan kopplats till empirin för analys.Slutsatser: Bemanningsbranschen Àr vÀl anpassad till den informationella arbetsmarknaden. Den har en stadig och stabil stÀllning, finns till för att den behövs och Àr hÀr för att stanna..

The aim of this essay is to examine how educated immigrants from former Yugoslavia are experiencing the Swedish labor market and if they feel that there are factors that complicate their ability to establish themselves in the Swedish labor market. We have also examined whether and if so, how their status has changed in connotation with the move to Sweden. The method we have used is a qualitative interview study where we asked questions from a semi-structured interview guide. We chose to make use of both previous research and a number of analytical tools for using these to interpret inequality and discrimination that exist in the Swedish labor against educated immigrants. The results presented four factors that our respondents perceive contribute to difficulty in establishing themselves in the Swedish labor market, these are: contacts, name, validation and trainee post.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhÀllet för mÄnga invandrare. Sfi ska ge förutsÀttningar att lÀra sig svenska tillrÀckligt för att klara sig i samhÀllet. Just Sfi Àr en viktig sluss till det svenska samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap pÄ Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville Àven undersöka om dessa upplevelser kan bero pÄ diskriminering.

 Föredömet Sverige i korthetÅr 1930 kunde Sverige för första gĂ„ngen klassas som ett invandrarland. Allt sedan dess har den demografiska sammansĂ€ttningen varit under stor förĂ€ndring. I samma tidsperiod började de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna sitt intĂ„g pĂ„ den internationella scenen. "Allas likhet i vĂ€rde och rĂ€ttigheter" tydliggjordes i FN:s allmĂ€nna förklaring om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, som mynnade ut i flertalet konventioner, vilka Sverige inte varit sena pĂ„ att ratificera. Trots att Sverige har undertecknat och ratificerat konventionerna som förkunnade allas lika vĂ€rde, var det Ă€ndock tveksamt om alla behandlades lika i landet.Sverige blundade lĂ€nge för förekomsten av diskriminering, Ă„tminstone pĂ„ grund av etnicitet och religion.

Denna studies syfte Àr att se pÄ rörlighet pÄ arbetsmarknaden utifrÄn ett individperspektiv och hur vÀgledning kan vara till stöd pÄ individnivÄ. De frÄgestÀllningar arbetet behandlar innefattar sju individers erfarenheter av arbete,vÀgledning och utbildning. UtifrÄn dessa faktorer behandlar vi teorier kring rörlighet och matchning till arbetsmarknaden. Vi har genomfört en litteraturstudie i kombination med en empirisk undersökning med sju kvalitativa intervjuer. De slutsatser vi drar Àr att vÀgledning kan pÄverka individers rörlighet pÄ arbetsmarknaden och att vÀgledning kan bidra till att individer matchas till utbildning och arbete.

Vi har valt att undersöka den pĂ„gĂ„ende generationsvĂ€xling som sker pĂ„ arbetsmarknaden, den Ă€ldre generationen börjar nu gĂ„ i pension och den yngre generationen börjar i allt högre grad röra sig in pĂ„ arbetsplatserna. Ämnet har lĂ€nge legat till grund för forskning och det har förutspĂ„tts att de stora pensionsavgĂ„ngarna skall leda till stor arbetskraftsbrist. Detta Ă€r inget som vi ser pĂ„ dagens arbetsmarknad utan det Ă€r istĂ€llet arbetslösheten bland unga som Ă€r det mest framtrĂ€dande. Forskning om det förmodade generationsskiftet har lĂ€nge vart aktuellt, men verkar nu börja nĂ€rma sig i och med att pensionsavgĂ„ngarna berĂ€knas tillta. Samtidigt som de yngre Ă„rskullarna börjar minska i antal.

Högskoleutbildade individer möter idag en arbetsmarknad med stÀndiga omstÀllningar, en arbetsmarknad som pÄ detta vis utgör en oförutsebar och otrygg framtid för mÄnga ur denna samhÀllsgrupp. Kvinnor som vid avslutade studier och intrÀde till arbetsmarknaden hunnit komma upp i barnafödande Älder anses löpa större risk för arbetslöshet och deltidsarbete. För att fÄ en mer verklighetsnÀra bild av fenomenet bestÀmde jag mig för att skriva min C-uppsats inom detta ÀmnesomrÄde. Studieobjekten bestÄr av sex högskoleutbildade, nyutexaminerade kvinnor i Äldrarna 25 till 35 och den tillÀmpade datainsamlingsmetoden Àr intervjuer. Syftet med studien Àr att genom tolkningar av dessa kvinnors berÀttelser upptÀcka om det kan urskiljas nÄgra mönster som kan indikera pÄ att dessa kvinnor, p g a sitt kön, sin Älder och sociala position har haft det tufft, jÀmfört med mÀn generellt, att etablera sig pÄ arbetsmarknaden.

Enligt JÀmL 15,16 §§ och 17 § sÄ har arbetstagare rÀtt till att inte bli diskriminerad pÄ grund av kön. Syftet med uppsatsen har varit att genom en litteraturstudie ge en bild om mÀn kan diskrimineras pÄ grund av kön pÄ svenska arbetsmarknaden, dels genom att försöka belysa vad lagen sÀger om jÀmstÀlldhet med en fördjupning om könsdiskriminering och dels hur den tillÀmpas i praktiken. Jag har Àven utrett begrepp som ?kön?, sÄsom likvÀrdig jÀmförelse avseende arbete, utbildning och arbetslivserfarenhet etc. Resultatet av studien blev att diskriminering mot mÀn avseende deras kön existerar och att den behandlas men bortom det offentliga.